Julia Bergqvist: Stolt biomedicinsk analytiker – men med lön från det förflutna

Vi biomedicinska analytiker står bakom mer än 70 procent av alla diagnoser, har legitimation och en treårig utbildning. Men trots det ligger vår lön ofta tusenlappar under andra vårdyrken. Det är dags att ändra på det, skriver Julia Bergqvist, stolt biomedicinsk analytiker, i en läsarkrönika.

Biomedicinska analytiker är de osynliga händerna som står bakom mer än 70 procent av alla diagnoser som ställs. De som många förväxlar med sjuksköterskor eller läkare. Men när man berättar om att man arbetar som biomedicinsk analytiker, får man ofta höra “oj, det lät komplicerat, vad gör man då?” Eller när man träffar patienter missbedöms man nästan alltid för att vara en sjuksköterska, då få har hört talas om en biomedicinsk analytiker förut.

Som exempel, arbetade jag som laboratoriebiträde på en provtagningsenhet tillsammans med både sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och undersköterskor innan jag fick min legitimation. Dagligen möttes vi av flertalet patienter som trots namnskyltar med yrkestitel kallade alla oss syrror eller sjuksköterskor.

När patienterna dock uppmärksammade texten ”biomedicinsk analytiker” var de nyfikna om vad det var, för det lät som ett komplicerat yrke men ingen visste vad det innebar.

Bara kvinnor fick jobba som tekniska biträden

Om vi blickar tillbaka i tiden, föddes yrket under 1800-talet. I laboratorier där bland annat mikroskopet just börjat förändra den medicinska vetenskapen. Under denna tid skedde mycket inom den medicinska forskningen, men det krävdes tid och arbetskraft att hålla igång.

Samtidigt blev forskningen dyr och arbetsintensiv, och då vände sig ämnesutövarna till kvinnorna i dess närhet. Systrar, fruar och döttrar som under denna tid hade svårt att försörja sig. Det här på grund av männens utvandring till USA och överskottet av kvinnor i landet.

Kvinnorna utbildades utifrån vad som krävdes av verksamheten och fick titeln som kvinnliga tekniska biträden, och det var inte förrän år 1925 som män också tilläts jobba som tekniska biträden. Men yrket ansågs fortfarande vara för kvinnor och de kvinnliga lönerna förblev.

För att försöka få en förändring till detta började man under 1940-talet bilda yrkesorganisationer för att förbättra utbildning och lön, och titeln tekniskt biträde byttes ut till laboratorieassistent som sedan blev till biomedicinsk analytiker på 1990-talet.

Spår från 1800-talet i dagens löner

I dag är vi de som analyserar prover och data som ligger till grund för diagnoser – från blodprov till hjärtundersökningar. Vi har en treårig utbildning med medföljande legitimation som ger skyddad yrkestitel och garanti om god patientsäkerhet.

Men vi är fortfarande osynliga, och lönen speglar inte vår kompetens. Trots treårig universitetsutbildning och legitimation ligger ingångslönen ofta flera tusen under andra vårdyrken. Varför?

Spåren från 1800-talet och framåt syns fortfarande i dagens löner. Världen har förändrats. Yrket har förändrats. Men synen på oss har inte förändrats.

Yrket kräver nu som då att man är noggrann, har precision och ett kritiskt öga. Men vi lever kvar i att vara en dold yrkesgrupp med “kvinnliga” låga löner. Vi är en viktig del av vården som möjliggör diagnostisering och därmed behandling. Det är dags att ändra på historien från 1800-talet.