Så drev facket igenom att gravida skulle skyddas från covid

Fara för liv och hälsa hos en medarbetares ofödda barn. Ett skyddsstopp med sådant argument godkändes i Värmland under pandemin. "I början hade vi ju ingen aning om hur covid-19 påverkade de blivande mammorna och deras foster", säger huvudskyddsombudet och avdelningsordföranden Camilla Gustafsson.

När covid 19-pandemin var som mest omfattande (2020–2022), rapporterades rekordmånga skyddsombudsstopp till Arbetsmiljöverket. Smittrisken var enorm, inte bara i vården.

En särskilt utsatt grupp var gravida. I Region Värmland hamnade tre röntgensjuksköterskor i hetluften när Vårdförbundet stoppade deras patientnära arbete i maj 2020. De skulle inte ta emot, transportera eller ens befinna sig i samma undersökningsrum som misstänkt eller konstaterat covidsmittade patienter.

– Inom just röntgen finns ett tydligt avskilt manöverrum där man kan sköta maskinen. Om de enbart jobbade där skulle vi inte lägga skyddsstoppet, säger Camilla Gustafsson som är avdelningsordförande i Vårdförbundet Värmland och huvudskyddsombud.

”Allt skulle pågå som vanligt i vården”

Eftersom det var en helt ny situation med en okänd smitta ville hon att man skulle följa den ”försiktighetsprincip” som nämns både i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd.

– I början hade vi ju ingen aning om hur det här påverkade de blivande mammorna och deras foster.

Enligt Camilla Gustafsson skyddades gravida i exempelvis skolor och förskolor från smitta genom att bli omplacerade eller få andra arbetsuppgifter än i barngrupp.

– Men i vården, där det faktiskt är störst risk att träffa de som insjuknat, skulle allt pågå som vanligt. I alla fall här i Värmland. Det var som att man var beredd att offra de ofödda barnen för att inte riskera underbemanning. 

Blev en långdragen process

Skyddsstopp var det enda redskap hon kände att hon kunde använda, även om det inte var helt förenligt med de juridiska kriterierna.

– Det ska ju vara omedelbar fara för medarbetarens liv och hälsa. Här handlade det om tredje person, som fanns inuti medarbetaren. Men Arbetsmiljöverket förstod den problematiken.

Myndigheten tog över ärendet, utförde digital inspektion och ställde krav på åtgärder. Skyddsstoppet hävdes men meningsskiljaktigheterna kvarstod. Camilla Gustafsson drev frågan vidare genom bland annat 6:6a-ärenden.

– Jag blev ledsen och besviken på arbetsgivaren för att man inte månade mer om de här medarbetarna. De som är i barnafödande ålder har många år kvar i arbetslivet, och det är viktigt att behålla dem.

Ledde till förbättringar för gravida

I februari 2021 meddelade Socialstyrelsen att gravida i vecka 20–36 skulle klassas som riskgrupp.

– Det kom för sent. Jag hade önskat att Folkhälsomyndigheten eller andra myndigheter som kom med råd förordat försiktighetsprincipen från början. För den här gruppen ska man inte minimera riskerna utan helt utesluta dem.

Att skyddsstoppen i vård, omsorg och sociala tjänster ökat efter pandemin tror hon beror på större mod hos skyddsombud och bättre riskbedömningar, inte minst för gravida.

– Det var en bortglömd fråga förut. Nu omplaceras många inom exempelvis ambulansen efter tidiga riskbedömningar.

Smitta vanligaste orsak

De vanligaste orsakerna till skyddsombudsstopp, i de fall där det framgår av anmälningarna till Arbetsmiljöverket, i de 55 anmälningar som rör primärvård, slutenvård och ambulans som inkom mellan 2015 och 2026 är:

• 1. Risk för smitta
• 2. Lokaler (mögel, fukt, lukt, trasig utrustning mm.)
• 3. Hot och våld
• 4. Överbeläggning
• 5. Stress/etisk stress