Meddelarskydd

Efter Attendoskandalen – vem får slå larm?

Efter Attendoskandalen – vem får slå larm?
Det har stormat rejält kring Attendo sedan P1-dokumentären Det illojala vårdbiträdet. Arkivbild: Mostphotos

Vårdbiträdet Stine Christophersen berättade öppet om brister i smittskyddet på ett Attendoboende. Hon fick en skriftlig erinran och pressades på andra medieuppgifter. Det har väckt en debatt om meddelarskyddets ställning inom privat vård som är offentligt finanseriad.

I radiodokumentären Det illojala vårdbiträdet, som nyligen sändes i P1, berättar anhöriga och vårdpersonal om missförhållanden och lögner kring Attendos äldreboende Sabbatsbergsbyn i Stockholm.

På boendet bodde cirka 100 personer våren 2020 och coronasmittan kom snabbt in på fem av elva avdelningar. Flera personer dog. I mejl till anhöriga och på sin hemsida sa Attendo att kohortvård bedrevs, det vill säga att friska och sjuka hölls isär och att avdelad personal jobbade enbart med sjuka.

Men det var inte sant — i alla fall inte när det gällde Sabbatsbergsbyn. Vårdbiträdet Stine Christophersen försökte flera gånger få Attendo att ändra informationen. Hon vände sig till höga chefer och försökte även få till ett möte med VD Martin Tivéus. I dolda inspelningar som Stine Christophersen gjorde under samtalen med chefer framgår att Attendo kände till den felaktiga informationen, utan att agera.  

Hårt pressad på möte

Efter att Stine Christophersen våren 2020 berättat i Expressen om det bristande smittskyddet kallades hon till Attendos huvudkontor där hon fick en skriftlig erinran. Företaget ansåg att hon hade varit illojal och skadat företaget. I dolda inspelningar från mötet hörs hur chefer ställer frågor om andra uppgifter i artikeln som lämnats anonymt till Expressens reporter. Agerandet skulle kunna vara ett brott mot efterforskningsförbudet samt repressalieförbudet (se faktaruta).

Meddelarfrihet och meddelarskydd

Att prata med journalister är en grundlagsskyddad rättighet i Sverige som kallas meddelarfrihet. Det betyder att alla kan vända sig till medierna om de vill lämna ut uppgifter. Man har rätt att vara anonym och den som tar emot tipset får inte röja sin källa.

För anställda inom offentlig verksamhet finns dessutom meddelarskydd som består av två delar — efterforskningsförbud och repressalieförbud. Det är ett extra skydd för uppgiftslämnaren som innebär att arbetsgivaren inte får efterforska vem som lämnat ut informationen. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa den som varit i kontakt med medier. Den arbetsgivare som bryter mot detta kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Sedan den första juli 2017 omfattas även privatanställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg av meddelarskydd. Inom privat verksamhet kan yttrandefriheten begränsas av ömsesidig lojalitetsplikt.

Attendo har dragit tillbaka den skriftliga erinran men händelsen vid mötet har polisanmälts. Inom kort väntas åklagare fatta beslut om en förundersökning ska inledas. Avslöjandet har väckt stor uppmärksamhet och dragit igång en debatt om vad privat vårdanställda egentligen får säga till medier. Något som bland annat kommenterats av statsminister Stefan Löfven.

Sedan den första juli 2017 omfattas privatanställda inom offentligt finansierad vård, skola och omsorg av meddelarskydd. Det innebär att man inte får efterforskas som källa eller bestraffas för att ha pratat med medier. Men inom privat verksamhet kan yttrandefriheten begränsas av ömsesidig lojalitetsplikt. Fackförbundet Kommunal kräver en översyn av lagen, eftersom den enskilde anställde måste göra en svår avvägning om avslöjandet är allvarligt nog att trumfa lojalitetsplikten.

Även sjuksköterskor drabbas

Förutom vårdbiträdet Stine Christophersen har flera andra på Attendo berättat för SR Ekot att de bestraffats efter att ha påtalat missförhållanden. En bild som delas av fackliga representanter. Susanne Augustsson, företrädare för Vårdförbundet i relationen med Attendo, berättar för Vårdfokus att hon varit i kontakt med flera sjuksköterskor de senaste åren som blivit hårt åtgångna.

— Det kan räcka med att man går till chefen och berättar om någon form av brist. De har blivit kallade illojala, fått höra att de kan söka annat arbete om det inte passar, eller hotats med dåliga referenser om de för kritiken vidare utanför företaget. Jag som facklig företrädare har inte ens fått lyfta de här problemen eftersom medlemmarna varit så rädda för repressalier. Då förstår man att väldigt få vågar prata öppet i medier om missförhållanden, säger Susanne Augustsson.

Tidigare i veckan skrev Attendos VD Martin Tivéus ett debattinlägg i Dagens Nyheter, där han bad om ursäkt för det som hänt:

”Ingen medarbetare ska behöva bli utsatt för repressalier för att man påtalar brister, det är viktigt att slå fast. Den medarbetare som blev utsatt förtjänar vår oreserverade ursäkt för det hon utsatts för. Det var inget annat än oacceptabelt.”

”Behövs kulturförändring”

Martin Tivéus skriver även att en omfattande utbildningsinsats nu inletts:

”Vi påbörjar nu en obligatorisk utbildning i uppförandekod och meddelarskydd för samtliga chefer och kommer att diskutera frågan med medarbetare på arbetsplatsträffar. Händelsen visar att vi behöver öka förståelsen för meddelarskyddet, men också ett behov av att se över andra områden.”

Susanne Augustsson tycker det är ett lovvärt initiativ, men tror inte att det på långa vägar räcker för att stärka vårdpersonalen.

— Risken är snarare att det skapar ännu mer förvirring och rädsla när man pratar om meddelarskydd och lojalitetsplikt vid samma tillfälle. Det är som att säga ”ja, du har de här rättigheterna men glöm inte dina skyldigheter”. Det som verkligen behövs är en kulturförändring, en ökad transparens samt mer tillit och öppenhet mellan personal och chefer. Det är en enorm uppgift som man inte kommer åt genom policydokument — något som dessutom redan finns i överflöd, säger Susanne Augustsson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida