Åldrandets sjukdomar

Intellektuella aktiviteter kan minska risken för demens

Intellektuella aktiviteter kan minska risken för demens
Genom att stimulera hjärnan med korsord och andra intellektuella aktiviteter minskar risken för att utveckla demens. Arkivbild: Mostphotos

Spelar du regelbundet schack eller gillar att gå på konserter? Fortsätt med det. Såväl fysiska som intellektuella aktiviteter tycks drastiskt kunna minska risken för att du senare i livet ska drabbas av demens. 

Det visar en svensk studie på kvinnor som följts i hela 44 år.

– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger läkaren och doktoranden Jenna Najar i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, har forskarna följt 800 kvinnor i 44 år. Under uppföljningsperioden utvecklade 194 av kvinnorna demens.

Startade 1968

När studien startade 1968 fick kvinnorna uppge hur aktiva de var när det gällde olika hjärnstimulerande och fysiska aktiviteter.

För kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter var risken att utveckla demens 34 procent lägre än för kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter. Detta oberoende av hur fysiskt aktiva de hade varit.

De som tillhörde gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de hade varit.

Krävs inte så mycket

Alla resultaten var oberoende av andra riskfaktorer för demens, som högt blodtryck, låg utbildning och rökning.

– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för forskningscentrumet Age Cap – Centrum för åldrande och hälsa – i Göteborg, som lett studien. 

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida