nattarbete

Högre dödlighet hos sjuksköterskor som arbetar natt

Högre dödlighet hos sjuksköterskor som arbetar natt
Enligt den nya studien är hälsoriskerna större för de som arbetar ständig natt än för de med roterande schema. Bild: Colourbox

Sjuksköterskor som arbetar kväll och natt har ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdom, men också i diabetes, Alzheimer och demens. Det visar nya forskning där 18 000 danska sjuksköterskors arbetstider och sjukdomar studerats.

Enligt den danska studien är risken att dö en för tidig död 26 procent högre bland de sjuksköterskor som arbetar natt än bland dem som arbetar dag. Men den statistiska osäkerheten gör att risken kan ligga mellan 5 och 51 procent.

Lite överraskande är risken högre, 29 procent, för dem som arbetar enbart kvällstid. En möjlig förklaring som forskarna ger är att många har arbetat natt tidigare i sin karriär, och att arbetstiden går ut över deras sociala liv.

Motstridiga forskningsresultat

Som Vårdfokus tidigare rapporterat om vid ett flertal tillfällen visar forskningen motstridiga resultat om natt- och skiftarbete ökar risken för sjukdomar. En översiktsartikel av kunskapsläget från 2016 av Göran Kecklund, professor vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet visar att skiftarbete ökar risken för att utveckla typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och viss cancer.

En brittisk översikt av flera studier förra året såg dock inget samband mellan nattarbete och bröstcancer. Den aktuella danska studien ser inte heller någon ökad risk för cancer.

– Det är lite förvånande eftersom vi tidigare har sett ganska pålitliga resultat om sambandet mellan nattarbete och ökad risk för cancer, speciellt bröstcancer. Men den här danska studien bekräftar de tidigare mest tydliga sambanden, som är med hjärt-kärlsjukdom, säger Göran Kecklund.

Behövs mer forskning

Göran Kecklund bedömer att den nya danska studien är gedigen och trovärdig. Men han vill också poängtera att den utgör en del i ett stort antal studier i området. Framför allt vill han inte dra för stora växlar på att resultatet funnit ökad dödlighet i Alzheimer och demens hos de sjuksköterskor som arbetar roterande skift.

– Det är intressanta fynd, eftersom det är fullt möjligt att den förändrade dygnsrytmen påverkar hjärnan till att åldras i förtid. Men det är få fall i studien och det behövs mer forskning, säger Göran Kecklund.

Den danska studien är den första att visa en ökad risk för Alzheimer och demens bland skiftarbetare. Även forskarna själva poängterar att mer forskning behövs.

Treskift innebär ingen ökad risk

Roterande treskiftsarbete är vanligt i både Danmark och Sverige. Forskarna fann inte att det ökade den totala dödligheten.

– Ständigt nattarbete sticker ut som en mycket högre risk, vilket är väntat. Jag har märkt att många i vården tror att treskiftarbete är mest skadligt. Men min bild av forskningen är att det är större hälsorisker med att arbeta bara natt.

En förklaring som de danska forskarna för fram i diskussionen är att ett fåtal nattpass i ett roterande schema inte påverkar dygnsrytmen lika mycket som ständigt nattarbete.

Störst risk för hjärta och kärl

Den högsta ökningen vad gäller risk för en för tidig död bland nattarbetande sjuksköterskor var för kardiovaskulära sjukdomar och ischemisk hjärtsjukdom, där de danska forskarna fann att risken var 71 procent respektive 130 procent högre jämfört med för dem som arbetade dag.

Risken för att dö för tidigt på grund av diabetes var också högre för nattarbetarna, jämfört med dagarbetarna, men där, liksom vid Alzheimer och demens, var fallen få.

Den danska studien är publicerad i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health.

Fakta om studien

  • Den stora danska studien Danish nurse cohort startades 1993 och utvidgades 1999. Över 28 000 sjuksköterskors följs i studien.
  • Gruppen svarar på frågor om sin livsstil, hälsa, behandling med hormoner, arbetstider och arbetsmiljö.
  • I den aktuella studien exkluderades omkring 10 000 för att de inte uppfyllde kriterierna. Den genomsnittliga åldern när de gick med i studien var 44 år och de följdes i snitt 17,6 år.
  • De danska sjuksköterskornas uppgifter jämfördes det danska dödsorsaksregistret.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida