Sårträningen som kickstartar praktiken: ”Bra att öva”

Therese Silverplats tar i lite hårdare när hon lindar sin kurskamrats ben. Båda vet från föreläsningen att venösa bensår behöver kompression. I dag är det handfast träning inför praktik i kommunen. Två erfarna eldsjälar tog initiativ till kursen.

Studenterna har bytt plats och det är dags för Rita Sandgren att linda. Hon får stöd från kursledaren Elin Ol-Mårs vid hälen. Det är noga för lindningar av ben behöver hålla i några dagar hemma hos patienten. Rita får till snygga åttaturer längs med underbenet.

– Det är lite svårt att veta hur hårt man ska linda och tog ett tag innan jag fick in tekniken. Men det var bra att öva. Grundregeln är att man ska stretcha ut lindan till 50 procent och överlappa varvet innan med 50 procent. Sedan är det bara att linda handfast och inte tänka för mycket, säger Rita Sandgren och ler.

Sjuksköterskestudenter lär sig vårda sår

Therese Silverplats och Rita Sandgren går fjärde terminen på sjuksköterskeutbildningen vid Göteborgs universitet. Nu är alla kursare på väg ut på vfu i den kommunala vården. De två ska till Partille och Mölndal. I dag har alla studenterna chansen att kickstarta praktiken med sårworkshops, som ges i olika stadsdelar. Duon som lindar ben deltar i Kortedala.

Eldsjälarna bakom kursen är Veronica Almstedt, sårexpert, distriktssköterska och doktorand i Göteborgs stad och Elin Ol-Mårs, lärare på Göteborgs universitet, distriktssköterska och metodutvecklare i Göteborgs stad. Kursinnehållet har de skapat tillsammans med universitetet.

Varierande kompetens i kommunen

– Vi vill dela med oss av vår kunskap och erfarenhet av sår. Kompetensen bland sjuksköterskorna i våra stadsdelar och kommuner är god, men varierar. Här försäkrar vi oss att alla studenter får lära sig samma sak, säger Elin Ol-Mårs.

Veronica Almstedt fyller i med något de menar är avgörande.

– Sårläkning handlar om mycket mer än att undersöka och behandla själva hålet i huden med rätt rengöring och förband. Vi vill få i gång studenterna att tänka och diskutera vad som behövs mer. Många patienter är eller riskerar att bli undernärda, behöver stöd att röra sig mer eller att sluta röka.

Nationellt vårdförlopp visar sårbilder

Terminen innan har studenterna haft en teoretisk föreläsning. De är insatta i skillnaderna mellan olika typer av svårläkta sår, som trycksår, diabetessår, venösa, arteriella och atypiska sår. Sedan 2023 finns ett nationellt vårdförlopp för svårläkta sår att utgå ifrån, med bilder på många sår och tydliga guider för basbedömning och basbehandling.

Studenterna lär under workshopen känna patientfallen Berit, Sammy, Faduma och Conny. De är skapade som typiska exempel på människor med svårläkta sår med information om deras bakomliggande sjukdomar, livssituation och levnadsvanor.

Fotsår hos patient med diabetes

Therese Silverplats och Rita Sandgren håller upp det laminerade kortet med bild på Berits sår. Berit Persson har diabetes och högt blodtryck. På höger fots trampdyna har hon upptäckt ett två centimeter stort sår med en hård, gulaktig kant runt.

– Hon verkar ha haft såret några veckor, vilket är typiskt när en person med diabetes har fått neuropati med dålig känsel i fötterna. Hon ligger högt i långtidssocker, men hennes ankelarmtryck är bra, säger Rita Sandgren.

Ankelarmindex har stor betydelse för behandling av sår. Det är kvoten av blodtrycket i ankeln och armen och visar hur stor risken är för arteriella sår.

Sax, sårslev och skalpell

Ljudnivån stiger i rummet. Alla studentgrupper pratar om sina fall, försöker ställa sårdiagnos och diskuterar allt från förslag på livsstilsförändringar till lämpliga rengöringsmetoder och förband. På bordet ligger olika förband, rengöringsmaterial och instrument för debridering som sax, sårslev och skalpell.

En grupp presenterar patientfallet Faduma Ali. Hon har mörk hudfärg, så kallad melaninrik hud, och såret sitter på fotknölen. Det syns fuktig nekros i sårhålan, gul fibrin i sårkanterna och mycket sårvätska.

Faduma Ali sitter i rullstol efter en stroke då hon drabbades av nedsatt rörlighet på höger sida av kroppen.

Kursledaren Elin Ol-Mårs uppmuntrar studenterna att de mycket väl som sjuksköterskor kommer kunna sätta sårdiagnos och initiera nödvändiga undersökningar. Patienten Faduma Ali har just legat inlagd på sjukhus och är lite undernärd. Utifrån patientberättelsen och bilden väljer studenterna diagnosen trycksår kategori fyra.

Varnar för strukturell rasism

Elin Ol-Mårs stannar upp för att reflektera kring mörk hud och den strukturella rasism det innebär att vården inte har tillräcklig kompetens för alla, oavsett hudfärg.

– Vi behöver vara uppmärksamma eftersom vi är dåliga generellt, både i Sverige och i världen, på att bedöma patienter med melaninrik hud. Det här såret kan kollegor på sjukhuset missat också. Det kanske inte skulle behövt blir så stort och djupt om det upptäckts i tid.

Hon tipsar dem att beställa boken Melaninrik hud som är gratis. På bordet bland alla förband ligger också trycksårskort där sårens utveckling i de fyra stadierna visas både på ljus och mörk hud.