Sörmland vill få in fler nyanlända i snabbspår
Förra året deltog drygt 500 personer inom hälso- och sjukvårdsyrken i snabbspår för nyanlända i hela landet. I Sörmland hoppas man kunna erbjuda ännu fler arbete i vården, bland annat genom en ny introduktionsutbildning.
För två år sedan tog regeringen initiativ till snabbspår för nyanlända på arbetsmarknaden. Syftet är att personer som har utbildning eller erfarenhet från yrken som efterfrågas i Sverige ska komma snabbare in på arbetsmarknaden.
Jobb i väntan på legitimation
Inom landstinget i Sörmland fick ett 50-tal personer praktik inom vården under förra året, 15 fick även anställning. Fyra av dem är sjuksköterskor och barnmorskor som nu arbetar som undersköterskor. Alla fyra hoppas på att så småningom kunna få svensk legitimation inom sina respektive yrken.
– Verksamheten får då en undersköterska med erfarenhet, om än inte med legitimation, som sjuksköterska. Förutom yrkeskompetensen har personen också en språklig och kulturell kompetens som är värdefull i vårdyrket. De flesta är inställda på att jobba några år för att sedan plugga vidare till sjuksköterska, säger Helena Ossmark, projektledare för snabbspåret i Sörmland, i ett pressmeddelande.
För att sänka trösklarna ytterligare till arbetsmarknaden planerar nu landstinget i Sörmland en introduktionsutbildning där teori och praktik kombineras. Genom att anordna utbildningen på en folkhögskola kan introduktions- och utbildningsansvaret, som idag vilar på verksamheterna, lyftas bort från dem.
Fortsatta flaskhalsar
I april genomförde Sveriges kommuner och landsting, SKL, en första utvärdering av snabbspåren nationellt. Där framkommer det att drygt 500 personer tagit del av olika insatser för att närma sig ett arbete i hälso- och sjukvården. Som Vårdfokus tidigare berättat finns en rad flaskhalsar i systemet som gör att vägen mot svensk legitimation kan bli lång och flera av dem kvarstår enligt rapporten.
Bland annat är det svårt att ta sig igenom Socialstyrelsens kompletteringsprogram. Det gäller i stort sett alla sökanden med utbildningar från länder utanför EU/EES och utrymmet för dem är begränsat.
Vidare i rapporetn framkommer att:
- Fler män deltar i snabbspår till vårdyrken. Arbetsförmedlingens insatser är utformade för manliga arbetssökande. Till exempel är det lättare för män att utifrån familjesituation studera eller praktisera på annan ort.
- Sjuksköterskor nöjer sig i högre grad med att arbeta som undersköterskor, medan läkare har ett starkt fokus på läkarlegitimation.
- Det behöver bli lättare att följa upp resultaten, till exempel kring hur många som får legitimation.
- Fler digitala utbildningar, stöd och verktyg efterfrågas.
Snabbspår för nyanlända
- Syftar till att korta vägarna och effektivisera processerna som bidrar till att nyanlända med yrkes- och utbildningsbakgrund kan börja arbeta i Sverige.
- Öka individens delaktighet i samhället samtidigt som det är bra för välfärdens kompetensförsörjning.
- Kan innehehålla flera insatser samtidigt, som yrkeskompetensbedömning, yrkessvenska och validering.
- Arbetsförmedlingen som har ansvaret för att samordna och genomföra insatserna tillsammans med arbetsmarknadens parter.
- Den som deltar i ett snabbspår får etableringsersättning eller aktivitetsstöd.
Snabbspår finns för nyanlända med:
- legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården
- lärare och förskollärare
- utbildning inom socialt arbete
Källa. Sveriges kommuner och landsting