Utsågs till särskilt yrkesskicklig – som chef: ”Jag blev så glad att jag grät”

För Anna Malm, omvårdnadschef på Karolinska universitetssjukhuset, är det självklart att beteckningen särskilt yrkesskicklig sjuksköterska även ska omfatta chefer. Men det var inte lika lätt att övertyga arbetsgivaren. ”Det ska inte spela någon roll om du arbetar för patienter eller personal - din insats är lika viktig”, säger hon.
Redan under utbildningen till undersköterska på gymnasiet satte Anna Malm ett tydligt mål för sin framtid. Hon skulle bli chef inom vården. Med en passion för människor och en vilja att ta ansvar visste hon att hon hade det som krävdes.
– Det är viktigt att det finns personer med rätt kompetens och rätt personlig profil som är chefer. Jag gjorde det ”by the book”, jobbade länge som undersköterska, utbildade mig till sjuksköterska och läste sedan kurser i ledarskap samtidigt som jag arbetade heltid, säger Anna Malm.
Fackets krav sedan 2019
Första chefsjobbet fick hon vid Astrid Lindgrens barnsjukhus på Huddinge år 2011. En rad olika chefsjobb senare är Anna Malm i dag omvårdnadschef på lung- och allergimottagningarna på Karolinska universitetssjukhuset.
Sedan ett par år kan hon också kalla sig särskilt yrkesskicklig sjuksköterska, sys. Beteckningen skrevs in i kollektivavtalet 2019 för att lyfta de mest erfarna och kompetenta medlemmarnas löner och öka lönespridningen.
– Första gången jag hörde talas om särskilt yrkesskickliga sjuksköterskor såg jag det som en självklarhet att det även skulle omfatta chefer. Det ska inte spela någon roll om du arbetar för patienter eller personal – din insats är lika viktig. Men inom ledningen och hr menade mina chefer det bara att det skulle gälla de som arbetade kliniskt i patientvården.
En särskilt yrkesskicklig kollega
Här är några av Vårdförbundets förslag på kriterier för särskild yrkesskicklighet.
Förebild och stöd i andras utveckling.
Förstår vad man gör och varför – vilket leder till att man gör kloka bedömningar.
Tar ansvar inte bara för sin egen, utan även för hela gruppens omdömesutveckling.
De som alla vänder sig till, som är ett viktigt stöd för både kollegor och för chefen. Förstår också vad man inte kan göra och har kompetens för – vet när man ska fråga andra.
De som handleder nya in i yrket, som får dem att känna trygghet och tillförsikt i allt det nya.
När hen är på plats blir det flow i teamet, mer arbetsglädje och mindre stress.
Källa: Vårdförbundets broschyr ”Om särskild yrkesskicklighet – varför vi behöver det, vad det är och hur vi kan använda det”.
Olika tolkningar
Anna Malm kände att ledningens tolkning inte låg i linje med det som Vårdförbundet avsett från början.
– Jag pratade med fackliga företrädare, hr och chefer i olika forum om det. Men det räcker inte bara att säga det, det måste med i protokollen också.
I samband med 2023 års löneförhandlingar nominerade en tidigare chef Anna Malm till temaledningen för att hon skulle räknas som särskilt yrkesskicklig.
– Det var fantastiskt, jag blev så glad att jag grät. Det är en bekräftelse på att det jag gör syns, att mitt arbete är på en nivå som är otroligt bra och att man vill bevara det.
”Chef – ett eget yrke”
Förra året bedömdes 71 medlemmar i Vårdförbundet inom tema Inflammation och åldrande på Karolinska universitetssjukhuset som särskilt yrkesskickliga, sex av dem är chefer.
Trots att Anna Malm känner sig stolt och hedrad över titeln har hon inte berättat om den för så många – förrän nu.
– Jag har inte ens sagt det till mina medarbetare, det har liksom inte funnits något bra tillfälle. Men jag skulle önska att fler får upp ögonen för det här. Att vara omvårdnadschef är faktiskt ett eget yrke som ska värderas på samma sätt som andra.