Nu blir klimakteriet en fråga för chefen

Till våren kommer en ny vägledning som ska hjälpa arbetsgivare och medarbetare att hantera hormonsvängningar på jobbet. Kommunhälsan i Luleå ligger steget före med klimakteriesjuksköterskan Sara Turtola i spetsen.

Vad gör man som chef när den vanligtvis skärpta medarbetaren plötsligt inte minns vad som sades vid senaste arbetsplatsträffen? När hon verkar mer stressad, trött och kanske gråtmild?

Klimakteriet kan förväxlas med utmattning

– Hjärndimman, kognitiva förändringar, stress och dåligt självförtroende från ingenstans är vanligt vid klimakteriet. Det är lätt att tänka att det handlar om utmattning eftersom symtomen påminner om varandra, säger Sara Turtola som arbetar som klimakteriesjuksköterska vid Kommunhälsan i Luleå.

Trots att hälften av befolkningen går igenom klimakteriet är det sällan något som diskuteras på jobbet. Kommunhälsan, som är Luleå kommuns företagshälsovård, är ett undantag.

Viktigt att fråga om symtom

Sedan ett och ett halvt år arbetar man med att utbilda chefer och medarbetare inom kommunens olika verksamheter om klimakteriet och erbjuder individuell rådgivning. En majoritet av de 7 000 anställda i Luleå kommun är kvinnor och behovet är stort.

– Så fort vi får ett rehabiliteringsärende med en kvinna som är i 40- till 60-årsåldern tar vi upp frågan kring klimakteriet om hon har symtom som kan tyda på det. Ofta kan svår stress bero på att östrogennivåerna sjunker, men det är inte alltid som kvinnan eller chefen tänkt på det, säger Sara Turtola.

Kommunen satsar på klimakteriet

Klimakteriesatsningen inom Kommunhälsan tog fart efter att Sara Turtola anställts som sjuksköterska våren 2024. Hon är certifierad klimakterierådgivare sedan tidigare och har bland annat startat Norrbottens första mottagning för kvinnor i förklimakteriet och klimakteriet.

Ofta kan svår stress bero på att östrogennivåerna sjunker, men det är inte alltid som kvinnan eller chefen tänkt på det.

På Kommunhälsan fick Sara Turtola fria händer att forma innehållet i satsningen och kallar sig numera klimakteriesjuksköterska. Tillsammans med hr-strateg Britta Häggkvist har hon bland annat satt ihop ett utbildningspaket för chefer och kurser för medarbetare. Där pratar de bland annat om fysiska och psykiska symtom, kost, träning, hormoner och olika behandlingar.

Stora kunskapsluckor

Sara Turtola har också skapat en klimakterieskola i fyra delar och på mottagningen möter hon kvinnor för individuell rådgivning och stöd. Under besöken får hon dem att förstå vad som händer i kroppen under klimakteriet och berättar om vilken hjälp som finns.

– Det saknas mycket kunskap i vården, och kvinnor behöver verkligen stå på sig för att få rätt hjälp. Jag kan ge dem råd och tips, men är noga med att inte rekommendera några behandlingar utan hänvisar alltid till läkare.

Kommunhälsans verksamhetschef Carl-Henrik Sirkka var den som såg potentialen i Sara Turtolas kompetens när de skulle rekrytera en företagssjuksköterska för ett par år sedan.

– Vi hade resonerat kring hur vi skulle arbeta med klimakteriet, men inte hittat rätt ingång.

Vill minska sjukskrivningar

Majoriteten av de anställda inom kommunen är kvinnor, och för att kunna minska sjukskrivningar och behålla medarbetare är det en viktig fråga, säger Carl-Henrik Sirkka.

Intresset från arbetsgivare, chefer och medarbetare har varit stort och beställningarna på utbildningarna är fler än de kan ta emot, berättar Carl-Henrik Sirkka.

– Vi har gjort en första utvärdering som visar en positiv effekt på sjukskrivningarna. De kvalitativa värdena är också stora när cheferna känner sig bättre rustade att hantera de här frågorna.

Ny vägledning sätter klimakteriet i fokus

I år lanseras en ny internationell standard som kan ge stöd och konkreta verktyg både för arbetsgivare och medarbetare kring mens, menshälsa och klimakteriet. Det är Svenska institutet för standarder, SiS, som tillsammans med experter utarbetat vägledningen.

Enligt Sarah Sim, standardiseringschef på SiS, handlar det om både den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Förhoppningen är att standarden ska bli en ögonöppnare för att titta på arbetsplatsen ur ett nytt perspektiv. Finns det toaletter och bra kläder? Behöver det tas fram policyer eller riktlinjer? Genom att arbeta med de här frågorna visar man att man tar arbetsmiljön och sina medarbetare på allvar, menar Sarah Sim.

– Det handlar också om att säkerställa en god kultur där det går att prata om de här frågorna. På individnivå blir det en bättre arbetsmiljö, minskad sjukskrivning och reducerad mental stress. För arbetsgivaren minskar det frånvaro och kanske till och med förhindrar att personal slutar, säger Sarah Sim.

Sara Turtolas engagemang för kvinnor i klimakteriet väcktes flera år innan hon själv hamnade i hormonkarusellen. Efter många år som specialistsjuksköterska inom intensivvård behövde hon byta spår. Pandemin hade slitit hårt och hon anmälde sig till Monika Björns digitala klimakteriecoachutbildningar, steg 1 och 2. I dag arbetar hon halvtid som klimakteriesjuksköterska.

– Helst skulle jag vilja arbeta 200 procent med det här. Jag vet hur svårt det var för kvinnor att få rätt hjälp i vården och jag vill finnas där för alla.