Västra Götaland

”Stora risker med enheter utan sjuksköterskor”

”Stora risker med enheter utan sjuksköterskor”
Vårdförbundet är kritiska mot att Västra Götaland fortsätter med vårdplatser för utskrivningsklara patienter, utan sjuksköterskor, trots att en analys pekat på risker. Bild: Mostphotos

Även Östra sjukhuset och Skaraborgs sjukhus har moduler för utskrivningsklara patienter där undersköterskor ansvarar för omvårdnaden. Efter några månaders försök  ser Vårdförbundet stora risker och ökad belastning på sjuksköterskorna.

I Västra Götalands-regionen kallas det uk-platser, för att patienterna är utskrivningsklara. Vitsen är att undersköterskor ska sköta vården. På Östra sjukhuset i Göteborg har det under våren funnits 18 platser fördelade på 3 olika avdelningar. De startades i januari för att avlasta sjuksköterskorna, vars arbetsmiljö var ohållbar, och samtidigt öppna vårdplatser.

Uk-platserna finns i moduler på de vanliga medicinavdelningarna, med läkare och sjuksköterskor nära till hands. Sjuksköterskorna har sina egna patienter de ansvarar för, som fortfarande är i ett mer akut skede av sin sjukdom. Men de delar ändå ut medicinerna till UK-modulen efter att en receptarie gjort i ordning dem.

– Överlag kan vi inte se att den här organisationslösningen bidragit alls mycket för att minska arbetsbördan för sjuksköterskor. Den har gett en osäkerhet på hur många platser som finns på avdelningen och hur många patienter man som sjuksköterska ansvarar för. Man kan inte längre följa vårdplatsläget, säger Matilda Eriksson, huvudskyddsombud och förtroendevald för Vårdförbundet på Östra sjukhuset Sahlgrenska i Göteborg.

Lösning på tuff arbetsmiljö

Vårdförbundet valde från början att stötta och prova arbetsgivarens idé för att lösa sjuksköterskornas tuffa arbetsbelastning.

– Men vi har inte sett tillräckligt positiva konsekvenser, även om en av avdelningarna har fått viss lättnad.

Hon påpekar att patienterna är långt ifrån friska som ligger där. De är äldre, multisjuka som behöver geriatrisk vårdplats eller insatser i hemmet från kommunen. Hon oroar sig också för att omvårdnadskompetens sänkts ytterligare för dessa patienter, då de nu vårdas även av vårdbiträden.

Vårdförbundet är kritisk till satsningen då det visat sig svårt att fylla uk-platserna. Läkarna måste ta ställning till om patienterna verkligen inte behöver fler undersökningar, prover eller intravenösa läkemedel.

Den delen av kritiken har verksamhetschefen Maria Taranger förståelse för.

– Ja, det är bara 50 procents beläggning. Men fördelen med att vi är så stränga med vilka patienter som placeras där är att det blir patientsäkert. Vi har inte haft några problem med säkerheten.

Hon ser ingen fara med att vårdbiträdena arbetar med patienterna.

– Jag tycker inte att omvårdnadskompetensen sjunker. Vårdbiträdena arbetar tillsammans med undersköterskorna när de behöver vara två, med bäddning och att byta blöjor. Vi behöver anställa vårdbiträden, det är så många som står utanför arbetsmarknaden och behöver en chans att komma in. Så småningom kan de utbilda sig till andra vårdyrken, säger Maria Taranger.

Anmält till Arbetsmiljöverket

Vårdförbundet har anmält arbetsgivaren Östra sjukhuset till Arbetsmiljöverket under våren.

Västra Götalands-regionens politiker vill i budgeten för 2018 se att alla enheter strävar mot att uppgiftsväxla mellan vårdens yrkesgrupper. Men det är inte specificerat hur mycket det ska spara in åt regionen.

Det finns aktuell forskning som visar att dödlighet och vårdskador ökar när sjuksköterskor ersätts med personal med lägre omvårdnadskompetens. Men Maria Taranger tycker att den är svår att tolka.

– Det är svårt att se att det är en nackdel att sätta in vårdbiträden i vården. Men det behöver göras med struktur och eftertanke. Allra helst skulle jag vilja att de utskrivningsklara patienterna kommer ut i kommunen. Sedan vill jag poängtera hur kompetenta och viktiga sjuksköterskorna är i akutvården, men de kan inte längre göra allt.

Tillåtet först vid årsskiftet

På Skaraborgs sjukhus var det från början tänkt att undersköterskorna på uk-modulen skulle ge patienterna de läkemedel som en farmaceut förberett. I förhandlingar med Vårdförbundet påpekades att det inte är tillåtet förrän den nya läkemedelsföreskriften träder i kraft vid årsskiftet.

En riskanalys av arbetsmiljö och patientsäkerhet har gjorts av arbetsgivaren tillsammans med facken, chefer och personalrepresentanter. Uk-modulen har åtta platser, som nu i sommar utökas till det dubbla. Den drivs av undersköterskor och läkare, som kan nås per telefon. Ordinarie sjuksköterskor gör punktinsatser genom att dela ut läkemedlen.

– Analysen visar gigantiska risker både vad gäller arbetsmiljön för personalen och patientsäkerheten. Vi har sagt ifrån att det innebär för stora risker, men arbetsgivaren har svarat via arbetsmiljökommittén att de fortsätter och ska göra täta utvärderingar säger Lene Lorentzen, förtroendevald och styrelsemedlem i Vårdförbundet Västra Götaland

Hon menar att uk-platserna gjort att sjuksköterskorna fått ökad arbetsbelastning. De har redan sina egna patienter, men tar utöver dem också visst ansvar för de utskrivningsklara patienterna genom att administrera läkemedel, svara på undersköterskornas frågor och genom att hjälpa till vid behov.

– Det är en otydlig organisation utan tillräckligt med styrdokument om vem som är ansvarig för vad. Det blir otryggt både för patienterna, undersköterskorna och sjuksköterskorna.

Vårdfokus har sökt verksamhetschefen på Skaraborgs sjukhus medicinklinik, där uk-platserna finns.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida