Egentest utmanar vården

Egentest utmanar vården
Hur mycket kan vi få veta om oss själva med ett gentest och vad vill vi egentligen veta? Lone Franks bok går på djupet i debatten om kommersiella gentester. Foto: Robin Skjoldborg

Ett salivprov och ett datorklick är allt som krävs för att få veta sin sjukdomsrisk — säger reklamen. Men vad händer sedan? Hur ska vården hantera oro och förväntningar som väcks?

2 januari 2013

Jag googlar på dna-test och får upp mängder av webbsidor som erbjuder gentester för faderskap, otrohet, hälsa, släktskap och tester för att hitta en idealpartner. I Shanghai finns ett företag som gentestar barn för att hitta deras talanger och ge råd om vilken karriär som passar bäst. Det finns också ett flertal företag som kartlägger alla mina gener för att se vilka sjukdomar som jag har ökad risk att drabbas av. ??

Att göra ett sådant gentest är enkelt. Bara att klicka på den stora röda knappen på datorskärmen där det står ”Buy now $?1?100” så kommer ett testkit för salivprov hem i brevlådan. Provet läggs i ett kuvert och skickas tillbaka till företaget och efter några veckor kommer resultatet via e-posten. ?

Tolv olika former av cancer, flera hjärt-kärlsjukdomar, gikt, reumatism, fetma, astma, nikotinberoende, njursten, diabetes, psoriasis, alzheimer… jag får veta min risk för sammanlagt 47 olika sjukdomstillstånd. Men vill jag verkligen veta??

Lone Frank, dansk vetenskapsjournalist och docent i neurobiologi, gjorde ett sådant test och skrev boken Mina vackra gener som inte bara handlar om vad hon fick för svar utan också vrider och vänder på frågan om värdet av kommersiella gentester.??

Själv fick Lone Frank veta att hon har ökad risk för koloncancer och malignt melanom. Det kommer sannolikt att få till följd att hon kollar det extra noga. Men hon fick också veta att hon har lägre risk för bröstcancer än genomsnittet, något hon oroat sig mycket för eftersom både hennes mamma och mormor gick bort i det.?

Men risken att drabbas är ju inte samma sak som att det verkligen blir så. Även med en ökad risk för lungcancer är sannolikheten att få det minimal för den som inte röker. Ett starkt anlag för fetma behöver inte betyda något om det kompenseras med mycket motion. Och med ökad risk för malignt melanom ska Lone Frank vara extra noga med att hålla sig borta från solen.

Det är just det här som är poängen, menar förespråkarna för gentester. När vi får kunskap om våra riskgener kan vi bli bättre på att förebygga sjukdomar. Dessvärre håller inte resonemanget när det gäller sjukdomar som exempelvis alzheimer som inte går att förebygga och som det i dag inte heller finns något botemedel för.?

En som avfärdar kommersiella gentester helt och hållet är Magnus Nordenskjöld, professor i klinisk genetik vid Karolinska institutet i Stockholm.?

—?Dessa tester är skräp och har ungefär samma värde som ett horoskop i en veckotidning. De bygger på en felaktig vetenskapsgrund och används enbart för att lura godtrogna personer på pengar. Man har inte någon nytta av resultaten och dessutom är de dåligt underbyggda. Om de vore användbara skulle sjukvården naturligtvis ta till sig dem, säger han.??

De flesta läkare och forskare i Sverige resonerar som Magnus Nordenskjöld och lyfter fram farhågorna med kommersiella gentester. Kan människor hantera det som de får veta? Förstår man att en fördubblad risk ändå kan vara en liten risk? Kommer vården att översvämmas av oroliga patienter som kräver att få sina sjukdomsrisker kontrollerade? Men Lone Frank fnyser åt invändningarna.?

—?Det är klart att vi människor är olika när det gäller om vi vill veta och hur mycket vi vill veta. Men det ska var och en få avgöra själv, det ska inte begränsas av sjukvården eller myndigheterna. ?

Intresset för genetisk information växer och är inte längre en angelägenhet bara för forskare och experter, menar hon. I grund och botten handlar det om arv, historia, identitet och den urgamla frågan: ”Vem är jag?” ?

—?Men vad vi än tycker så är vi på väg in i den genetiska eran. I framtiden kommer det här inte att kännas konstigt utan vara helt naturligt. Redan om 20 år har förmodligen alla sina gener kartlagda, det blir en del av deras sjukjournal, tror Lone Frank.??

Informationen kan användas till att hitta rätt läkemedel och dos, ge råd om livsstil och sätta in förebyggande behandling i tid. Lone Frank spår att yrkesgruppen genetiska rådgivare, med uppgift att tolka och förklara de genetiska resultaten, blir mycket vanligare.?

—?Läkare och andra som arbetar inom hälso- och sjukvården måste sätta sig in i de här frågorna därför att snart kommer patienterna att börja fråga om det.

Boktips.

Lone Frank: Mina vackra gener.
Fri tanke förlag 2012.

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida