Skolsköterskan som vågar fråga om könsstympning

Att prata om kvinnlig könsstympning med elever och föräldrar kan vara både känsligt och svårt. Skolsköterskan Lena Johansson har utvecklat ett metodstöd som kan hjälpa elevhälsan på traven. Nu är hon nominerad till Vårdförbundspriset för sitt arbete.

I så gott som varje förskoleklass som Lena Johansson möter finns det en flicka som är, eller riskerar att bli, könsstympad.

— Det är ju så det ser ut nu för tiden. Därför måste vi våga ta upp frågan med föräldrarna redan vid första hälsobesöket för att kunna ge barnet det hon behöver. Är flickan redan omskuren kan det bli problem med urin och mens. Eller är hon i riskzonen för att bli könsstympad behöver vi prata om att det är olagligt i Sverige, säger Lena Johansson, skolsköterska vid Vindängskolan och Dotorpskolan i Falköping, som båda har elever från förskoleklass upp till sexan.

Kräver kunskap

Kvinnlig könsstympning är ett känsligt ämne och för att kunna inleda ett samtal om ämnet behövs kunskap och rutiner. Det var något Lena Johansson själv saknade när hon började som skolsköterska för fyra år sedan. Då kom hon närmast från barnhälsovården, bvc.

— Där använder man Rikshandboken i barnhälsovård, där finns allt samlat och är lika över hela landet. I skolan är det upp till varje kommun att skapa rutiner och det kan se väldigt olika ut, säger hon.

Samtidigt visste hon att frågan skulle dyka upp — på bvc hade hon träffat flera nyblivna mammor som pratat om det. Fanns det på bvc så måste det finnas i skolans värld tänkte hon. Lena Johansson bestämde sig för att ta fram det stöd som hon och hennes elevhälsoteam behövde för att möta de här barnen och deras familjer.

Läs även: Prischans för tre sjuksköterskor på digitala Vårdgalan

Fakta och öppna frågor

Metodstödet satte hon ihop i samband med en kurs vid Högskolan i Väst om skolsköterskans kvalitetsarbete. Det innehåller fakta om olika sorters ingrepp, hur könsstympningen kan påverka flickan och den unga kvinnan och i vilka länder som traditionen förekommer.

Här finns konkreta exempel på frågor som man kan ställa till föräldrar och hänvisningar till lagtext och barnkonventionen som ger stöd i arbetet. Det innehåller också handlingsplaner för olika situationer, som till exempel när socialtjänst ska kopplas in, och länkar till information på olika språk.

— Man hittar också ett så kallat könsstympningspass som man kan skriva ut och ge till flickor som riskerar att bli könsstympade under resor till föräldrarnas ursprungsländer. I passet står det att ingreppen är olagliga, berättar Lena Johansson.

Riktad insats

Metodstödet ska användas som en riktad insats till familjer som kommer från länder där könsstympning är en del av kulturen. I första hand handlar det om att prata med föräldrarna eftersom barnen är för små, och det handlar bara om flickor eftersom manlig omskärelse inte är olagligt.

Vilka ursprungsländer som är aktuella finns utmärkta på en karta i materialet och baseras på data från Världshälsoorganisationen, Who.

— Jag brukar använda kartan och säga till föräldrarna att jag vet att det är vanligt i ert land. Hur ser ni på det? Man får ställa öppna frågor, vara väldigt ödmjuk, men inte backa för det som är svårt. Det brukar bli bra samtal, säger Lena Johansson.

Att frågan lyfts systematiskt hjälper till att avdramatisera ämnet och eftersom allt dokumenteras blir det enklare att följa upp vid kommande besök.

— Det handlar om att se eleven och hennes behov utifrån det sammanhang hon befinner sig i. Då kan vi hjälpa barnen som bäst, säger Lena Johansson.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kan bli en vinnare

När Lena Johansson skapade metodstödet tänkte hon att kolleger gärna kunde använda det om de ville, men att det skulle ge henne en biljett till Vårdgalan och en chans att vinna Vårdförbundspriset kunde hon aldrig ana. Nomineringen skickades in av en skolsköterskekollega i kommunen.

— Det känns otroligt, det har inte hunnit sjunka in än. Det känns extra roligt eftersom det handlar om skolhälsovård, som är ett ganska litet område som inte uppmärksammas så mycket.

Ur juryns motivering:

Lena Johansson har tagit fram ett metodstöd om kvinnlig könsstympning, för att stötta skolsköterskor i hela landet. Genom metodstödet kan arbetsgången i skolan förbättras och verka förebyggande. Tack vare Lenas arbete kan skolsköterskans viktiga roll utvecklas och barns rättigheter stärkas i enlighet med barnkonventionen.

Mer om ämnet

• Prischans för tre sjuksköterskor på digitala Vårdgalan