Specialistkompetens

”Utredningen ger ingen lösning på specialistbristen”

”Utredningen ger ingen lösning på specialistbristen”
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och regeringens utredare Kenth Nauclér har olika åsikter om vad som krävs av framtidens utbildningar av specialistsjuksköterskor. Foto: Maria Ejd

I dag debatterade Vårdförbundet och regeringens utredare specialistinriktningar för sjuksköterskor. Det är en stor miss att bara peka ut tre inriktningar som samhällsbärande, anser Vårdförbundets Sineva Ribeiro. Statens påverkan måste minska, svarade utredaren Kenth Nauclér. 

28 november 2018

I dag möttes Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro och regeringens utredare Kenth Nauclér i en diskussion om hans slutbetänkande om specialistsjuksköterskeutbildningen som presenterades för några veckor sedan.

Vårdförbundet var kritiskt då och Sineva Ribeiro är fortfarande kritisk. På ett seminarium om anordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, utvecklade de sina synpunkter.

Kenth Nauclér, själv sjuksköterska och tidigare förbundsdirektör i Arbetsgivaralliansen, anser att specialistutbildningarna behöver anpassas mer till vårdens behov och att vårdgivarna måste ta ett större ansvar för den framtida kompetensförsörjningen. De bör avkrävas bättre prognoser kring behovet av specialistsjuksköterskor och mer samverkan med lärosätena så att de där får information om behoven.

Vill ha reglerade utbildningar

Sineva Ribeiro tror inte att utbildningar med öppen inriktning och ett större arbetsgivaransvar kommer att lösa den gigantiska bristen på specialistsjuksköterskor.

En brist som innebär att vårdplatser står tomma, att vården dräneras på högkompetent personal och att risken för vårdskador ökar. Hon understryker vikten av akademiska specialistutbildningar som inte binder sjuksköterskor till en arbetsgivare.

– Vår lösning är utbildningstjänster med full lön. Modellen vi kallar AST, akademisk specialisttjänstgöring, innebär studier på halvfart och kliniskt arbete på 50 procent. Problemet i dag är att det är svårt att få lärosäten att utbilda på halvfart och svårt att få arbetsgivare att släppa i väg medarbetare på utbildning. Vi anser att det behövs lagstiftas om att alla vårdens arbetsgivare ska erbjuda AST.

Vårdförbundet har suttit med i en av expertgrupperna som utredaren har samlat in synpunkter från. Sineva Ribeiro önskar att Kenth Nauclér hade lyssnat bättre på dem, men en sak är utredare och förbund ense om: det lönar sig för dåligt att utbilda sig till specialistsjuksköterska. Det är en anledning till att utbildningsplatser står tomma.

Kenth Nauclér anser också att det är alltför vanligt att arbetsgivare inte tar till vara på de specialistutbildades kompetens.

Kompetensen används

Sineva Ribeiro håller med om att specialistsjuksköterskor alltför ofta kommer tillbaka till samma tjänst, men däremot håller hon inte med om att vården inte använder deras kompetens.

– Vårdens arbetsgivare misslyckas med att rekrytera och behålla specialistsjuksköterskor genom att inte ge tydliga ansvarsområden och tillräcklig löneutveckling. Men utan specialistsjuksköterskornas kompetens skulle vi inte ha den höga kvaliteten i svensk sjukvård som vi har i dag. Utbildning ger alltid ny kunskap.

Utredaren anser att regeringen ska kräva ledningssystem som gör vårdgivarna bättre på att planera kompetensutveckling. Men för att anpassa specialistutbildningarna efter vårdens behov vill han minska den statliga inblandningen och föreslår därför reglering av endast tre specialistutbildningar: intensivvård, anestesi och operation. Kenth Nauclér kallar dem samhällsbärande.

Fler är samhällsbärande

Sineva Ribeiro ser det som en stor miss att lyfta ut dessa tre utbildningar som exklusiva och kalla just dem samhällsbärande.

– Allt pekar på att vi inte har råd med dagens sjukhustunga vård och det sägs att 80 procent av framtidens vård kommer att vara nära vård och att mycket av den utövas i hemmen, hos gamla multisjuka patienter. Så varför finns till exempel inte distriktssköterskeutbildningen med bland dem som kallas samhällsbärande, undrar hon.

Vårdförbundet vill i stället ha fler nationellt reglerade specialistutbildningar, med tydlig koppling till sjuksköterskornas huvudämne; omvårdnad. De anser också att utredningen är otydlig när det gäller förslaget om att examensarbeten ska ligga på 15 högskolepoäng. Det ska vara en akademisk examen med tydlig koppling till omvårdnad, anser förbundet.

Vill vara attraktiva arbetsgivare

Två representanter för vårdgivarna deltog i diskussionen: Peter Seger, VD för Sophiahemmet, och Lena Henning, HR-direktör för Danderyds sjukhus. De håller med om problembeskrivningen och ser bristen på specialistsjuksköterskor som en av verksamheternas största utmaningar. De stödjer också förslaget att tillsammans med lärosäten planera utbildningarnas inriktning.

För att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare är det viktigt för dem att framstå som attraktiva arbetsgivare. De försöker locka med introduktionsår, karriärstegar och satsningar på det nära ledarskapet. En bekräftande chef som ser medarbetaren som en individ och inte en schemarad kan vara avgörande för arbetstrivseln.

Peter Seger skulle vilja kunna göra vården ”hipp” igen. Men ekonomin begränsar, säger han.

– Som privat vårdgivare är man hänvisad till ersättningssystem som inte premierar god kvalitet. Om vi fick en större budget att röra oss med skulle vi kunna erbjuda högre löner. Det här är en samhällsfråga. Vi kan inte öka våra kostnader.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida