ISRRT. Läkare bromsar röntgensjuksköterskor
Myndigheterna vill det, röntgensjuksköterskorna likaså. Men läkarna vägrar ge ifrån sig sina uppgifter, visar ny norsk studie.
”Röntgenläkarna är väldigt negativa, särskilt de äldre. Jag tror inte att någon ens vill ta upp frågan på vår avdelning eftersom de inte vill bråka”. Så säger en av de elva röntgensjuksköterskor som ingår i en studie gjord på ett medelstort norskt sjukhus.
Håkon Hjemly från den norska föreningen för röntgensjuksköterskor har undersökt yrkeskårens inställning till att ta över vissa uppgifter från röntgenläkarna. Igår söndag föreläste han på världskongressen ISRRT:s sista dag i Helsingfors.
I Norge finns inga formella hinder för att låta andra än radiologer sköta diagnostiken vid exempelvis skelettröntgen och mammografi, tvärtom är det myndigheternas önskan för att korta köerna och avlasta de hårt belastade röntgenläkarna.
När katten är borta…
Att uppgifter överlåts sker redan i dag, fast informellt.
– På nätter och helger när läkaren inte finns tillgänglig går det bra att röntgensjuksköterskan tar över, säger Håkon Hjemly.
Men så fort diskussionen väcks om att ha det som rutin, slår läkarna bakut.
– De känner att deras ansvarsområde knapras på av både andra specialistläkare, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor, säger Håkon Hjemly.
Detta motstånd är också det som får röntgensjuksköterskorna att sitta still i båten. I studien framgick det tydligt att de gärna vill ta över vissa läkaruppgifter och att drivkraften är att göra det bra för patienten, inte för att få högre lön, status eller bättre arbetsvillkor.
Röntgensjuksköterskorna är också villiga att själva släppa ifrån sig enklare uppgifter till röntgenassistenterna för att bättre utnyttja sin kompetens.
Väcker starka känslor
Men bara vetskapen om att de kommer att möta motstånd, en blandning av medicinsk oro och prestige, från läkarna gör att de inte ens tar upp frågan för diskussion.
– Detta väcker mycket starka känslor så röntgensjuksköterskorna sätter sitt hopp till att andra ska bana vägen, exempelvis Danmark och England som har kommit längre, säger Håkon Hjemly.
Han spår dock att motståndet kommer att minska med den yngre generationen radiologer som vill forska och i ännu högre utsträckning kommer att bli nischade experter på den allra mest krävande diagnostiken, som mr och pet/ct.
Stort intresse även i Sverige
Att ta över läkaruppgifter är en het fråga även i Sverige. Men här är konflikten inte lika stor, menar Bodil Andersson som är ordförande för Svensk förening för röntgensjuksköterskor.
– Helt enkelt eftersom vi inte har kommit lika långt. Idag har vi en 7.5 hp utbildning i primär bildgranskning och för att ta över denna uppgiften krävs betydligt mer utbildning och kompetens. Men intresset bland röntgensjuksköterskorna är väldigt stort, säger hon.
Den oro som ändå finns bland svenska röntgenläkare handlar mer om den medicinska kunskapen som röntgensjuksköterskorna saknar i sin nuvarande utbildning, men Bodil Andersson menar att det till viss del bygger på att det behövs kommunikation och samverkan i denna frågan för att inte missförstånd ska uppstå.