Gynekologisk cellprovtagning

Fel att peka ut hel yrkeskår anser cytodiagnostikerna

Fel att peka ut hel yrkeskår anser cytodiagnostikerna
Att ensidigt förklara ökningen av livmoderhalscancer med brister hos den diagnostiserande personalen är varken rättfärdigt eller rimligt, anser Sveriges cytodiagnostiker. Arkivbild: Getty Images

Enligt Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention har andelen missade cellförändringar ökat och analyserna försämrats. Men styrelsen för Sveriges cytodiagnostiker tycker det är fel att peka ut en hel yrkeskår.

Som Vårdfokus tidigare berättat har Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention, NKCx, nyligen visat att andelen felbedömda cellprov i medeltal har ökat med 4,6 procent per år mellan 2001 och 2016.

Resultatet baseras på en omgranskning av 1 500 prover vid landets 27 laboratorier. I samtliga fall har proverna från början bedömts som normala, trots att kvinnorna senare fått livmoderhalscancer.

Försämring

Enligt NKCx ger omgranskningen direkt belägg för att det skett en försämring av analyserna, som utförs av landets cytodiagnostiker.

I en debattartikel i Läkartidningen förklarar styrelsen för Sveriges cytodiagnostiker att bilden ännu inte är komplett eftersom eftergranskning av prover fortfarande pågår.

Styrelsen vänder sig också mot att samtliga ändrade diagnoser är cancerdiagnoser. Det betyder att de cytologiprov som initialt bedömts vara normala och som vid eftergranskning ändrats till ASCUS –atypiska skivepitelceller av oklar betydelse –  väger lika tungt som initialt normala prov som ändrats till en cancerdiagnos.

Styrelsen anser också att en redovisning av spridningen av de eftergranskade diagnoserna skulle ge en tydligare bild av hur stora felbedömningarna varit.

Fel slutsatser”

”Därmed är det fel att redan nu dra slutsatser som pekar ut en hel yrkeskår”, skriver styrelsen för Sveriges cytodiagnostiker.

I en replik på debattartikeln svarar några av dem som representerar NKCx, bland annat professorn Joakim Dillner som lett analysarbetet, att gränsdragningen mellan normalt och avvikande kan vara svår och bygger på cytodiagnostikernas kunskap och erfarenhet.

”Det är lätt att förstå cytodiagnostikernas frustration. Men säkra kvalitetssystem, att tillgodose behov av grundutbildning och vidareutbildning, att klara bemanning och pensionsavgångar är en ledningsfråga.”, skriver de.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida