FLYKTEN FRÅN LANDSTINGSVÅRDEN

Inte nöjda – trots lägst andel sjuksköterskor som slutar

Inte nöjda – trots lägst andel sjuksköterskor som slutar
Vårdförbundets ordförande i Kalmar län, Tora Elfversson Dahlström, ser allvarligt på kompetenstappet inom Kalmars landstingsvård.

Landstinget i Kalmar har lägst andel sjuksköterskor som säger upp sig. Men trenden är illavarslande och Vårdförbundet menar att vården blöder kompetens i för snabb takt. Läs sjätte delen i vår granskning av sjuksköterskeflykten.

5 januari 2017

Vårdfokus berättade tidigare i veckan att andelen sjuksköterskor som säger upp sig har ökat i samtliga landsting som svarat på vår enkät. På flera håll handlar det om en fördubbling på några år.

Landstinget i Kalmar är bäst i klassen, med lägst siffror samtliga undersökta år. Under 2010 sa 2 av 100 sjuksköterskor upp sig. Fem år senare hade det stigit till 3,3 av 100. Det motsvarar dock en procentuell ökning på 65 procent, och trenden tycks bestå.

– Vi har inte någon samlad siffra för 2016 ännu, men vi gjorde ett snabböverslag efter första halvåret och det fortsätter att öka. Så det finns alla skäl att fundera över personalomsättningen. Kostnaderna för hyrsjuksköterskor har ökat kraftigt de senaste tre åren, säger HR-direktör Peter Rydasp.

Lyckas rekrytera

Han är stolt över att Kalmar ligger lägst, men understryker att den negativa trenden visar vikten av att hela tiden jobba med personalfrågor.

– Vi har ett ansträngt rekryteringsläge men har hittills lyckats med att rekrytera flera än som har slutat. Men det är viktigt att behålla och utveckla våra erfarna sjuksköterskor.

Vårdförbundets ordförande i Kalmar län, Tora Elfversson Dahlström, har däremot stora farhågor gällande den kompetensbrist som kommer sig av både uppsägningar och pensionsavgångar.

– De med hög kompetens som finns kvar får jobba mycket övertid och obekväm arbetstid. De som är nya får ta på sig arbetsuppgifter de inte känner sig kompetenta för, och de har svårt att hitta någon erfaren att fråga. I detta är det alldeles för hög arbetsbelastning och etisk stress, våra medlemmar upplever att de inte räcker till, säger Tora Elfversson Dahlström.

Kan inte påverka

Det har varit många artiklar i lokalpressen det gångna året om dåliga arbetsvillkor och stress. Ytterligare en fråga som diskuterats mycket på sistone är att personalen inte känner sig delaktig i beslut.

– Det är svårt att påverka situationen på den egna arbetsplatsen. Vid sidan om allt detta är våra medlemmar värderade för lågt, lönerna måste höjas. Många går till bemanningsföretag. Det gör man väldigt mycket för lönen, men också för att själv kunna reglera sina arbetstider, säger Tora Elfversson Dahlström.

Bättre uppföljning behövs

I Kalmar finns det inte någon samlad kunskap om varför sjuksköterskor slutar. Men Vårdförbundet har varit involverat i en enkät som gjordes på akutmottagningen. Den är på intet sätt vetenskaplig då den endast besvarats av 47 personer, men ger ändå en fingervisning om varför sjuksköterskor säger upp sig:

  • 42 procent uppgav lön och anställningsvillkor som orsak
  • 42 procent uppgav arbetsbelastning och stress som orsak

Tora Elfversson Dahlström menar att om landstinget bara tog tag i dessa bitar så skulle det ge arbetsro och en betydligt mer välmående personal.

– Men för att veta exakt vad som behöver göras måste man följa upp de som slutar. I dag hålls bara ett samtal med närmsta chef, men det är nog få som vågar vara uppriktiga i den situationen. Vi vill se en form av samtal där landstinget verkligen vinnlägger sig om att ta reda på varför man slutat, och vad som behöver förbättras. Och sen sammanställa kunskapen, säger Tora Elfversson Dahlström.

Insatser från landstinget

HR-direktör Peter Rydasp framhåller att det görs mycket för att både behålla- och locka personal. Under 2017 är målsättningen att införa ett introduktionsår för nya sjuksköterskor. Dessutom finns planer på ett påbyggnadsår, där sjuksköterskor får möjlighet att under ordnade former prova olika verksamheter.

– Vi har haft större problem att rekrytera till norra delen av länet. Då har vi gått in och delfinansierat grundutbildningen för sjuksköterskor tillsammans med Linnéuniversitetet. Det har gett bra resultat, säger Peter Rydasp.

När det gäller arbetsvillkoren så kommer veckoarbetstiden för de som jobbar natt att sänkas. En diskussion kommer att inledas med Vårdförbundet under våren med utgångspunkt från det centrala avtalet, som Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting, SKL, tecknade i december.

Ytterligare en sak som Peter Rydasp vill lyfta fram är att Kalmar var först ut i landet att teckna avtal om Akademisk specialisttjänstgöring, AST. I nuläget är ungefär 55 personer igång.

Dessutom är han nöjd med de goda relationerna till Vårdförbundet.

– Vi är inte alltid av samma åsikt, men vi kan lyssna på varandra och föra en konstruktiv dialog. Det bidrar till att föra verksamheten framåt och att kunna se saker från olika håll, säger Peter Rydasp.

Måste bli bättre

Tora Elfversson Dahlström är glad och stolt över att Kalmar har AST. Men hon tycker den behöver byggas ut på två sätt: fler utbildningsplatser samt säkerställa att det finns handledare som kan ta emot alla.

Hon delar Peter Rydasps bild av att det finns en god dialog mellan parterna. Men det räcker inte.

– De måste börja lyssna på sina medarbetare, vad de har för behov kring löner, villkor, arbetsmiljö och möjlighet att påverka verksamheten. Där har de mycket kvar att göra. Vi saknar visioner för hur man ska komma tillrätta med kompetenstappet. Man stoppar huvudet i sanden och hoppas att det ska blåsa över, säger Tora Elfversson Dahlström.

Andel avgångar per landsting

Vårdfokus har fått statistik från 18 av 21 landsting. Gotland, Region Skåne samt Region Jämtland Härjedalen har inte kunnat leverera statistik som är jämförbar över tid.

I merparten av fallen visar statistiken antalet sjuksköterskor som helt lämnat landstinget, exklusive pensioner, i förhållande till det totala antalet anställda sjuksköterskor i samma landsting det året. De vårdgivare som avviker från denna form att redovisa statistik är utmärkta med en fotnot, som förklaras längst ner i faktaturan.

Landstinget i Uppsala län [2]
2016 
(november)15,2 procent  
2015: 
14,5 procent 
2014: 
14,1 procent 
2010: 12,5 procent

Stockholms läns landsting [2] 
2016 (oktober): 12,1 procent    
2015: 13,9 procent  
2014: 12,7 procent  
2011: 10,1 procent

Landstinget Västmanland 
2015: 11,3 procent  
2014: 9,8 procent  
2013: 8,1 procent  

Västerbottens läns landsting [1] [2] 
2016
 (augusti): 9,1 procent  
2015: 9 procent  
2014: 7,8 procent  
2010: 4,6 procent  

Region Gävleborg
2016 
(sept)8 procent
2015: 
7 procent 
2014: 
8 procent 
2011: 5 procent

Västra Götalandsregionen   
2016 (oktober): 7,8 procent 
2015: 7,8 procent
2014: 6,9 procent
2010: 4,7 procent

Landstinget i Värmland
2016 (november): 7,6 procent  
2015: 5,4 procent
2014: 5,2 procent
2010: 4,6 procent

Region Kronoberg
2016 (oktober): 7,3 procent    
2015: 7,2 procent   
2014: 5,5 procent  
2010: 4,3 procent  

Landstinget Sörmland 
2015: 7,2 procent  
2014: 6,8 procent  
2010: 4,9 procent  

Region Örebro län [2]
2016 (oktober): 7 procent
2015: 8,8 procent
2014: 7 procent
2010: 3,9 procent

Region Halland
2015
7 procent
2014
5 procent
2013
5 procent

Landstinget Dalarna
2016 (oktober): 6,8 procent  
2015: 6,8 procent  
2014: 5,9 procent  
2010: 2,2 procent  

Landstinget Västernorrland
2016 
(oktober)5,9 procent
2015: 8,4 procent
2014: 9,5 procent
2013: 4,9 procent       

Landstinget Blekinge
2016 
(september): 5,6 procent
2015: 
7 procent
2014: 
3,7 procent
2011: 
3,4 procent

Region Östergötland
2016 
(oktober): 5,4 procent  
2015
7,9 procent  
2014
8,5 procent  
2010
4,9 procent  

Region Jönköpings län
2016
 (augusti): 5 procent
2015: 6,3 procent
2014: 4,9 procent
2010: 3,6 procent

Norrbottens läns landsting
2016 (oktober): 3,1 procent 
2015: 4,1 procent
2014: 4 procent
2010: 3 procent

Landstinget Kalmar län
2015: 3,3 procent
2014: 2,7 procent
2010: 2 procent

Fotnot 1: Har ej mätt andel avgångar. Har i stället mätt personalomsättning, definierad som det lägsta värdet av börjat eller slutat, dividerat med antalet anställda.

Fotnot 2: Inklusive pensionsavgångar. Antalet pensionsavgångar kan beräknas till 1,5-2,5 procentenheter.

Källa: Landstingen

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida