Internationellt

Sverige har längst väntetider i vården

Sverige har längst väntetider i vården
96 procent av de tillfrågade i undersökningen svarade att sjuksköterskorna oftast eller alltid behandlade dem med vänlighet och respekt den senaste gången de var inlagda på sjukhus. Foto: Getty images

Det är långa väntetider till vård som inte är akut och bara ett fåtal har en ordinarie sjuksköterska eller läkare som de går till för att få vård. Det är några av resultaten i en internationell jämförelse som gjorts av Vårdanalys.

11 december 2020

Hur tycker befolkningen att hälso- och sjukvården i Sverige fungerar? Det har undersökts av myndigheten för vård- och omsorgsanalys som också jämfört resultaten med tio andra länder.

Jämförelsen visar att den svenska befolkningen rapporterar längst väntetid till vård som inte är akut. Sverige är också det land där det är svårast att få vård på kvällar och helger på annat sätt än på akutsjukhus.

Känt sedan länge

– Vi vet sedan länge att det är svårt att få snabb tillgång till primärvården. Omställningen som pågår mot en god och nära vård har en avgörande betydelse. Man ska kunna få snabb och bra hjälp och bedömning för att få rätt vård, och inte i onödan åka till akutsjukhusen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgs­analys, i ett pressmeddelande.

Drygt 6 av 10 svenskar uppger att de fått vänta mer än två dagar på en tid hos läkare eller sjuksköterska senast de behövde vård som inte var akut, och 3 av 10 att de fick vänta mer än en vecka.

Det var 17 procent som uppgav att de fick vänta fyra månader eller längre på ett besök hos specialist, 15 procent fick vänta mer än fyra månader på en planerad och icke-akut behandling eller operation. Detta trots vårdgarantin som säger att patienter som längst ska behöva vänta 90 dagar.

Inte egen sjuksköterska eller läkare

Undersökningen visar också att det är ett fåtal i Sverige som har en ordinarie sjuksköterska eller läkare som de vanligtvis går till för sin vård. Däremot har de flesta en ordinarie mottagning. Andra resultat från undersökningen visar:

  • Få personer i Sverige har avstått vård på grund av kostnader. Däremot är det fler som avstått tandvård.
  • En lägre andel personer i Sverige svarade att deras ordinarie läkare eller vårdpersonal alltid eller oftast känner till viktig information om deras medicinska historia, jämfört med de andra länderna i undersökningen.
  • 96 procent svarade att sjuksköterskorna oftast eller alltid behandlade dem med vänlighet och respekt den senaste gången de var inlagda på sjukhus. Här låg Sverige högst.
  • Patienter med kroniska sjukdomar i Sverige har i lägre grad än i de jämförda länderna fått olika typer av stöd från vården om att ta hand om sin sjukdom. De flesta av patienterna är dock nöjda med det stöd de fått som helhet.

Om undersökningen

  • De flesta av svaren lämnades i slutet av februari eller i början på mars 2020, vilket innebär att undersökningen till stora delar genomfördes före covid-19-pandemin.
  • Drygt 2 500 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 år och äldre svarade på den svenska delen av undersökningen.
  • Informationen bygger på den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP), som genomförs varje år. I Sverige genomfördes undersökningen av SCB på uppdrag av Vård- och omsorgsanalys.
  • Övriga länder i jämförelsen: Norge, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, USA, Australien, Nya zeeland, Kanada.

Här hittar du alla resultat från undersökningen.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida