Anders Bremer och Carl-Axel Palm: Vårdbehov i ambulansen kan inte begränsas till medicinska åtgärder
Hur ska ett vårdbehov definieras? Linus Törnebergs krönika i Vårdfokus om differentiering av ambulanssjukvården väcker viktiga frågor om resursanvändning - men en hållbar utveckling behöver hålla samman fler perspektiv på vårdbehovet, skriver Anders Bremer och Carl-Axel Palm i en debattartikel.
Linus Törneberg lyfter i sin krönika viktiga frågor om ambulanssjukvårdens organisering och resursanvändning. Förslaget om differentierade ambulansnivåer är inte nytt och speglar en vård i förändring där konsekvenserna alltför sällan blir föremål för vetenskaplig utvärdering. Samtidigt väcker texten en mer grundläggande fråga som behöver belysas tydligare: vad menar vi egentligen med ett vårdbehov?
När patienter beskrivs som att de “helt saknar vårdbehov” riskerar vården att reduceras till förekomsten av medicinska åtgärder. I ett sådant perspektiv blir ambulanssjukvårdens värde beroende av om insatser motiveras medicinskt. Men omvårdnad vilar på en bredare förståelse av människan.
Behovet av kompetens motiverar ambulanssjukvårdens närvaro
Ohälsa är inte enbart ett medicinskt tillstånd som kan verifieras genom mätvärden eller behandlingsbehov. Den kan också ta sig uttryck som rädsla, förlorad kontroll eller en existentiell oro eller osäkerhet där personen inte längre förmår hantera sin situation eller uppleva trygghet.
I dessa lägen finns ett reellt omvårdnadsbehov, inte alltid i form av omedelbar medicinsk behandling, men i form av kvalificerad bedömning och ett professionellt ansvarstagande i stunden, där potentiellt allvarliga tillstånd måste uteslutas och situationen tas om hand.
Det är behovet av denna samlade kompetens som motiverar ambulanssjuksköterskans arbete och ambulanssjukvårdens närvaro.
Att i efterhand definiera dessa situationer som avsaknad av vårdbehov innebär att ohälsa reduceras till det som är mätbart och går snabbt att åtgärda. Det riskerar att osynliggöra centrala delar av lidandet och därmed också omvårdnadens ansvar.
Att beskriva ambulanssjukvård som avancerad taxiverksamhet är dessutom problematiskt. Det riskerar att underminera förtroendet för vården och kan skapa tveksamhet hos personer i behov av hjälp att söka vård i tid, även vid akutmedicinska tillstånd.
Etiken spelar viktig roll
I en vård som utgår från människan som kroppslig, själslig och existentiell kan ohälsa inte begränsas till det rent medicinska.
Detta är inte bara en begreppslig fråga utan också en etisk. I mötet mellan patient och ambulanssjuksköterska finns en asymmetri där patienten befinner sig i beroende och ambulanssjuksköterskan har makt, ansvar och handlingsutrymme. Denna relation förutsätter en etisk medvetenhet om vad som står på spel för den enskilda personen, inte bara för systemet.
Det finns skäl att utveckla ambulanssjukvården och använda resurser mer ändamålsenligt, inklusive att pröva olika organisatoriska lösningar och stärka resurser där behovet är stort. Men denna utveckling måste utgå från en tydlig människosyn och en förståelse av vård som något mer än medicinsk intervention.
Utveckling av vården kräver flera perspektiv
Frågan är därför inte bara hur ambulanssjukvården ska organiseras mer effektivt, utan hur den kan utvecklas utan att förlora sin etiska grund. När effektivitet och medicinsk relevans får definiera vad som räknas som vård finns en överhängande risk att det som är svårast att mäta också blir det som först går förlorat.
En hållbar utveckling av ambulanssjukvården behöver därför hålla samman två perspektiv: att använda resurser ansvarsfullt och att samtidigt värna det grundläggande uppdraget att möta personen i behov av vård.
Om vårdbehov enbart definieras utifrån medicinsk åtgärdsnivå riskerar vi att bygga ett system som är effektivt på papperet men som sviker människor i de situationer där de som mest behöver vårdens ansvar.
/ Anders Bremer, legitimerad sjuksköterska, seniorprofessor, programansvarig för specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning ambulanssjukvård vid Linnéuniversitetet och Carl-Axel Palm, legitimerad sjuksköterska, magister i omvårdnad, tidigare vårdchef
Säg vad du tycker i Vårdfokus!
Lönerna, arbetsmiljön, utbildningen — vad får dig att tända till?
På Vårdfokus Debatt vill vi höra vad du tycker om sådant som rör din jobbvardag. Texter publiceras på vardfokus.se och i tidningen.
- Skriv kort och kärnfullt.
- Redaktionen väljer bland de texter som kommer in — vi kan alltså inte lova att alla publiceras.
- Vi vill att din text inte har publicerats någon annanstans tidigare.
- Skicka med ett foto på dig.
- Mejla texten till debatt@vardfokus.se.