Forskning: Barnmorskorna har sämre arbetsmiljö än andra yrkesgrupper

Hårt tempo, höga känslomässiga krav och lågt inflytande gör jobbet mer pressat än andras på svensk arbetsmarknad. Det gör att de inte kan utöva sin barnmorskeroll som de vill, visar en ny avhandling.

Just nu sprider sig barnmorskeprotesterna i landet, efter att Stockholms barnmorskor fått nog, många har sagt upp sig och cheferna klarar inte längre att ta ansvaret för arbetsmiljön.

Nu kommer en studie som undersökt barnmorskornas arbetsförhållanden. Den visar att deras arbetsmiljö är sämre än bland människor i andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden i övrigt. Studien ingår i barnmorskan Malin Hanssons avhandling vid Göteborgs universitet.

– Det verkar inte röra sig om brist på barnmorskor i Sverige utan en brist på hållbara arbetsförhållanden och ett hållbart arbetsliv, säger Malin Hansson.

I studien fick alla barnmorskor i Barnmorskeförbundets och Vårdförbundets register 2020 möjlighet att svar på en enkät, varav 2060 svarade. De var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Enbart 52 procent jobbade heltid.

Brist på erkännande

Barnmorskornas svar visar flera orsaker till den dåliga arbetsmiljön. Det höga tempot har stor betydelse, men också rollkonflikter, brist på erkännande av barnmorskerollen, höga känslomässiga krav, utmattning och låg självskattad hälsa.

– Här har vi svart på vitt att barnmorskorna har en mycket ansträngd situation. Avhandlingen kan vara en grund till strukturella förändringar. Nu ser förlossningsvården lika ut överallt i landet. Man behöver titta på olika vårdformer och vårdnivåer, säger Malin Hansson.

Hon arbetade själv på förlossningen i 17 år.

– Jag lämnade förlossningen för att det inte gick att ge vård med kvalitet. En kvinna kunde be mig att stanna kvar på rummet, men jag fick lov att gå ändå, för att jag behövdes hos två andra födande kvinnor. Det var inte värdigt, säger Malin Hansson.

Hon valde då att först börja arbeta som sexolog, och sedan att forska.

I hennes studie visade barnmorskornas svar låga värden inom organisatorisk rättvisa, det vill säga hur en anställd uppfattar sin organisations beteende, beslut och handlingar, och hur det i sin tur påverkar de anställda och deras tillit till organisationen.

Däremot kände barnmorskorna att deras arbete var meningsfullt och hade rik variation.

”Babyfabrik” med löpande band

Avhandlingen innehåller också tre andra studier. I en intervjuades chefer, förlossningsläkare och undersköterskor om barnmorskornas roll och arbetsmiljö. Även de beskrev arbetsmiljön på förlossningen som en ”babyfabrik”, med löpande band-principen, högt tempo och brist på personal. De tyckte också att barnmorskans profession var otydlig och att deras självständiga arbetssätt ibland var svårt att förstå.

Malin Hansson tycker att avhandlingen visar att det behövs en ökad bemanning och att den professionella rollen behöver stärkas.

– Det skulle göra det möjligt för barnmorskor att arbeta kvinnocentrerat, evidensbaserat och utifrån barnmorskans kompetensområde. Dessutom finns det stöd för modellen med en födande per barnmorska, menar hon.

Hennes slutsats är också att fler vårdnivåer behöver öppnas.

– Det gäller allt från hemförlossningar, via barnmorskeledda enheter till högmedikaliserad sjukhusvård när så krävs. Det skulle bli bättre för kvinnorna, och samtidigt öka sannolikheten för att förlossningsvården lyckas behålla barnmorskor och även attrahera både nyexaminerade och de som lämnat.

Prövade en barnmorskemodell

I en av studierna infördes en teoretisk barnmorskemodell på en förlossningsklinik under ett år. Den heter MiMo, Midwifery model of care, och utgår ifrån att barnmorskan arbetar kvinnocentrerat, stödjande och närvarande. Förlossningsatmosfären ska vara lugn och barnmorskan ska stärka kvinnan och skapa en ömsesidig relation.

Modellen är framtagen utifrån forskning om hur barnmorskor vill arbeta och ser på sin roll.

– Men den ansträngda arbetssituationen förändrades inte av att arbeta utifrån modellen. Den var lika ansträngd innan, som efter förändringen av arbetssätt. Det kan tolkas som att det krävs tid och resurser för att kunna få resultat vad gäller arbetsmiljön.

Men modellen visade sig tydliggöra barnmorskans arbete och professionella roll i organisationen och på så sätt stärka professionen.

Hitta sitt professionella mod

Malin Hansson har också i en studie undersökt hur barnmorskor gör för att ändå må bra på jobbet. Hon har utifrån det salutogena perspektivet undersökt vilka hälsofrämjande faktorer som påverkar barnmorskan.

Resultatet visade att barnmorskan behövde hitta ett professionellt mod.

– Barnmorskor rör sig mellan olika fält, det normala barnafödandet, där vi arbetar autonomt, och det medikaliserade födandet, där vi arbetar med förlossningsläkare. På vägen däremellan behövde barnmorskor hitta professionellt mod för att må bra.

Djupintervjuerna med tolv barnmorskor visade att till det behövdes resurser från organisationen, och att barnmorskans kunskapsområde och professonella roll gjordes tydligt.

De behövde också ha tid att reflektera och lära av varandra, både barnmorskor emellan, och med förlossningsläkarna och undersköterskorna.

– Det viktigaste för barnmorskorna var att kunna arbeta som legitimerade barnmorskor utifrån sitt kompetensområde och inte som medikaliserade förlossningssjuksköterskor. När det var möjligt ledde det till ett professionellt mod, som var en skyddande resurs och verkade hälsofrämjande.

Läs avhandlingen: A meaningful work in a strained context – exploring midwives’ work situation and professional role