Tema Grön hälsa. Ger chans att klättra i hälsopyramiden
Den gröna hälsan växer och förgrenar sig i hela världen. Nu har den slagit rot i Sverige. Evidens finns, men mer behövs. Och hur ska vården få politikerna att betala?
Forskningsområde Grön hälsa, grön rehabilitering, nature based therapy. Namnen är många men har som gemensam nämnare att använda naturen i vården.?
Det var inte länge sedan grönhälsa betraktades som flummigt, numera är området föremål för forskning. USA och England har kommit långt inom vissa delar, inom andra ligger Sverige långt framme.?
Både i praktiken och forskningen har sjuksköterskan en viktig roll att spela, då begrepp som nursing, omvårdnad, är centralt. Sjuksköterskan ska vårda patienten och se till att dennes tillstånd förbättras. I framtiden kan den naturbaserade terapin vara som vilket annat verktyg som helst att använda i vården. Det tror i alla fall forskarna som just nu arbetar för fullt för att den vetenskapliga grunden ska stärkas.?
En teoretisk överbyggnad håller upp den gröna rehabiliteringen.??
Människor är i grunden jägare och samlare som mår bäst i naturen — det parasympatiska systemet går i gång och vi blir lugna. Det är den universella vetskapen som Aesthetic affective theory (psykoevolutionär teori), myntad av Roger Ulrich, bygger på. Även Attention restoration theory (uppmärksamhetsteorin), skapad av Stephen och Rachel Kaplan, är tongivande. Den säger att människan har två olika uppmärksamhetssystem där det krävs vilja och energi för att orientera sig i exempelvis en främmande stad, medan det inte kräver riktad energi för att tolka intrycken i vissa rofyllda miljöer som skog.?
De flesta studier som har undersökt vilka miljöer som har störst effekt på patienter, oftast med utmattningssyndrom, har utgått från trädgårdar.?
Forskaren Elisabet Sonntag-Öström på Umeå universitet är radikalare och utgår enbart från den vilda naturen. Där finns inte några personalteam eller övriga deltagare som patienterna ska samspela med. Hon har urskiljt sex olika naturmiljöer som deltagarna får besöka efter att ha fått lära sig övningar som minskar eventuell ångest. Mest populär är en udde ute vid en sjö omgiven av skyddande tallar med utsikt och mycket sol. Uppenbarligen tilltalar ljusa, öppna och lugna miljöer utmattade. ?
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, bedriver mycket forskning på området. Inte minst hur naturen påverkar människan ur ett medicinskt perspektiv. Naturen inbjuder till mångsensoriska intryck som påverkar såväl kognition som fysiologi i övrigt: neurokognitivt, neurosensomotoriskt och neurofysiologiskt, förklarar Patrik Grahn som är professor vid SLU. Forskningen inbegriper också studier av blodtryck, puls, hormoner och peptider, exempelvis oxytocin, men även signalsubstanser av betydelse för immunförsvaret.??
Men vad är då grön rehabilitering rent konkret??
Begreppet är vitt och tar många verksamheter i sin famn. Klart är att det inte är så enkelt som att langa fram ett par stövlar och sätta en kratta i händerna på den sjuke och hoppas på det bästa. ?
En stor del av den gröna rehabilitering som finns i dag är reglerad — men en certifiering skulle behövas, tycker Eva Sahlin som är doktorand vid SLU i Alnarp och knuten till Institutet för stressmedicin i Göteborg. Enligt henne är det i dag lite för lätt att säga att grön hälsa bedrivs så fort naturen tas in i vården. ?
För att undanröja argument om att vem som helst kan arbeta med grön rehabilitering arbetar SLU-forskare nu med att ta fram en certifieringsmetod utifrån ett nytt projekt i Region Skåne, där regionen nyss har upphandlat grön rehabilitering i samarbete med vårdcentraler och tolv gårdar. ??
Allt som oftast utgår den naturbaserade terapin, NBT, från Alnarpsmodellen. Den handlar om att naturen betraktas som en basresurs i behandling, vård och rehabilitering. Metoden är multimodal, vilket betyder att legitimerad personal från olika professioner, som sjuksköterskor, arbetsterapeuter, psykoterapeuter, sjukgymnaster, läkare och trädgårdsmästare arbetar tillsammans. Teamet lägger tillsammans med deltagaren upp ett behandlingsprogram. ?
I dag är det mest personer med utmattningssyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa som kommer i fråga för grön rehabilitering, även om sjukvården också har börjat använda den i behandling av exempelvis strokepatienter och personer med demens tidigt i sjukdomen. Vad gäller strokepatienter ska SLU utarbeta en modell à la Alnarpsmetoden för strokepatienter, då det inte går att applicera den rådande modellen på den patientkategorin. ??
Här, inte minst, kommer de ekonomiska argumenten in, då varje strokepatient kostar 700 000 kronor att rehabilitera i sedvanlig terapi, enligt Patrik Grahn.?
Enligt den evidens som finns talar den gröna rehabiliteringen ekonomernas språk. ?
Omkring 80 procent går tillbaka till jobb och studier efter rehabilitering. På så vis kan pengarna ses som intjänade efter i genomsnitt 14 månader. Siffrorna kommer från Institutet för stressmedicins utvärdering av Gröna rehab i Göteborg.?
Nya siffror har tagits fram av Peter Währborg, Ingemar Petersson och Patrik Grahn vid SLU och ska presenteras i Journal of rehabilitation medicin. De visar att patienter inom grön rehabilitering minskar sin vårdkonsumtion, både vad gäller besök på vårdcentral och inom den psykiatriska vården, mer än jämförbara patienter i sedvanlig rehabilitering.??
Den stora frågan är nu: hur mycket bättre blir de jämfört med andra patienter som behandlas på sedvanligt sätt? ?
Än så länge finns endast någon studie med randomiserad jämförande kontrollgrupp, och i vår beräknar Eva Sahlin att vara färdig med sin forskning som ställer precis den här frågan. Studien bygger på deltagare som har fått grön rehabilitering vid två olika ställen i Västra Götaland, som jämförs med en grupp patienter som inte har fått grön rehabilitering. I forskningen tittar Eva Sahlin också på de ekonomiska faktorerna. ?
För det är ingen nyhet: pengar talar. Det är de ekonomiska argumenten som kan överbrygga klyftan mellan politikernas vackra ord om grön rehabilitering till att de verkligen styr skattemedel i den riktningen.
Teroin om stödjande naturmiljöer
Människan är i en behovspyramid i det sociala och miljömässiga avseendet, enligt teorin "Scope of meaning, scope of action".
Den som mår dåligt orkar bara med tysta, gärna vilda, grönområden med få intryck. Gärna större stenblock, då de signalerar stabilitet och är kravlösa.
Den som inte mår fullt lika dåligt kan ta hand om och uppskatta växter. De klarar även viss social gemenskap, på avstånd.
Den som mår bättre än så kan ta hand om djur som ju behöver daglig omvårdnad. De klarar även av aktiviteter i grupp.
Bara den som har en viss nivå av välbefinnande kan umgås med, ta hand om och uppskatta människor, som behöver både socialt samspel, energi och omtanke.
(Teorin är utarbetad av Patrik Grahn, professor i landskapsarkitekturens miljöpsykologi, och kolleger, bland andra Johan Ottosson och Anna Adevi, forskare på SLU Alnarp.)