”Viktigt att näst största medlemsgruppen är representerad”

Biomedicinska analytikern Amanda Barkarö kandiderar till förbundsstyrelsen vid Vårdförbundets kongress i maj. Hon vill verka för professionsutveckling för alla – och en särskild lönesatsning för sin egen yrkesgrupp.

Varför kandiderar du till förbundsstyrelsen?

– Jag tycker att det finns jättemycket mer vi kan göra inom Vårdförbundet för att få en bättre mix av till exempel åldrar och yrken i förbundsstyrelsen, men också bland förtroendevalda, medlemmar och i presidiet. Min drivkraft finns i engagemanget för professionsfrågorna och jag tycker att vi biomedicinska analytiker är duktiga på att prata om dem.

Hur skulle det märkas för biomedicinska analytiker i Vårdförbundet om du blev invald?

– Förhoppningsvis kan jag bli en stark röst för att förbundet ska ha en tydlig professionsagenda för samtliga fyra medlemsgrupper, där möjlighet till vidareutbildning och specialistutbildning även för biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor värderas högt.

– Biomedicinska analytiker är den näst största medlemsgruppen efter sjuksköterskor så jag tycker att det är viktigt att vi finns representerade i förbundsstyrelsen.

Specialistutbildning för alla högt på agendan

Vilka fackliga frågor är särskilt angelägna för biomedicinska analytiker den kommande mandatperioden?

– Specialistutbildning. Där måste vi få samma förutsättningar som andra professioner, för att kunna utföra kvalificerade arbetsuppgifter som matchar vår kompetens. Vårdförbundet bör också ha en stark och tydlig lönepolitik för biomedicinska analytiker.

– Jag tycker att det behövs en riktad satsning för att höja våra löner. Vi ligger lågt både jämfört med andra yrkesgrupper i Vårdförbundet och jämfört med andra på arbetsmarknaden som besitter lika hög kompetens.

En statlig utredning om specialistutbildningar i vården, som presenterades i somras, kom fram till att en reglerad specialistutbildning för biomedicinska analytiker inte bör införas, bland annat på grund av risk för få sökande. Hur ser du på det?

– Det visar vilket gediget påverkansarbete vi har att göra. Vi som är biomedicinska analytiker är övertygade om att en specialistutbildning är nödvändig för att möta framtidens krav inom hälso- och sjukvården. Här behöver vi föra en dialog med både beslutsfattare och tjänstemän i regionerna om behoven framöver.

– Jag tror att biomedicinska analytiker kommer att ha en nyckelfunktion när det gäller att utforma beslutsstöd inom radiologi och diagnostik med hjälp av artificiell intelligens. Eftersom det är biomedicinska analytiker som producerar den diagnostiska data som är själva resursen inom AI är det också rimligt att vi säkerställer att den tas till vara på ett etiskt sätt.

Räddade fackanslutna från uppsägning

Kan du berätta om en facklig framgång som du varit med och drivit igenom?

– Det måste nog vara när vi i Östergötland nyligen hade ett stort varsel om uppsägningar som omfattade 900 medarbetare. Vårdförbundet lyckades kvitta våra skadestånd från arbetsmarknadskonflikten 2024 mot att biomedicinska analytiker togs bort från varsellistan.

Du sitter i styrelsen för Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, IBL. Vilka erfarenheter kan du ta med dig därifrån till Vårdförbundets styrelse?

– Ett stort kontaktnät av biomedicinska analytiker över nästan hela landet. IBL och Vårdförbundet är ofta remissinstans i samma ärenden, och då kan jag komma med lite andra perspektiv utöver villkorsfrågorna.