Hennes avhandling visar hur skiktröntgen av hjärtat kan vässas
Slumpen ledde Lilian Henriksson till att bli röntgensjuksköterska. Nu har hon disputerat med en studie om olika metoder för att förbättra diagnostiken av kranskärlssjukdom.
Efter studenten visste inte Lilian Henriksson vad hon ville göra. Efter några kurser på folkhögskola sökte hon in till flera vårdutbildningar på universitetet. Hon valde att hoppa på röntgensjuksköterskeprogrammet, trots att hon inte hade en aning om vad det innebar.
– Det blev en lyckträff. Jag har fallenhet för tekniken och gillar verkligen de snabba patientmötena där man har kort om tid på sig att bygga förtroende, säger Lilian Henriksson.
Kräver mycket av maskinen
När hon tog examen 2005 fanns det inga jobb i hemmalänet Blekinge. Flyttlasset gick till Uddevalla och även denna gång blev det ett gynnsamt val. Det var en arbetsplats med duktiga och stöttande kollegor. Där hade nyligen två läkare lyckats övertyga sjukhusledningen om att köpa in en avancerad datortomograf, DT, för att börja med undersökningar av hjärtat.
– Jag fick en chans att vara med som metodansvarig vid uppstarten och fastnade genast. Hjärtundersökningar kräver det yttersta av datortomografen eftersom det är ett organ i rörelse som ska avbildas.
En av de vanligaste dödsorsakerna
Efter några år började hon jobba på CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, i Linköping. Där samsas klinisk vård med forskning och utveckling av bilddiagnostiken. Miljön ökade kunskapstörsten och förankrade inriktningen på DT. Innan jul blev Lilian Henriksson den 31:a röntgensjuksköterskan att disputera.
I avhandlingen utvärderas nya tekniker för att förbättra diagnostiken vid misstänkt kranskärlssjukdom, en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Många patienter genomgår DT-undersökningar, det kan ske med kontrastvätska för att kartlägga kärlen eller utan kontrast för att bedöma risken för en hjärtinfarkt, så kallad kalciumscore eller DTKS.
AI och människa stärker varandra
Studien visar att en ny metod som tänktes ge bättre riskskattningar av kärlförträngningar, kallad TAG, inte alls ledde till någon förbättring. Däremot uppvisade AI stor potential att ersätta dagens metod för att räkna ut kalciumscore, som delvis görs manuellt.
– AI missade i stort sett aldrig förkalkningar, däremot kunde brus eller rörelseartefakter felaktigt bedömas som kliniskt intressant. För radiologerna är det tvärtom, de misstar sällan fel i bilderna men kan missa förkalkningar. Här kan människa och maskin dra nytta av varandras styrkor. Det kan spara tid och resurser, säger Lilian Henriksson.
Avhandlingen visar även att det går att genomföra DTKS med fotonräknande detektorer, vilka bedöms vara framtiden inom bilddiagnostiken.
– Det kommer ny teknik, nya program och nya metoder i rasande fart. För oss som jobbar kliniskt gäller det att varsamt prova och utvärdera det vi tror kan förbättra vården. Allt som är nytt är inte nödvändigtvis bra.