”Starkt och modigt att våga gå emot kongressbeslutet”

Pandemin präglade mycket av Vårdförbundets politik under den gångna mandatperioden. Den blottlade de oskäliga arbetsvillkoren. Men förbundsstyrelsen beslutade också att gå emot ett viktigt beslut från förra kongressen – vilket ledde till övertidsblockad och strejkvarsel.

Förutom motioner från medlemmar lades flera omfattande propositioner fram på förra kongressen. Dessa var formulerade av förbundsstyrelsen och formade förbundets politik. I ett hundratal punkter sattes både detaljerade och övergripande mål upp.

– Varje kongressperiod genomförs en medlemsundersökning för att ta reda på vilka frågor som är viktiga för medlemmarna utifrån hur deras vardag ser ut. Sedan är målet att uppnå så stor påverkan som möjligt på de områdena. Det brukar landa i profession, vård och villkor, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro.

Motion om arbetstidsförkortning röstades ned

Då, 2022, präglades medlemmarnas svar av erfarenheter från pandemin.

– Vi har aldrig jobbat så mycket som då. Det var unika förutsättningar och brister som naturligtvis påverkade den politik vi valde att föra, inte minst när det gällde arbetstider och övertid, säger Sineva Ribeiro.

I propositionen ”En höjd röst för ett hållbart arbetsliv” värnades bland annat medlemmarnas återhämtning, fritid, scheman, raster och löneutveckling. Elva timmars dygnsvila och fyra veckors sammanhållen semester var några av kraven.

Däremot stod inget om arbetstidsförkortning. En motion om att verka för det röstades till och med ner under kongressen 2022, vilket många ombud var kritiska till och därför reserverade sig.

Deltid som återhämtning blev väckarklocka

När en ny medlemsundersökning 2023 visade att en tredjedel av de som svarat jobbade deltid, och att den viktigaste anledningen var brist på vila och återhämtning blev frågan om arbetstidsförkortning åter aktuell.

– I tidigare undersökningar uppgav medlemmar att de främst jobbade deltid för att de hade barn under åtta år. Den här förändringen, att det nu handlade om återhämtning, ledde till en dialog inom förbundet som resulterade i att vi faktiskt gick emot kongressbeslutet och bestämde oss för att driva på för en arbetstidsförkortning.

Det var också upprinnelsen till den stora konflikten 2024, som mynnade ut i övertidsblockad och strejkvarsel.

– Jag tycker att det visar styrka och mod hos förbundsstyrelsen, som lade örat mot marken och lyssnade in medlemmarnas behov och vilja. Konflikten tydliggjorde att sjukvården bygger på att våra medlemmar har en oförutsägbar och ohållbar arbetssituation, som i förlängningen gör oss själva sjuka, säger Sineva Ribeiro.

Satte arbetstidsfrågan på agendan

Omsvängningen var viktig för hela arbetsmarknaden, menar hon.

– Vårdförbundet satte arbetstidsfrågan på agendan för både politiken och fackförbunden. Det får jag i dag ofta höra av kollegor i andra förbund. Numera finns det politiska partier som har kortare veckoarbetstid i sina programförklaringar och LO har det högst på agendan i kommande avtalsrörelse.

Även Vårdförbundet kommer att fortsätta verka för kortare veckoarbetstid, bland annat i den kriskommission för vården som nyligen aviserats av sjukvårdsminister Elisabet Lann.

– I arbetet med att få ner sjuktalen och förbättra arbetsmiljön är dialogen om vila och återhämtning oerhört viktig. Vi kommer att kämpa för hållbara heltider så att medlemmarna orkar jobba ett helt arbetsliv, säger Sineva Ribeiro.

Stolthet över mostånd mot ”angiverilagen”

Propositionen ”En höjd röst för livsviktiga yrken” behandlade bland annat kompetensförsörjning, karriärmöjligheter och patientsäkerhet. Kliniskt basår för nyexaminerade, bättre vfu-samverkan och reglerad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor, var några konkreta saker förbundet skulle verka för. Liksom utökad förskrivningsrätt av läkemedel.

– Det arbetet pågår sakta men säkert. Vi har nyligen skickat en skrivelse till Socialstyrelsen, så diskussionen är på bordet. Samtidigt har vi tagit tydlig ställning mot ökad delegering där vi ser att patientsäkerheten hotas, säger Sineva Ribeiro.

Personligen är hon stolt över att Vårdförbundet stått upp för allas rätt till vård i debatten kring den omstridda informationsplikten för offentliganställda, ofta kallad ”angiverilagen”.

– Där har vi varit enade och fått gehör för att bland annat vården undantas.

En hel del kvar att uppnå

Propositionen ”En höjd röst för vårdens utveckling” tog ett större grepp om styrning, innovation och samhällsresurser. Omställningen mot personcentrering och nära vård var ett av de stora områdena.

Vårdförbundet beslutade bland annat att verka för att politiker på alla nivåer ger tydliga uppdrag och förutsättningar för verksamheter att bedriva en jämlik och personcentrerad nära vård. Här finns mycket kvar att uppnå, enligt Sineva Ribeiro.

– Har det gjorts bra saker? Ja. Räcker det? Nej. Vi har sett att det lagts väldigt mycket pengar på lyckade projekt, men när projektpengarna är slut prioriterar man inte att implementera arbetssätten och erfarenheterna i ordinarie verksamhet.

– Det är slöseri med både energi och kompetens. Medlemmar som inte får fortsätta det utvecklingsarbete de påbörjat väljer ofta att sluta hos arbetsgivaren. Framöver vill vi se beständiga förändringar.