Hårt tryck

Hårt tryck
Alltför många nya medarbetare sitter och gråter för att de är stressade, berättar skyddsombudet Annmari Jansson. Illustration: Ladislav Kosa

Psykosocial arbetsmiljö. Erfarna sjuksköterskor slutar. Oerfarna gråter av stress. Bara det senaste året har pressen på vårdpersonal ökat. Men arbetsgivarna vill inte ha för mycket reglering kring den psykosociala arbetsmiljön.

”Här är ständiga överbeläggningar. Man blir inringd på lediga dagar och jobbar för mycket. Nu har jag arbetat fyra kvällar och ska jobba helgen också. Men vi är ett sammansvetsat gäng, om någon inte hinner med rycker alltid en kollega in och hjälper till. Den höga arbetsbelastningen känns mindre belastande i och med att vi ställer upp för varandra.”

Så berättar Annmari Jansson, skydds­ombud på Nyköpings lasarett.

Hon beskriver också vad stressen beror på:

”Vi måste hela tiden omprioritera våra arbetsuppgifter för att det händer något som måste åtgärdas omedelbart. Värst är det när det uppstår flera sådana situationer samtidigt. Patienterna har inte bara blivit fler — de har blivit sjukare.

Det höga arbetstrycket leder till att det har blivit svårt att rekrytera sjuksköterskor. Många blir sjukskrivna på grund av utmattning, och erfarna kolleger slutar för att de inte orkar längre. Alltför många nya medarbetare sitter och gråter för att de är stressade. Själv orkar jag för att jag har ett fungerade privatliv. Dessutom har jag jobbat länge. Rutin kompenserar något för högt tempo.”

En rundringning bland flera skyddsombud ger ungefär samma bild. Så här säger en: ”De dåliga arbetsvillkoren skapar konflikter och leder till att folk tappar orken att kämpa. Tidigare hade vi framtidsplaner — nu känner sig alla överkörda av arbetsgivaren. Det är sorgligt.”

Vårdfokus skickade ut en enkät med sju frågor om psykosocial arbetsmiljö till Vårdförbundets huvudskyddsombud. Av de 142 som fick frågorna svarade 102, eller 73 procent. Bara tre uppger att det inte finns några psykosociala arbetsmiljöproblem på den eller de arbetsplatser de ansvarar för och många upplever att problemen har ökat det senaste året.

97 procent svarar att det finns psyko­sociala arbetsmiljöproblem och att det märks på ett eller flera sätt. Se tabellen på nästa sida.

När huvudskyddsombuden själva får föreslå lösningar önskar de flesta ökad bemanning, kortare arbetstid och bättre ledarskap. Många efterlyser ett större ansvar för arbetsmiljön hos arbetsgivaren. Liksom mer utbildning och mer tid att leda för cheferna. Närvarande chefer som ser helheten och inte bara produktion och budget är också ett önskemål.

Hur vi har det på våra arbetsplatser regleras i arbetsmiljölagen och av omkring 100 föreskrifter. De flesta handlar om förhållanden inom industrin. Om användningen av pressar, gradsaxar, traktorer, truckar och bultpistoler. Till och med om ”manhål för vissa behållare”. Inte ens en handfull handlar om att förebygga risker i arbeten inom kvinnodominerade områden. Ofta relationsinriktade arbeten med minst ett dilemma: valet mellan patientens säkerhet och rimliga arbetsvillkor.

Nu är Arbetsmiljöverket mitt uppe i ett tredje försök att ta fram föreskrifter som reglerar den psykosociala arbetsmiljön. De tidigare har stupat på arbetsgivarnas ovilja.

Arbetsgivare vill leda och fördela arbetet själva. De vill inte ha föreskrifter som reglerar för noggrant, i alla fall inte den psykosociala arbetsmiljön.

Ändå visar forskning att otrygg personal är detsamma som otrygga vårdtagare. En ny rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, slår fast att neddragningar påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Höga krav och liten möjlighet att påverka sin arbetssituation ökar risken för depression.

Det är inte helt lätt att definiera vad som menas med ­”psykosocial arbetsmiljö”. Arbets­miljöinspektör Johnny Jonasson i Östersund gör ett försök: För att förebygga psykisk ohälsa på grund av arbetet krävs att arbets­givaren gör en analys av besparingars effekt. Vad leder det till om färre ska göra fler personers arbete? Vad leder det till om tvåskift görs om till treskift? Vad innebär det att inte kunna påverka i vilken ordning och hur arbetsuppgifter ska utföras?

— Psykosociala arbetsmiljöproblem ställer speciella krav på arbetsgivaren, konstaterar han.

Johnny Jonasson har inspekterat vården för Arbetsmiljöverkets räkning i över 20 år. Han har själv en bakgrund inom hälso- och sjukvården och vet vilka krav som ställs på personalen. Han ser överbeläggningar, hög personalomsättning och erfarna sjuksköterskor som slutar för att de inte orkar längre. De nyutexaminerade och oerfarna lämnas med ansvar för en allt mer avancerad vård.

Han ser också att problemen har ökat, liksom skyddsombudens anmälningar om orimliga arbetsvillkor. Johnny Jonassons inspektioner i sjukvården har blivit fler. Leder de till någonting?

— Det är lättare för oss att ställa krav på förändringar om chefer och skyddsombud är överens om problembilden. Då ökar också chansen att kraven påverkar prioriteringar eller, i bästa fall, resurser.

Som exemplet Östersunds sjukhus. Där försökte huvudskyddsombuden länge förmå cheferna på Centrum för medicinska specialiteter att förstå hur dåligt personalen mådde. Flera 6:6a-anmälningar om en riskabel arbetsmiljö gjordes till Arbetsmiljöverket. Men ingenting hände. Inte förrän inspektörerna kom med kritik och hot om vite på 1,4 miljoner kronor.

Efter det presenterade ledningen en åtgärdslista på 42 punkter och Johnny Jonasson var så nöjd att vitesföreläggandet drogs tillbaka. Men det finns fortfarande strider att utkämpa på Östersunds sjukhus — både för skyddsombud och för Arbetsmiljöverk.

Johnny Jonasson tycker det är bra att Arbetsmiljöverket tar fram en föreskrift som gör arbetsgivarnas ansvar för den psykosociala arbetsmiljön tydligt. Men han önskar sig mer genusmedvetenhet.

— Det är egentligen bara föreskrifterna om omvårdnadsarbete i enskilt hem och kränkande särbehandling som i dag riktar sig mot branscher där kvinnor är i majoritet. Båda kommer att försvinna för att ingå i den nya föreskriften, säger han.

Han oroar sig för att det könsblinda ska bestå.

Den oron delas av Maria Steinberg, jurist och forskare i arbetsmiljörätt vid Örebro universitet. Hon skräder inte orden om arbetsmiljölagstiftningen. ”Lagen är sexistisk”, slår hon fast. Arbetsmiljölagen, som kom 1977, är fortfarande anpassad efter den verklighet som gäller män inom industrin., trots att 80 procent av alla arbetstagare numera är anställda inom tjänstesektorn.

— Problemen inom den offentliga sektorn tror jag till viss del beror på att både tjänstemän och politiker har ansvaret. Många politiker förstår inte sitt arbetsmiljöansvar, säger hon.

En del skyller hon på staten. Riksdag och regering vågar inte ställa krav på kommunerna. Skyddsombuden vill Maria Steinberg däremot peppa.

— Underskatta inte era möjligheter att påverka. Förändring tar tid — till slut kommer något att hända. Fortsätt att tala om hur det är där ute, uppmanar hon.

Rapporterade problem 100%:
Tröttkörd personal: 89
Konflikter i arbetsgruppen: 61
Sjukskrivningar pga utmattning: 61
Mobbning: 22

Rapporterade orsaker 100%:
Hög arbetsbelastning: 87
Ledningsproblem: 77
Brist på återhämtning: 66

Föreskrifter ger stöd för skyddsombud

Det kan bli tredje gången gillt när Arbetsmiljö­verket på nytt försöker ta fram föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön, eller organisatorisk och social arbetsmiljö som de benämner det. Föreskriften ska kompletteras med en vägledning om hur psykisk stress i arbetslivet motverkas. Den är tänkt att börja gälla hösten 2015.

HITTA RISKERNA:
Checklista från Arbets- och miljömedicin:
http://korta.nu/amm 

Lästips:

  • Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom
    – en systematisk litteratur­översikt. SBU-rapport 2014.
  • Sandmark H (red). Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet. Studentlitteratur 2011.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida