Gävleborg börjar drogtesta vårdpersonal
Slumpvisa prover ska börja tas efter årsskiftet. På ett år ska var fjärde anställd testas. Vårdförbundet vänder sig emot det eftersom de anser att det kan upplevas som kränkande för integriteten.
Region Gävleborg börjar från årsskiftet med slumpmässiga alkohol- och drogtester av personalen. Planen är att 25 procent av de anställda ska testas varje år.
Syftet är att öka säkerheten för patienterna, förbättra arbetsmiljön och att förebygga ohälsa.
Regionen har förhandlat med 21 fackliga organisationer om frågan. Kommunal, Vårdförbundet och Läkarföreningen var oeniga med arbetsgivaren.
Hot mot integritet
– Det är en svår fråga. Självklart vill Vårdförbundet verka för att arbetsplatsen blir alkohol- och drogfri och hjälpa medlemmar att få rehabilitering mot missbruk. Men samtidigt anser vi att generella tester kan upplevas som integritetskränkande, säger Anna Bergström, ordförande i Vårdförbundet i Gävleborg.
Vårdförbundets centralt tog tidigare i år avstånd till generella drogtester av personal, med hänvisning till grundlagen. Enligt regeringsformen är var och en skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp från det allmänna.
Regionen har en annan uppfattning.
– Vi har rätt till och en skyldighet att säkerställa säkerheten för anställda och patienter. Ett urinprov bedöms inte vara en integritetskränkande kroppsundersökning. Vi har tagit hjälp av juridisk expertis på området och utrett detta grundligt och vårt resonemang håller, säger HR-direktören Karin Rystedt till Läkartidningen.
Sparas inte till arbetsgivaren
Vad gäller integritetsskyddet har Anna Bergström från Vårdförbundet fått en grundlig genomgång av den externa företagshälsovård som ska göra testerna.
– Jag känner mig lugnare efter det. Inget kommer att sparas efteråt till arbetsgivaren. Men det är ett tufft kliv framåt arbetsgivaren tar nu. Vi får se vad som händer när testerna kommer igång, det kanske blir någon anmälan och så småningom kanske en dom.
Hon betvivlar inte att arbetsgivarens syfte att värna om patientsäkerheten och hitta personer med riskbruk.
– En anställd som motsätter sig provet kommer att få diskutera orsaken med närmaste chef. Regionen har inte för avsikt att se vägran att delta i testerna som orsak till avsked.
Drogtestat förr
Som Vårdfokus tidigare rapporterat har Region Gävleborg redan 2015 låtit drogtesta 200-300 anställda. Det berodde då på att narkotikaklassade läkemedel flera gånger hade försvunnit inom division operation på Gävle sjukhus.
I en anmälan till Datainspektionen ifrågasattes om insamlingen av uppgifterna stred mot personuppgiftslagen – det är inte tillåtet att samla in och föra register över särskilt känsliga uppgifter som människors politiska åsikter, religion, sexuella läggning eller hälsa utan mycket speciella skäl.
Men Datainspektionen friade Gävleborg. Regionen hade inte skapat ett register utan, genom ett externt företag, samlat in provresultatet, utifrån en checklista i pappersformat som sedan förstördes.
Lagar kring drogtester
- Det finns inget enhetligt regelverk i privat och offentlig sektor. Generellt är det lättare för arbetsgivare i privat sektor att genomföra alkohol- och drogtester.
- Grundlagen skyddar offentligt anställda mot påtvingade ingrepp, som exempelvis blodprov och utandningsprov. Så snart ingreppet är frivilligt är det inte förbjudet.
- Parallellt finns lagen om offentlig anställning. Där finns lagstöd för regelbundna hälsoundersökningar av offentligt anställda. Då krävs att hälsotillståndet kan medföra risk för det egna och andra människors liv, hälsa eller skada på miljö eller egendom.