Katastrofmedicin

Göteborg tränade vård i terrorkaos

Göteborg tränade vård i terrorkaos
Inför övningen sminkades militär personal med realistiska skador. Foto Robert Emilsson

Ambulanser körde i skytteltrafik för att ta hand om hundratals skadade i en av de största katastrofövningar som genomförts av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Samtidigt kom regeringen med löften om att stärka landstingens katastrofmedicinska beredskap. UPDDATERAD KL 17.10.

– Det var jättespännande. Under två timmar fick vi ta emot mellan 20 och 30 patienter. Det kändes verkligt. Jag fick samma adrenalinpåslag som jag brukar få när larmet på traumarummet går en vanlig dag, säger sjuksköterskan Sophia Drews som under övningen var sektorsansvarig på akutens gröna sektor.

Den påhittade terrorattacken startade i vid tiotiden på torsdagsförmiddagen. En lastbil exploderade inne på Försvarsmedicincentrums område på Käringberget i Göteborg. Ett hundratal skadade fördes i ilfart till Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Inne på sjukhusområdet tränade cirka 180 sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och andra från exempelvis akuten, traumakirurgiska enheten, intensivvården och röntgen på att snabbt ta hand om och vårda det stora antalet skadade.

Realistiskt sminkade

För att det skulle kännas så verkligt som möjligt var personerna som spelade patienter sminkade med realistiska skador: Allt från lättare blessyrer till svåra splitter- och brännskador.

Sophia Drews tyckte att det var svårt att prioritera och identifiera skadorna när det var så många patienter som kom samtidigt under kort tid.

– Det var en blandning av patienter som kom till akuten, allt från uppgående med möjliga inre skador till sådana som det inte fanns någon möjlighet att rädda, säger Sophia Drews.

Målet med övningen var att i samverkan med militären säkerställa Sahlgrenskas beredskapsplan och förmåga att leda och samordna omhändertagandet av ett omfattande inflöde av svårt skadade.

– Vi behöver öva kommunikation och beslutsfattande i en situation som gränsar till kaos. Även om vi hoppas att vi ska slippa händelser med stora skadeutfall måste vi ha en beredskap och förmåga att hantera sådana situationer, säger Hans Lönroth, övningsledare och områdeschef på universitetssjukhuset.

På plats fanns bland andra socialministern Annika Strandhäll och försvarsministern Peter Hultqvist.

Övningen avslutades klockan tre på eftermiddagen.

Nytt uppdrag till Socialstyrelsen

Den förändrade hotbilden med ökad terrorism, men även hälsohot i form av smittsamma sjukdomar, ställer höga krav på hälso- och sjukvårdens beredskap.

Parallellt med katastrofövningen i Göteborg beslutade regeringen därför i dag att ge Socialstyrelsen i uppdrag att stödja landstingen i deras arbete med katastrofmedicinsk beredskap och planering för det civila försvaret inom hälso- och sjukvården.

Myndigheten får under 2018 fyra miljoner kronor för att göra en förstudie av vilka kunskapsunderlag som landstingen behöver för sin planering.

Behov av utbildning

Socialstyrelsen ska bland annat:

  • analysera landstingens behov av övnings- och utbildningsinsatser.
  • ta fram förslag till upplägg för en nationell utbildnings- och övningsverksamhet för hälso- och sjukvården i frågor som rör katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.
  • presentera en plan för övnings- respektive utbildningsinsatser för de kommande fem åren (2019–2024).

Planerna ska omfatta såväl hälso- och sjukvårdens roll i det civila försvaret som katastrofmedicinska insatser i fredstid, till exempel terrorhändelser eller hälsohot.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2020.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida