Efter covid – här väcks luktsinnet till liv igen

Sjuksköterskorna Li Nyman och Therese Oxenberger träffar många patienter som tappat lukt och smak efter covid. Pandemin har satt ljus på ett eftersatt vårdområde — och ett av våra mest underskattade sinnen.

I det första kapitalet av Marcel Prousts roman På spaning efter den tid som flytt serveras huvudpersonen en kopp te och madeleinekakor för första gången på många år. Doften och smaken från den uppblötta kakan förflyttar honom genast till barndomsstaden Combray. Minnena vecklas ut ett efter ett: husen, blommorna och människorna i staden — ”allt detta fick form och fasthet och steg fram” ur den där koppen med te.

Boken gavs ut 1913 men det skulle dröja runt 80 år innan forskningen på allvar började intressera sig för människans luktsinne. Länge ansågs vår näsa ha en ganska begränsad känslighet.

Hur viktigt det är för oss att kunna urskilja olika lukter och smaker har blivit tydligt för många under coronapandemin. Att luktsinnet kan försvinna tillfälligt vid förkylningar och influensa är känt sedan länge. Men med covid är det något helt annat. Hälften av dem som smittas tappar luktförmågan helt, så kallad anosmi, och 10–20 procent får en kraftig reducering av förmågan att känna lukter, hyposmi. Det är vanligt med långdragna problem, över ett år.

Det verkar inte heller vara någon skillnad mellan de olika coronavarianterna. Eftersom viruset är här för att stanna kan luktpåverkan bli ett kroniskt problem som vården måste hantera.

Covidpatienter dominerar

På öron-näsa-halsmottagningen vid Karolinska i Huddinge utökades den tidigare småskaliga lukt- och smakverksamheten under hösten 2021. Här träffar sjuksköterskan Li Nyman patienter som drabbats av allt från infektioner till skalltrauman och neurologiska sjukdomar. Covidpatienterna dominerar, de kommer i mängder via remiss från primärvården. I de flesta fall behövs ingen fysisk undersökning eftersom sambandet mellan insjuknande och luktbortfall är tydligt. Merparten av besöken sker därför via video, där en av de viktigaste uppgifterna är att fånga patienternas oro. Ofta kan det behövas samtalsstöd och råd från dietister.

— Många blir deprimerade, livskvaliteten påverkas mycket. Inget smakar gott längre, man känner inte hur barnen luktar och man märker inte faror som brandrök. Det är mycket som påverkas. Det vi ofta beskriver som smak registreras till stor del av luktsinnet. Det gör att många får problem med kosthållningen och man kanske går ner i vikt när inget smakar gott — eller går upp i vikt när man drar sig mer till grundsmakerna som sött, salt samt fet mat, säger Li Nyman.

Coronaviruset tar sig in i kroppen via ace2-protein, som är vanligt förekommande i slemhinnorna i näsan. Det slår ut luktcellerna och dess stödceller. Det finns också bevis för att viruset kan vandra upp till luktbulben, den första station i hjärnan som sorterar doftintryck, och få den att krympa. Skador på luktcellerna är förmodligen mer kortvariga eftersom de åter­bildas varje månad, medan skador på lukt­bulben kan bli mer långdragna.

Luktträning är den enda behandlingen som i dagsläget har bevisad effekt för covidpatienter. Träningen ska helst börja så fort som möjligt efter att grundsjukdomen läkt ut. Det gäller att ha tålamod, det kan ta många veckor innan det blir bättre. Och för många kommer en rejäl utmaning under läkeprocessen då smakerna förvrängs, så kallad parosmi. Det är oklart varför det blir så, men en teori är att det blir felkopplingar när luktnerven återaktiveras.

— Mycket börjar plötsligt lukta fruktansvärt illa. Många nämner lök, vitlök, paprika, kött och ägg. Vissa har så grov parosmi att de inte kan vara i samma rum när någon tillagar lök, ungdomar som inte kan vara inne i skolmatsalen för att de mår så dåligt av lukten, säger Li Nyman.

Kaffe luktade avföring

Hennes kollega Therese Oxenberger är ny på mottagningen och går bredvid för att lära sig mer om lukt och smak. Hon blev covidsjuk i mars 2020 och förlorade luktförmågan helt i tre månader. Sedan kom det tillbaka med svaga dofter, som efterhand blev allt mer förvrängda. Kaffe luktade som avföring, crème fraiche fick en parfymaktig ton och persika smakade äckligt. Hon åt mycket yoghurt och gröt, innan hennes sambo tvingade henne att börja utmana sinnena. Då vände det efter ett tag.

— Nu har det gått nästan två år och jag har väl ungefär 95 procent av luktsinnet. Som stor matälskare har det gjort livet blekt och tråkigt. Och jag påverkas även i yrket, vi sjuksköterskor använder näsan mer än man tror, exempelvis är det viktigt att känna hur ett sår luktar vid omläggning. Där har jag fått ta hjälp av kolleger, säger Therese Oxenberger.

”Jag har väl ungefär 95 procent av luktsinnet. Som stor matälskare har det gjort livet blekt och tråkigt.”

Therese Oxenberger, sjuksköterska

Johan Lundström, docent i experimentell psykologi och forskare vid Karolinska institutet, berättar att människan har ett känsligt luktsinne, det är egentligen bara hunden som slår oss med råge. Vi kan känna flera miljarder nyanser av dofter och detektera en droppe av en signalbärande blodmolekyl utspädd i en simbassäng av olympisk storlek.

— Till skillnad från syn och hörsel har lukt­sinnet en ofiltrerad tillgång till hjärnan, nämligen till de delar som styr känslor, minne och kroppsreglering. Det är därför luktminnen ofta är emotionella och väldigt fasta när de väl är inkodade, säger Johan Lundström.

De dofter vi uppfattar är främst förknippade med belöning eller faror. Bageriets nygräddade bullar förför oss på långt avstånd. På samma sätt ryggar vi tillbaka för obehagliga dofter. Det sker genom en blixtsnabb signal från luktorganet till rörelsecentrum i hjärnan, oavsett om doften är farlig för oss eller inte. Det är ett första larm, andra sinnen kan sedan hjälpa oss att ta reda på mer fakta.

— Hur vi uppfattar en doft hänger mycket på situation och om det blir ett positivt eller negativt utfall. Du kan få en livslång aversion mot en maträtt om det följs av magsjuka, även om det inte var maten som gjorde dig sjuk, säger Johan Lundström.

Ointresse hos läkarna

Eftersom det under lång tid saknats forskning på luktsinnets basala funktioner är det sparsmakat med diagnoser och behandlingar. De vanligaste behandlingarna är kirurgi på grund av cancer och polyper.

— Det kan jämföras med ögonen som upptar flera sidor i diagnosmanualen. Få läkare intresserar sig för lukt och smak, patienterna har ingen att vända sig till, vilket ytterligare försvagar incitamenten att ta fram behandlingar. Det blir en negativ spiral. Många lider i onödan, säger Johan Lundström.

På Karolinskas lukt- och smakmottagning demonstrerar Li Nyman och Therese Oxenberger hur doftpennorna som används vid luktutredningar fungerar. Dofterna är kemiskt framtagna men är omöjliga att skilja från de verkliga förlagorna. Fiskpennan är så intensiv att det känns som att stå i en saluhall.

— En del patienter som har parosmi tycker att den luktar jättegott och ber mig ta fram den igen. Själv vill jag bara skruva på korken så fort som möjligt, säger Li Nyman.

Tecken på allvarligare sjukdom

När Therese Oxenberger sniffar på doftpennorna blir det ett fel, eller ett halvt kanske — hon gissar på grapefrukt i stället för citron. I den första delen av testet handlar det om att hitta ett lägsta värde för när patienten känner något. Nästa del är att urskilja en doft som inte passar in bland tre olika dofter. Den tredje delen är att tala om vilken doft det är med hjälp av fyra alternativ. De tre delarna läggs samman och ger ett mått på hur luktsinnet fungerar och kan sedan jämföras mot friska testpersoner.

Därtill finns det möjlighet att undersöka bassmakerna samt retronasala smaker, alltså de aromer som går via munnen upp till luktorganet.

— Ett mottagningsbesök tar ungefär 1,5 timme, varav 45 minuter är tester som är ganska ansträngande. Det krävs mycket fokus, säger Therese Oxenberger.

Hela utredningen kan ge svar på om det exempelvis är förträngningar i näsgångarna som behöver åtgärdas. Men det kan också vara en indikation på allvarligare sjukdom. Vid Parkinsons sjukdom försvagas luktsinnet kraftigt flera år innan de motoriska symtomen märks av. Vid begynnande Alzheimers är luktsinnet ofta opåverkat men namnen på dofterna har fallit bort.

— De patienter som visar tecken på neurologisk förändring skickar vi vidare för ytterligare utredning. Det är bra om vi kan vara i framkant, innan sjukdomen bryter ut på riktigt. Vi samarbetar med forskare och de patienter som kommer hit kan bidra till att hitta nya behandlingsmetoder, säger Li Nyman.

Onödigt lidande

Redan nu är mycket spännande forskning på gång. Det har visat sig vara möjligt att skärpa luktsinnet genom att ge elstimulans till nervceller som sitter i huden och leder in till luktbulben. Mediciner som kan hjälpa till att trigga återbildandet av luktcellerna i näsan är också under utveckling. Forskaren Johan Lundström anar ett efterlängtat uppsving för lukt och smak inom sjukvården:

— Det är verkligen på tiden. Jag hoppas att vi ska kunna hjälpa många av dem som i dag lider i tysthet och i onödan. På sikt kanske primärvården kan ta en del av ansvaret — den första utredningsdelen — och att svårare fall skickas till specialistvården på sjukhus.