Arbetstid

Facket om den höjda arbetstiden: ”Vi har inte varit eniga på långa vägar”

Facket om den höjda arbetstiden: ”Vi har inte varit eniga på långa vägar”
Falköpings kommun har höjt nattsjuksköterskornas arbetstid med tio procent, utan att höja lönen lika mycket. Foto: Kent Eng och Getty Images

Omorganisationen i Falköping har rört upp känslor bland personalen. "Här är ett exempel på en arbetsgivare som driver igenom en förändring oavsett vad vi tycker", säger Mats Svensson, ombudsman på Vårdförbundet. Verksamhetschefen Anetthe Jovanovic säger att de försökt göra de anställda delaktiga.

I flera decennier har nattsjuksköterskorna i Falköpings kommun haft en arbetsvecka på i snitt 31 timmar. Men sedan den tredje mars har deras arbetstid ökat till 34,33 timmar i veckan. Därtill har de förlorat en kollega, vars pass de nu själva ska försöka täcka.

Mats Svensson, ombudsman på Vårdförbundet.
Mats Svensson. Foto: Privat

Vårdförbundets ombudsman Mats Svensson är en av dem som har varit med och förhandlat omorganisationen.

–  Vi har inte varit eniga på långa vägar med arbetsgivaren i den här processen. Vi ser inte att det här kommer gagna varken medarbetarna eller verksamheten, säger han.

Även dag/kvällpersonalen i det före detta mobila teamet har omfattats av omorganisationen, men inte påverkats på samma sätt.

Den ökade arbetstiden ger sänkt timlön

Arbetstiden för nattsjuksköterskorna har ökat med tio procent efter omorganisationen. Lönen har ökat med 1 500 kronor. Det motsvarar inte tidsökningen. I praktiken får sjuksköterskorna en sänkt timlön.

– Det är en tydlig försämring. Det som sticker ut är att arbetsgivaren inte är beredd att kompensera de som får en mycket högre arbetstid, säger Mats Svensson.

Omorganisationen i Falköping

Omorganisationen trädde i kraft den tredje mars 2025.

Nattsjuksköterskornas arbetsvecka höjdes från 31 till 34,33 timmar.

De är numera fem i stället för sex sjuksköterskor.

Ursprungsplanen var att ha en sjuksköterska i tjänst per natt, och därmed halvera gruppen. Så blev det inte. Men från att ha brukat åka två till patienterna ska de nu i första hand åka själva, om det inte krävs att de är två för patientsäkerhetens skull. Vikarier ska inte åka ensamma.

Enligt de nya anställningsavtalen har sjuksköterskorna arbetsskyldighet både dag och natt. Innan var nattarbete specificerat i avtalet. Nu står det i stället i en separat överenskommelse med uppsägningstid om sex veckor.

Även dag/kvällpersonalen i mobila teamet omfattas av omorganisationen. Deras arbetstid har sänkts från 38,25 till 34,33 timmar på pappret, men är i praktiken ungefär densamma som innan, i och med ett tidigare poängsystem som nu tagits bort. Denna grupp och nattgruppen har nu slagits ihop till en.

Källa: Vårdförbundet och dokument med anställningsavtal och separat överenskommelse

Efter omorganisationen finns det inte längre kvar i sjuksköterskornas anställningsavtal att de jobbar natt. Det står i stället i en separat överenskommelse med en uppsägningstid om sex veckor.

– Det är ovanligt med sådana här överenskommelser och därför svårt att säga om det här är en normal uppsägningstid på ett sådant avtal. Men vi i förbundet tycker att det är kort och har rekommenderat de förtroendevalda att återkoppla till chefen att tre månader vore mer rimligt. Då får medlemmen också möjlighet att säga upp sig om arbetsgivaren skulle säga upp överenskommelsen, säger Mats Svensson.

”Skavanker i förtroendet för ledningen”

Sjuksköterskorna som Vårdfokus pratat med upplever att ledningen inte lyssnar eller är intresserade av medarbetarnas tankar och förslag. Flera berättar om en ny tystnadskultur. En del har slutat på grund av eller delvis på grund av bemötandet från ledningen.

– Det är väldigt infekterat mellan ledningen och flera medarbetare. Framför allt känner flera på natten att de blir överkörda. Det är alltid svårt när man kommer utifrån. Men vi backar våra medlemmar och står bakom dem. Och vi konstaterar att det finns skavanker i förtroendet mellan medarbetarna och ledningen, säger Mats Svensson.

Svårt att skydda lokala villkor

Men hur har de här försämringarna kunnat införas? Enligt Vårdförbundet har arbetsgivaren hållit sig inom både lagens och det centrala kollektivavtalets ramar. En part kan inte ensam ändra i ett avtal, oavsett om det är ett kollektivavtal eller ett anställningsavtal. Men i vissa situationer kan en part säga upp ett avtal.

– Det är svårt att skydda sådana här villkor. Det visar sig framför allt i den här situationer. En arbetsgivare kan säga att de inte har behov av den här typen av anställd längre, och erbjuda en omplacering till det högre arbetstidsmåttet. Då håller de sig inom lagens ramar. Även om det blir negativt för arbetstagaren. Arbetsgivarens rätt att leda och fördela ett arbete går långt. Man tror att man har skyddat sig i sitt anställningsavtal. Men de kan ofta ändra ändå. Framför allt genom omorganisation, säger Mats Svensson.

Ska inte facket skydda medlemmarna från sådana här försämringar?

– Här är ett exempel på en arbetsgivare som vill driva igenom en förändring oavsett vad vi tycker. Då har vi svårt att stoppa det som inte är uppenbara faror för våra medlemmar. Det fackliga inflytandet på lokalt plan kan köras över när förändringen sker inom arbetsledningsrätten. Då kan vi inte vara mer än oeniga. Vi har en möjlighet att påverka, men i det här fallet har vi inte lyckats med det. I slutänden så får man som medlem utvärdera om det här är en arbetsgivare jag vill vara kvar hos? Det är verktyget som finns kvar, säger Mats Svensson.

Trenden: Skrotar lokala kollektivavtal

Liknande förändringar skulle kunna vara att vänta på fler håll i landet. Inför årets avtalsrörelse gick SKR, Sveriges kommuner och regioner, ut med att de vill se över och minska antalet lokala kollektivavtal. Mats Svensson och andra ombudsmän på Vårdförbundet har märkt av sådana tendenser de senaste åren.

– Ja det finns en trend att man vill rensa upp i de lokala avtalen. Men det finns väldigt många arbetsgivare och de är olika följsamma till SKR. Västra Götalandsregionen har haft en tydlig policy att kartlägga sina lokala avtal och har även sagt upp några lokala avtal, säger Mats Svensson.

Arbetsgivaren: ”Svårt med olika arbetstidsmått”

Anetthe Jovanovic är verksamhetschef för hälso- och sjukvården i Falköpings kommun. Hon säger att omorganisationen var till för att slå samman två små arbetsgrupper till en resursgrupp, och på så vis minska sårbarheten. Hopslagningen ledde till att nattsjuksköterskorna gick upp till samma arbetstid som de andra i den nya resursgruppen.

– Det är svårt med olika arbetstidsmått i en grupp om man ska kunna täcka varandra både dag, kväll och natt, som var vår intention. Nu blev det inte så fullt ut, men det är ett mål vi har.

Stadshuset i Falköping.
Förhandlingarna hölls i Falköpings stadshus. Foto: Kent Eng

Som det ser ut nu ska de i den nya resursgruppen som jobbat natt fortsätta göra det och de som inte gjort det behöver inte göra det nu heller.

– Vi möttes på halva vägen där. Natten ville försäkra sig om att de bara skulle jobba nattpass. För att tillmötesgå dem gjorde vi en överenskommelse om bara nattpass, säger Anetthe Jovanovic.

”1 500 kronor kändes mest rimligt”

Vad jag förstått har det inte varit jättepopulärt att höja arbetstiden..?

– Det är klart, går man från 31 till 34.33 så är det en försämring. Det förstår jag att personalen tycker. Vi har kompenserat dem med 1 500 kr.

Varför motsvarar inte ersättningen den procentuella arbetstidshöjningen?  

– Vi tog det här för att det kändes mest rimligt. Vi landade i att det var en lagom nivå i samråd med HR.

Hur är summan rimlig?

– Vi gjorde ingen vidare analys av den siffran. Den var vårt första bud. Vårdförbundet och medarbetarna valde att inte gå vidare med någon förhandling, säger Anetthe Jovanovic.

Vårdförbundets ombudsman Mats Svensson förklarar att facket inte har mandat att förhandla om en enskilds anställningsavtal, där lönen framgår. Han säger därför att det är fel att utrycka att facket valt att inte förhandla summan. Han tillägger:

– I verksamhetsförändringsförhandlingen var vår ståndpunkt att medarbetarna skulle kompenseras fullt ut med 10 procent. Den förhandlingen slutade i oenighet. Det står även i förhandlingsprotokollet, säger Mats Svensson.

Gruppen övertalig redan innan arbetstiden höjdes

Utöver att nattsjuksköterskorna fick högre arbetstid blev de också en färre. Enligt Anetthe Jovanovic var nattgruppen övertalig redan innan arbetstiden höjdes.

– Den sjätte anställdes medan en anställd var hemma och föräldraledig. När den kom tillbaka så blev det en övertalighet i gruppen. Så vi hade inte täckning för sex på natten ens innan vi höjde arbetstiden. När vi nu räknade ihop allting såg vi att vi hade en för mycket. Den som blev övertalig blev erbjuden ett annat jobb i resursenheten och valde att sluta.

Varför valde ni då att anställa en i stället för att ha ett vikariat under föräldraledigheten?

– Det vet inte jag då det gjordes innan jag började jobba här. Samma med enhetschefen, hon började också efter.

Ska täcka varandra – ändå är sex pass tomma

När schemat för den första perioden efter att omorganisationen lades, räckte inte nattsjuksköterskornas arbetstid till att täcka alla pass. Sex pass stod tomma och fick täckas med vikarier.

Var ni beredda på att det skulle bli luckor i nattschemat av omorganisationen?

– Jag har inte detaljerna – Men man jobbar i en resursenhet och då ska man kunna täcka pass med övriga personer i enheten. Men hur de har gjort det fullt ut, det vet inte jag. Det får enhetschefen svara på.

Hur har ni säkerställt arbetsmiljön under den här tiden?

– Vi har haft dialog med vårdförbundet hela tiden. Enhetschef har haft dialog med arbetsgruppen. De har fått kontinuerlig information genom mejl och möten hela tiden. Enhetschefen jobbar med arbetsmiljön i den här gruppen. Jag tycker att hon har tagit höjd för det.

”Vill att det ska finnas en delaktighet”

Tycker du att ni har haft arbetsgruppen med er i det här?

– Vi trodde väl det i alla fall. Målet var att vi skulle ha hela arbetsgruppen med. Men sedan har arbetsgruppen upplevt att de inte varit delaktiga.

Det finns de som upplever att deras åsikter inte spelar någon roll, att man inte blir lyssnad på och att man inte får tycka saker längre. Vad säger du om det?

–  Vissa saker måste komma uppifrån och andra från medarbetarna. Vi vill att det ska finnas en delaktighet i förändringar. Sedan finns alltid personer som inte känner sig bekväma med besluten. Men enhetschefen har fått till sig vad man tyckt och tänkt i det här och har försökt bemöta det på bästa möjliga sätt.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida