Vårdförbundet stuvar om för att växa: ”Låga trösklar för att organisera sig”

Fackligt arbete inom privat och statlig sektor ska lyftas och fler ska lockas bli medlemmar i Vårdförbundet – genom en ny organisation. Det föreslår styrelsen i propositionen inför vårens kongress. ”Vi behöver stärka medlemskapet, inflytandet och vår lokala närvaro”, säger vice ordförande Madelene Meramveliotaki.

Propositionen lägger fast en ny vision och en strategisk inriktning för perioden 2026–2030. Arbetet samlas i tre målområden: växa, påverka och utveckla. Enligt förbundsstyrelsen krävs förändringar i organisationen för att stärka medlemsinflytandet och öka förbundets genomslag.

– Vi har stor potential att växa och ju större vi är desto mer har vi att säga till om, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Den största förändringen rör organisationen. I dag är Vårdförbundet uppbyggt kring geografiska avdelningar kopplade till regioner. Det är en struktur som inte längre speglar medlemmarnas arbetsgivare, berättar vice förbundsordförande Madelene Meramveliotaki.

– Det har gjort det svårare att nå potentiella medlemmar inom privat och statlig sektor. Vi behöver stärka medlemskapet, inflytandet och vår lokala närvaro.

Nya sektorer och klubbar

Förbundsstyrelsen föreslår att medlemmar inom privat och statlig verksamhet organiseras i två nya sektorer. Att regioner och kommuner blir kvar i en gemensam geografisk indelning beror på att de har samma kollektivavtal.

– Vi strävar efter att hålla ihop sektorerna avtalsvis. Men märker vi att det på något sätt missgynnar medlemmar i kommuner får vi kanske tänka om i framtiden, säger Madelene Meramveliotaki.

Enligt propositionen ska det i privat och statlig sektor bildas klubbar. Förslaget innebär att dagens riksklubbar består i nuvarande form men i stället kallas klubbar. De nya klubbar som ska bildas inom privat och statlig sektor behöver inte vara rikstäckande, snarare är tanken att de ska vara lokala fackliga organisationer knutna till en arbetsgivare.

– Det ska vara låga trösklar för att organisera sig, oavsett om det gäller stora eller små arbetsplatser. Genom att fånga upp lokala frågor skapar vi engagemang och inflytande, säger Madelene Meramveliotaki.

Tre avtalsråd och fler kongressombud

Samtidigt föreslås tre avtalsråd – ett per sektor – i stället för ett. De ska fungera som stöd för förbundsstyrelsen, som fortsatt är beslutande instans för avtalsarbetet.

– Syftet är att medlemmarna i varje sektor ska få tydligare inflytande över sina kollektivavtal. Det stärker avtalskompetensen, legitimiteten och förtroendet för förbundet i tidigare underrepresenterade sektorer, säger Madelene Meramveliotaki.

Även kongressen föreslås förändras. Två nya valkretsar införs för privat och statlig sektor, och antalet kongressombud ökar från 190 till 200. Det ska göra att medlemskårens sammansättning speglas bättre i förbundets högsta beslutande organ.

Fler medlemmar ger mer möjligheter

Organisationsförändringarna ska bidra till ett ökat medlemsantal, vilket är den andra bärande delen i propositionen. Under flera år har antalet utträden varit större än antalet inträden bland gruppen yrkesverksamma.

Målet är att ha 95 000 yrkesverksamma medlemmar år 2030, vilket innebär en ökning med omkring 4 500 jämfört med början av 2026. Enligt Sineva Ribeiro är det ett realistiskt mål som skapar kraft och en riktning. Men det ska inte betraktas som ett tak, ambitionen är att växa ännu mer.

– Vi behöver bygga relationer, tydliggöra värdet av medlemskapet och visa att man kan vara med och påverka. Det är ett stort arbete, men vi är på god väg. Vi har haft en rejäl ökning av förtroendevalda, som är en motor i det här arbetet, säger Sineva Riberiro och fortsätter:

– Med en starkare medlemsbas, både i antal och vad gäller inflytande, får vi större möjligheter att påverka de politiska beslut som är avgörande för vården och villkoren.

För att nå dit föreslås bland annat mer samordnat rekryteringsarbete, ökad marknadsföring av medlemskapet och utvecklade medlemstjänster. Även uppföljning när medlemmar lämnar förbundet lyfts fram som en viktig del i arbetet.

Målet: Vård i världsklass

Propositionen pekar också ut vilka frågor förbundet vill driva politiskt och fackligt under kongressperioden. Utgångspunkten är att bättre villkor är avgörande för att utveckla en stabil, personcentrerad och säker vård – med målet att åter bli ett internationellt föredöme.

– Hälso- och sjukvården har länge gått på marginalerna, det behövs en stärkt finansiering som gör den rustad för såväl vardag som kriser och krig, säger Sineva Ribeiro.

För att det ska vara möjligt att arbeta heltid ett helt yrkesliv behövs bättre scheman, sänkt arbetstid, minskad jour och beredskap. Personalen ska ha större inflytande över arbetsmiljön, som ska vara fri från hot, våld, rasism och diskriminering. Hälsofrämjande och tidiga insatser som förebygger ohälsa behöver prioriteras framför ensidiga satsningar på vårdköer.

Vill se jämställda och transparenta löner

Samtidigt vill Vårdförbundet se tydliga karriärmodeller, jämställda och konkurrenskraftiga löner som speglar utbildning, ansvar och erfarenhet, och en mer transparent löneprocess.

– Jämställdhet i lön, karriär och pension ska vara norm. Vi behöver också utveckla lönepolitiken med större transparens, bland annat genom EU:s lönetransparensdirektiv, säger Sineva Ribeiro.

Efterfrågar riktmärke för bemanning

En central del i propositionen är att stärka professionernas roll i vårdens utveckling. Vården ska vara personcentrerad – inte bara i mötet med patienten utan även i styrning och organisering. Vårdförbundet vill se en nationell plan för kompetensförsörjning, hög kvalitet på den verksamhetsförlagda utbildningen, fler specialistutbildade och bättre möjligheter till fortbildning och forskning i klinisk vardag.

Vårdförbundet vill utreda riktvärden för bemanning och utveckla magnetmodellen för att stärka arbetsmiljö och patientsäkerhet.

– Evidensen är tydlig, fler patienter per personal ökar risken för dödlighet, vårdskador och återinläggningar. Det behövs riktvärden, så kallad ratio, utifrån profession och typ av verksamhet. Omvårdnaden och våra professioners kunskap behöver finnas i alla beslutslinjer inom hälso- och sjukvården, säger Sineva Ribeiro.

Fördjupat arbete kring klimatet

Professionerna behöver också få en mer framträdande roll i framtagandet av teknik och AI-verktyg.

– I dag har vi system som snarare stjälper oss. Tekniken ska frigöra tid för patientmötet och användas på ett sätt som är både säkert och ändamålsenligt, säger Sineva Ribeiro.

Propositionen innehåller också tydliga ställningstaganden i övergripande vårdpolitiska frågor. Det gäller bland annat att kompetensutvisningar stoppas och privata sjukvårdsförsäkringar begränsas. Även klimatförändringarnas påverkan på hälsa och sjukvård, samt samhällsberedskapen, lyfts fram som områden där Vårdförbundet behöver utveckla och fördjupa arbetet.