Ingångslöner för nyutbildade ska samordnas i Stockholms landsting

Ingångslöner för nyutbildade ska samordnas i Stockholms landsting
Stora besparingar väntas inte bara vid Karolinska universitetssjukhuset utan också vid Stockholms övriga akutsjukhus. Foto: TT

Ökade kostnader för att klara sjuksköterskebemanningen pekas ut som huvudorsak till de ekonomiska problemen för akutsjukhusen i Stockholm. Nu skärps lönebildningen.

Det är en bild av skenande kostnader som Stockholms läns landsting målar upp i en rapport som handlar om ekonomin på de tre stora akutsjukhusen: Karolinska, Danderyds och Södersjukhuset.

Brist leder till konkurrens

Den absolut viktigaste orsaken till att sjukhusen går back är ökade personalkostnader – framför allt när det gäller sjuksköterskor. Det handlar om höjda löner, övertidsersättningar och kostnader för inhyrd personal för att klara bemanningen, står det i rapporten.

Bristen på sjuksköterskor har skapat en situation där sjukhusen tvingas betala mer för att kunna behålla och attrahera nya sjuksköterskor.

Mer samordning av löner och villkor

Enligt rapporten har kostnadsutvecklingen varit för hög, det finns för många olika typer av ersättningar och det har gjorts för många kortsiktiga åtgärder. Därför läggs flera förslag på hur lönebildningen för sjuksköterskor nu ska stramas upp.

  • Ingångslönerna för nyutbildade sjuksköterskor ska samordnas i hela Stockholms läns landsting.
  • Sommarersättningar ska samordnas.
  • En gemensam lönepolicy för hela landstinget ska tas fram.
  • Tillägg, olika slags ersättningar och lokala avtal för jour och beredskap ska kartläggas och ses över för alla personalkategorier.

Ekonomistyrning – inte professionsstyrning

I rapporten slås det fast att det krävs omfattande besparingar på akutsjukhusen. Det handlar om stopp för inhyrd personal och åtstramningar inom alla verksamheter.

Man talar också om att ”se över bemanningsstrukturen”. Att det har blivit fler sjuksköterskor och färre undersköterskor är en utveckling som kritiseras i rapporten.

Det sägs också att ekonomistyrningen av sjukhusen inte har varit tillräckligt effektiv och att en orsak till det kan vara att det finns ”en kultur av professionsstyrning”. Ekonomistyrningen måste få större genomslag.

Fakta

  • På fem år har antalet sjuksköterskor på landstingets akutsjukhus ökat med drygt elva procent.
  • Sjuksköterskor har i snitt fått 3,7 procent i lönelyft per år, de senaste åren men utslaget på en femårsperiod är snittet 2,8 procent.
  • Specialistsjuksköterskor har fått lönelyft på 4,4 procent och sett över fem år handlar det om 3,3 procent.
  • Andelens sjuksköterskor av de anställda på akutsjukhusen har ökat från 42 procent 2009 till 44 procent 2014.
  • Under samma tid har andelen undersköterskor minskat från 20 till 18 procent.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida