Forskning pågår: Så påverkar kortare arbetstid dig och jobbet

Är det möjligt att leverera lika mycket på 80 procent av arbetstiden som på en heltid – och samtidigt känna sig mindre stressad? Global forskning tyder på det. Nu ska en svensk studie ta reda på om det fungerar även i Sverige. "Kan kortare arbetstid få fler att orka jobba kvar i vården så vore det jättebra", säger forskningsledare Lena Lid Falkman.

I november drar den svenska delen av ett globalt forskningsprojekt om förkortad arbetstid i gång. Det är icke-politiska organisationen 4 Day Week som ligger bakom studien, som heter 100/80/100. Det står för 100 procent lön, 80 procent arbetstid och 100 procent produktivitet.

Nio verksamheter inom offentlig och privat sektor samt ideella organisationer kommer vara med i den svenska studien. Även en vårdverksamhet deltar i forskningsstudien, men den har valt att vara anonym utåt. Det går fortfarande att gå med i forskningsstudien.

Forskar på hur vi kan jobba smartare

Lena Lid Falkman vid Karlstads universitet och Handelshögskolan i Stockholm leder forskningsarbetet i Sverige.

– Det jag är intresserad av är hur man jobbar mer effektivt? Vad behöver vi ta bort och vad kan vi göra snabbare? Som överlämningar, möten, rapportering som vi sedan kanske inte använder. Alltså: Hur kan vi jobba smartare? Det andra är: Vad gör vi med den extra fritiden? Återhämtning? Kvalitetstid med familjen? Tränar mer? Det är intressant, säger Lena Lid Falkman.

Enkäter och smartklockor ska visa stressnivåer

Omkring 300 personer kommer inleda projektet med att svara på en enkät med frågor om produktivitet, kreativitet, välmående, hälsa och stress, samt sin inställning till jobbet och arbetsgivaren.

Efter ett halvår och ytterligare ett år svarar de igen. Lena Lid Falkman ska även djupintervjua 50 personer, som också ska föra dagbok i en månad. Detta för att forskarna ska få en djupare förståelse för vad de gör på sin nya fritid och hur de mår.

Därtill ska projektdeltagarna bära smartklockor som ger forskarkollegan Poja Shams data som puls och sömn. Det ger mer kunskap och bevis på stressnivåerna hos deltagarna.

Globalt brukar studierna inom projektet pågå i sex månader. Det är även minimitiden för de svenska deltagarna att vara med. Men Lena Lid Falkman vill att den svenska studien ska pågå längre.

–  Vi vet att effekten avtar efter tiden. Vinner man en miljon så är man jätteglad först, men sedan är det måndag ändå. Till viss del tänker jag ändå att effekten finns kvar, som att man får sova och träna mer. Men det kanske jämnar ut sig. Det ska bli spännande att se.

Risk för ännu mer stress om man struntar i fikat

Hon kan se några risker med att korta arbetstiden. Till exempel avundsjuka om det bara rör en avdelning och inte en hel organisation.

– En annan är att man kör på och struntar i att fika och så vidare. Då tappas lite av det sociala och roliga med att vara på en arbetsplats. Det tredje är att det kan skapa ännu mer stress. Att man ska leverera lika mycket på ännu kortare tid, och att det då blir sämre gjort. Sämre vård. Det är riskerna.

Hon poängterar att det är hela organisationens gemensamma ansvar att se till att den förkortade arbetstiden fungerar.

–  Det är inte en enskild individ som ska leverera lika mycket på kortare tid. Det är organisationen. Hur ska vi schemalägga så att vi gör arbetet lika bra men på kortare tid? Vad kan vi ta bort? Vad gör vi som inte ger värde?

Hoppet: Kortare arbetstid får fler att orka jobba kvar i vården

Projektledarna har försökt få vårdgivare att gå med i studien. Tyvärr är det i nuläget ingen sådan som kommer delta i projektet fullt ut. En vårdorganisation kommer svara på enkäterna och göra en schemaoptimering, men inte sänka arbetstiden.

– För mig handlar det om ett hållbart arbetsliv. Det är också ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi utbildar jättemycket sjuksköterskor i Sverige, som sedan inte jobbar i vården för att det är för tufft. Kan kortare arbetstid få fler att orka stanna kvar så vore det jättebra, säger Lena Lid Falkman.