SÅ FUNKAR EN AVTALSRÖRELSE

En avtalsrörelse har en speciell gång. Störst framgång når den som lyckas hålla lönefrågan levande hela tiden. Så här går turerna kring din nya lön:

En avtalsrörelse kan vara en rätt snårig historia med många parallella moment. Vi har valt ut de viktigaste och beskriver hur det kan gå till i den bästa av världar. Här ska avtal på två nivåer förhandlas fram: dels ett centralt avtal som förra året, dels en lokal löne­översyn som det är dags för nu i många landsting.

Dramats huvudpersoner är Vårdförbundet och motparten Sveriges kommuner och landsting, skl. Vi följer med vår påhittade sjuksköterska Maria, 42, som tjänar 23 150 kronor i sitt jobb på Universitetssjukhuset i Örebro på hennes väg till en ny lön.

Några veckor före jul blir Maria kallad till ett medlemsmöte av Vårdförbundets avdelning i Örebro. Där antas bland annat hennes motion om att korta arbetstiden på nätterna. Att skriva en motion, själv eller tillsammans med andra, är ett viktigt sätt att påverka Vårdförbundet att ta ställning i en viss fråga. Den kan se ut hur som helst, bara det tydligt framgår vad man vill. Alla får inte sin vilja igenom men om tillräckligt många vill samma sak ökar chansen att frågan tas upp som ett yrkande, krav, på kongressen.

Avdelningen sammanställer vad medlemmarna vill och skickar uppåt i organisationen, till Vårdförbundets nationella kansli i Stockholm. Där pågår en ständig omvärldsbevakning kring allt som rör medlemmarna. Det kan till exempel vara att följa löneutvecklingen i jämförbara yrkesgrupper, analysera vad nya lagförslag kommer att innebära för medlemmarna och snacka sig samman med andra fackförbund.

Nu börjar också den första statistiken från förra årets löneöversyn ticka in. Den sammanställs på kansliet och utvärderas – höll arbetsgivarna vad de lovade förra året?

Förhandlingarna börjar

Förbundsrådet samlas för att diskutera vilka frågor man ska ta med sig in i förhandlingarna med skl. Ma­rias förslag om att korta arbetstiden verkar intressant och får följa med vidare i processen. Förbundsstyrelsen klubbar Vårdförbundets inriktning i de kommande förhandlingarna. Det utgör det formella startskottet för avtalsrörelsen och samtidigt som det nya året firas in, inleds tre månader av intensiva förhandlingar.

Vårdförbundets förhandlingsdelegation träffar sin motsvarighet på skl, ibland tillsammans med andra fackförbund. Parterna lämnar över sina yrkanden till varandra och för diskussioner. Sedan träffas de en till två gånger i veckan, på upploppet ännu tätare, för att ge och ta och successivt baxa fram ett nytt avtal. Hela tiden sker återrapportering till förbundsstyrelsen och förbundsrådet.

Dags att skriva under

När parterna har enats, skakar man hand och skriver på – ibland under lite högtidliga former. Ett nytt centralt avtal är fött! Nyheten sprids via presskonferenser och information på hemsidorna. Avtalet skickas till tryckeriet och vi har nått halvtid i Marias väg till sin nya lön.

Den 31 mars går avtalsperioden ut och den 1 april träder den nya i kraft. I vårt exempel är det både ett nytt centralt avtal och en lokal översyn i Örebro som ska förhandlas fram.

I verkligheten löper ett treårigt centralt avtal som gäller ända till den 31 mars 2011 och vissa landsting har slagit ihop de årliga löneöversynerna till en förhandling som exempelvis bara sker vartannat år.

Det centrala avtalet är ett så kallat kollektivavtal som gäller alla medlemmar och som bland en hel del annat anger lägstanivån för hur mycket lönerna ska höjas. Sedan finns det chans att skruva upp lönerna ytterligare i de lokala löne­översyner som nu tar vid runt om i landet. Vanligast är att Vårdförbundets avdelningar förhandlar om förutsättningarna med landstinget, men det kan också vara direkt med exempelvis en sjukhus- eller klinikledning. De nya lönerna gäller vanligtvis från den 1 april men det är viktigt att komma ihåg att ingen är garanterad någon löneökning, lönerna är individuella.

Kartläggning av löner

De lokala förhandlingarna liknar de centrala – båda parter redovisar vilka grupper de vill satsa på, kartlägger osakliga löneskillnader och förklarar vad de vill uppnå. Ofta talas det om potter, vilket för tanken till en begränsad påse pengar som är avsatt till löner. Men egentligen har parterna kommit överens om att frångå det och i stället utgå från vad varje verksamhet behöver och inventera alla dess resurser. Finns det till exempel pengar som härrör från en effektivisering och som kan användas till löner?

För Maria är det snart dags för det årliga lönesamtalet med chefen där de bland annat ska diskutera hennes lön. Avtalsrörelsen lever ständigt i dialogen mellan chef och medarbetare. Det tydligaste exempelet är det årliga lönesamtalet som alla anställda har rätt till, men det stannar inte där. Man kan prata lön hela året, om man så vill.

För att förbereda sig har Maria pratat ihop sig med kollegerna och tagit kontakt med den förtroendevalda på sjukhuset som hjälper till med lönestatistik och förhandlingstips. Maria bestämmer sig för att framhålla att hon har tagit på sig mer ansvar under året och därför borde få högre lön. Det ger utdelning och några veckor senare kommer beskedet – lönen höjs med 1 200 kronor. Parallellt fortsätter arbetet med andra frågor på nationell nivå.

Kongressen bestämmer

På vårkanten samlas Vårdförbundets kongress för att dra upp de stora, långsiktiga visionerna. Maria har skickat en ny motion tillsammans med några kolleger – att även anställda på privata företag som jobbar på landstingets uppdrag ska få rätt att fritt prata med journalister. Motionen skickas in via Vårdförbundets hemsida.

När Maria kommer tillbaka från semestern drar det ihop sig till budgetförhandlingar på sjukhuset, något som i allra högsta grad påverkar hennes lön eftersom det är här ramarna sätts för vad saker får kosta. Ska en ny apparat köpas in? Det påverkar. Ska någon nyanställas? Det spelar också in. Allt hänger ihop, precis som hushållsbudgeten hemma – ibland måste man välja mellan semesterresan och den nya plasma-tv:n. Avtalsrörelsen pågår hela året i form av varje beslut som rör den egna arbetsplatsen, stora som små. Maria är med och påverkar på arbetsplatsträffarna och tillsammans med de förtroendevalda där hon jobbar.

Arbetsgivarna i Örebro börjar nu skicka listor över sina nya löner till Vårdförbundets avdelning som gör en avstämning. Hur gick det? Vilka lärdomar kan man dra till nästa år? Rapporten skickas vidare till kansliet i Stockholm och när allt kommit in gör förbundsrådet en nationell utvärdering. Ett viktigt arbete eftersom det är här facit kommer – hur bra teorin stämmer med verkligheten. Statistiken baseras på novemberlönen och offentliggörs löpande de kommande månaderna.

Cirkeln är sluten och det är dags att börja om igen!

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida