Låsta positioner i spelet om utbildningen
Dödläget för försöken till bild- och funktionsutbildningar gör att arbetsgivarna larmar om en kommande brist på personal. Men åsikterna om hur det ska lösas är många och nu väntar alla på vilket drag utbildningsdepartementet ska göra. Vad betyder utvecklingen av bild- och funktionsdiagnostiken för utbildningarna?Det är frågan.
Den tekniska utvecklingen gör att allt fler undersökningar utförs med bland annat ultraljud och magnetresonanskamera. Men utbildningarna har inte riktigt hunnit med. Försök har gjorts både med en ny utbildning i bild- och funktionsdiagnostik och med att ändra på utbildningarna till röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker. Men Högskoleverket har satt klackarna i backen. Frågan kvarstår: ska de gå mot en sammanslagen utbildning som på läkarsidan och som kollegerna i Norden? Eller ska de befintliga utbildningarna vidareutvecklas??
– Som jag uppfattar det är de inte riktigt »up to date«. Röntgensjuksköterskan är i dag inte bara inblandad i att avbilda och biomedicinska analytiker med inriktning klinisk fysiologi är inte bara inriktade på att göra mätningar, säger Mats Hammar, dekan vid den medicinska fakulteten på Linköpings universitet.
Han och dekanerna från landets övriga medicinska fakulteter skrev hösten 2008 ett brev till regeringen. De önskade en prövning av möjligheten att inrätta en ny yrkesexamen. Men inte för att ersätta de två befintliga.?
– Vi tar inte ställning för att de två existerande utbildningarna ska tas bort. Absolut inte, säger Mats Hammar.??
Idén om en ny utbildning och en ny yrkesgrupp med egen legitimation väcktes redan i juni 2006 när Sahlgrenska akademin i Göteborg beslutade att utreda möjligheten till samordning mellan utbildningarna. Akademin presenterade sitt förslag på en nationell workshop i februari 2008.?
– Vi blev lite tagna på sängen då vi inte hade hört någonting om diskussionerna innan. Vi är däremot öppna för tanken på gemensamma vidareutbildningar, säger Gunnela Örnberg, ordförande i Svensk förening för röntgensjuksköterskor, sfr.?
På workshopen bestämdes att en arbetsgrupp med representanter från olika lärosäten skulle bildas, sfr blev inte inbjudna.?
Inte heller ibl, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, bjöds in till arbetsgruppen där framtiden för utbildningen till biomedicinsk analytiker skulle diskuteras. Ulla-Britt Lindholm, ordförande i ibl, anser att man började i fel ände.?
– Först ska man utreda kompetensbehovet i vården, sedan ska man utreda om en sådan utbildning är möjlig. Det kan ingen svara på i dag, det är väldigt mycket tyckande utan grund.??
Vårdens behov företräds av Sveriges kommuner och landsting, skl, och där hade man redan insett att det fanns ett problem. I början av 2007 kritiserade Högskoleverket flera lärosäten som utbildar biomedicinska analytiker med inriktning mot klinisk fysiologi. Verket kallade utbildningarna för »otillfredsställande« och ansåg att det tydliga fokuset på klinisk fysiologi inte var förenligt med den generalistkompetens som utbildningen till biomedicinsk analytiker bör ge. ?
Kritiken ledde till osäkerhet på lärosätena kring vilken utbildning de skulle ge, den som vården efterfrågade eller den som Högskolverket krävde. Osäkerheten ledde till att skl skickade ett brev till utbildningsdepartementet där man luftade sin oro över att vårdens behov inte skulle tillgodoses om lärosätena inte fortsatte att utbilda biomedicinska analytiker med inriktning mot klinisk fysiologi. Högskoleverket drog i december 2008 in examensrätten för biomedicinska analytiker vid Örebro universitet och Karolinska institutet stoppade ungefär samtidigt intagningen till sin utbildning. skl skrev flera brev till regeringen och kallade situationen för ohållbar.?
– Det är väldigt allvarligt och det är otroligt olyckligt att man tycker att det är ok att stänga de här utbildningarna, säger Agneta Jöhnk, direktör på skl:s avdelning för arbetsgivarpolitik.??
Hon anser inte att det behövs en ny yrkeskategori men att den befintliga utbildningen måste ses över. Och det är bråttom.?
– Vi tror att finns risk för en personalbrist inom några år. Utbildningsdepartementet måste ta initiativ så att vi får en utbildning som svarar mot vårdens behov annars kan det bli ett vakuum som kan få dåliga konsekvenser, säger hon.?
På utbildningsdepartementet, där frågan om vad ska hända med utbildningen till biomedicinsk analytiker just nu bereds, vill man inte säga åt vilket håll det lutar.?
– En ny yrkesexamen är inte avskriven, ingenting är avskrivet utan alla möjligheter är fortfarande med i diskussionerna, säger departementssekreteraren Theres Ahlqvist.??
Vårdförbundet, Svensk förening för röntgensjuksköterskor, ibl och ssf anser däremot att en ny yrkesexamen inte är lösningen på problemet. Som en reaktion på dekanernas brev skickade de i slutet av november 2008 in en skrivelse till utbildningsdepartementet där de klart markerar att en ny yrkesexamen inom bild- och funktionsmedicin inte är aktuell innan kunskapsläget samt vårdens behov är ordentligt genomlyst. De två yrkena måste, enligt skrivelsen, vara utgångspunkten för utvecklingen.??
– Patienten behöver någon som behärskar både bild- och funktionsmätning. Det är klart att vi vill bidra till utvecklingen men vi behöver inte utgå från läkarnas bas- och grenspecialiteter. Bara för att Socialstyrelsen gör om specialiteterna måste inte resten av vården följa efter, säger Kristina Nyström, förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet och en av författarna till röntgensjuksköterskornas yrkesetiska kod. ??