Linda Johansson, specialistsjuksköterska: 7000 kronor lägre lön efter specialistutbildning – hur resonerar politikerna?
Varför finns det pengar till hyrsjuksköterskor, men inte till rimliga löner för fast personal? Jag hade verkligen velat höra hur regionpolitikerna resonerar och exakt hur de – som det står på valaffischerna – tänker korta vårdköerna, skriver Linda Johansson, specialistsjuksköterska.
För mig som yrkesverksam sjuksköterska är det kommande regionvalet en högaktuell fråga. Jag har arbetat i 15 år som sjuksköterska, men mest i kommunal verksamhet/äldreomsorg. Som alla vet är det också offentlig sektor, precis som regionen.
Lite mätt på arbetsuppgifterna valde jag att specialisera mig. Nu är jag nyexad specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och finns ”tillgänglig”. Att behovet är skriande känner de flesta till. Folk dör i väntan på livsviktiga operationer. Salar står tomma. Halva styrkan på operation på US i Linköping består av hyrsjuksköterskor.
Nyligen fick jag återkoppling från en anställningsintervju, på anopiva, US. De erbjöd mig 7000 kronor mindre i lön än jag har i kommunen idag. ”Du är nyexad, det är så regionen bestämt”, fick jag veta.
Anses erfarenhet irrelevant?
Jag har dessutom varit gratis för regionen under utbildningstiden eftersom jag aktivt valt att inte ta en utbildningstjänst. Jag har alltså jobbat och pluggat heltid under vidareutbildningen, och på så vis ”sparat” regionen 600 000-700 000 kronor, inkluderat vad arbetsgivaravgifter kostar.
Även om man hade lagt på 10 000 på min erbjudna lön så hade det tagit 5-6 år innan jag blev dyrare för regionen i jämförelse med mina kurskamrater som studerat på utbildningstjänst. Den erbjudna lönen hamnade under vad några av mina före detta kursare fick, trots att de är precis lika nyexade som jag.
Så, mina 15 år som allmänsjuksköterska och nära 25 år i yrkeslivet anses då helt irrelevanta? Driften och strävan att utvecklas ska inte behöva kosta mig 10-15000 kronor mindre i nettolön per månad, samtidigt som jag måste arbeta 12 timmar mer per vecka. Orimligheten i detta är alldeles uppenbar.
Krisen i vården är tydlig, jag såg det själv under min praktik. Av åtta salar var bara tre öppna under en helt vanlig vardag. Jag frågade varför. ”Det finns inga op-syrror”, fick jag till svar.
Länge sedan yrket var ett kall
I samhället styrs vanligen priset på varor och tjänster av tillgång och efterfrågan. Efterfrågan är enorm på just operationssjuksköterskor, men ändå är regionen alltså helt orubbliga i de låga löner de erbjuder, trots de motargument som framförs.
Jag kommer absolut inte ta en anställning som på det hela taget innebär en försämring i mitt liv, gällande både fritid och lön, enkom för att få göra mer spännande arbetsuppgifter. Jobbet är ett jobb, och livet utanför är viktigast. Det var länge sedan arbetet inom vårdsektorn var ett kall.
Jag vet att jag heller inte är ensam om att resonera så här. På min arbetsplats i kommunen har vi flera specialistutbildade sjuksköterskor – både inom narkos och intensivvård, samt barnmorskor.
Människor som läst minst fyra år på universitetet, som får bättre arbetsvillkor i kommunen där de får hantera kateterstopp, såromläggningar och palliativ vård, snarare än att stärka upp vården på sjukhusen som de faktiskt har utbildning för – den mest akuta delen av vårdkedjan.
Hur har politikerna tänkt lösa problemen?
Det är ett sådant resursslöseri av kompetens så det saknar motstycke, en felprioritering som man tar sig för pannan inför. Och under tiden lider Agda, 81, i sin vardag eftersom hennes utslitna höftkula inte är ett akut problem.
Beslutsvägarna är långa i offentlig sektor. En verksamhetschef har obefintlig makt att påverka något alls, de står under hr som i sin tur står under politikerna som sätter budgetramarna. Hur kommer det sig att det finns pengar till att betala hyrsjuksköterskor, men inte till att höja lönen till den fasta personalen så att regionen därigenom kan göra sig till en attraktiv arbetsgivare?
Varje val är det mest riksdagsvalet jag hängt med i. Men i regionvalet – i mitt fall Östergötland – är det svårare att få fram info från de olika partierna kring vilka frågor som är prioriterade och hur man tänkt lösa problemen. ”Vi ska korta vårdköerna” blir en intetsägande floskel utan substans om man inte samtidigt redovisar hur.
Det blir uppenbarligen kontraproduktivt att erbjuda efterfrågad vårdpersonal löner som ligger långt under vad kommunerna kan ge. Och sedan inse att shit, det här var ju dumt, vi har ingen personal – då får vi hyra in bemanning istället. Till typ den dubbla kostnaden mot vad det hade kostat att erbjuda rimliga löner till fast personal.
Jag hade verkligen velat höra hur regionpolitikerna resonerar.
/ Linda Johansson, specialistsjuksköterska
Säg vad du tycker i Vårdfokus!

Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?
På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.
- Skriv kort och kärnfullt.
- Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
- Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
- Skicka med ett foto på dig.
- Mejla texten till debatt@vardfokus.se.