Kraftig ökning av stråldoser i Sverige
Stråldoserna inom svenska röntgenkliniker har ökat med 30 procent sedan 2005, mycket på grund av att allt fler undersöks med datortomografi. Utvecklingen är inte alarmerande men visar att det behövs fler röntgensjuksköterskor med specialistkunskap, anser Vårdförbundet.
En ny rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten visar att den kollektiva stråldosen till befolkningen ökade med cirka 30 procent mellan 2005 och 2018. Det beror med stor sannolikhet på att en allt större andel av de radiologiska undersökningarna utförs med datortomografi, DT.
Under 2018 gjordes 1,5 miljoner DT-undersökningar i Sverige. Det är en ökning med 130 procent sedan 2005. Även antalet undersökningar med magnetkamera ökade, med 104 procent. Samtidigt minskade antalet konventionella röntgenundersökningar med 20 procent.
Vill se fler studier
Den mängd stråldos som avges vid varje DT-undersökning har minskat under senare år, tack vare teknisk utveckling. Men det har inte kompenserat för ökningen av antalet undersökningar.
– Vi vet inte vad ökningen av antalet DT-undersökningar beror på. Vi skulle behöva titta närmare på hur man tänker strålskyddsmässigt på röntgenavdelningarna, om förändringen av metodval sker under ordnade former och om den ökade användningen av DT är berättigad. Det är viktigt att det görs fler studier angående detta, säger Anja Almén som är myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Läs även: Så kan risk med stråldos skattas
Handlar om äldrebefolkning
Parvin Olofsson, röntgensjuksköterska och yrkeshandläggare på Vårdförbundet, tycker att det är bra om fler studier görs men är samtidigt inte förvånad över ökningen av antalet DT-undersökningar. Hon pekar på den demografiska utvecklingen, med allt fler äldre och multisjuka. Det är en patientgrupp där det är vanligt med olika former av funktionsnedsättningar som påverkar förmågan att kommunicera och ta instruktioner i samband med radiologiska undersökningar.
— Det kan vara en anledning till att DT prioriteras. Det är mer patientvänligt, eller snarare bekvämt, jämfört med konventionell röntgen och är mycket snabbare än MR. Eftersom många äldre har flera funktionsnedsättningar och sjukdomar har även remittenterna ofta många frågeställningar. Därför väljer de DT, för det är en modalitet som kan ge många svar vid ett och samma tillfälle, säger Parvin Olofsson.
DT för barn ökar inte lika snabbt
När det gäller barn i åldern 0 till 15 år ökar inte DT-undersökningar på samma sätt som för vuxna. Däremot ökar användningen av MR och ultraljud, som inte ger någon stråldos.
– Att barnundersökningarna inte följer den ökande trenden när det gäller DT kan bero på ett medvetet val i verksamheten där strålsäkerheten har varit av betydelse. Under en längre tid har strålsäkerheten för barn diskuterats, vilket kan ha påverkat utvecklingen, säger Anja Almén.
Behövs fler specialistutbildade
Parvin Olofsson är tveksam till om förklaringen är så enkel. Hon nämner andra problem, bland annat att lågdos-DT är det som används frekvent i dag, men det finns bristande kunskap om vilka diagnoser som är lämpliga för lågdosundersökningar. Därtill är det vanligt att remisser markeras som akuta och innehåller liknande anamnes och frågeställning. Det gör det svårt att prioritera och göra en berättigandebedömning av undersökningar.
—Tyvärr tror jag att trenden kommer att fortsätta, om inte politikerna väljer att ge mera resurser till röntgenverksamheter. Fler röntgensjuksköterskor behöver specialistkunskap för att kunna göra berättigandebedömningar av undersökningar, säger Parvin Olofsson.