Hon vill lyfta matens roll i palliativ vård
Mat är en stor del av livet, även när döden närmar sig. Ändå är det sällan vi pratar om matens betydelse med patienter och närstående i palliativ vård, säger Viktoria Wallin som i dag disputerar med en avhandling om ämnet.
Alla har vi en mathistoria. Viktoria Wallin har alltid älskat mat. Som student var hennes kylskåp alltid proppfullt och hennes lilla lägenhet blev en naturlig samlingspunkt för vänner och bekanta. Senare har hon fortsatt att laga storkok till familjen, grannar och vänkretsen. Bland kastruller, pannor och köket fullt av gäster trivs Viktoria Wallin som bäst och blir det något över tar hon med sig matlådor till kollegorna på Marie Cedershiöld högskola.
Intresset för mat går också som en röd tråd i hennes yrkesliv. Som nyutbildad sjuksköterska på Ersta sjukhus engagerade hon sig alltid lite extra i patienternas näringstillstånd. Hon saknade rutiner och tydlig dokumentation i arbetet och införde därför att det skulle finnas en särskild nutritionsansvarig sjuksköterska och undersköterska på avdelningen. Efter en tid fick hon ärva en halvtidstjänst som nutritionssjuksköterska som senare omvandlades till en heltidstjänst.
Illamående och smärta vanliga hinder
Maten blev också i fokus för hennes forskning. Under doktorandutbildningen har hon undersökt vilken betydelse måltiden har i den palliativa vården. Ätsvårigheter är vanligt vid livets slut relaterat till bland annat illamående, smärta och oro.
I fyra delstudier har Viktoria Wallin intervjuat patienter, närstående och sjuksköterskor i palliativ vård om deras upplevelser kring mat. Hon har också gjort en litteraturöversikt över ämnet.
Resultaten visar att patienterna kämpar med mat och måltider och upplever stress kring det. Svårigheter att äta påverkar det sociala livet och samvaron med närstående förändras till följd av det. Att vilja – och kunna – äta är förknippat med hopp. Flera patienter sa att de ville bli tillfrågade om de ville ha mat, att inte få frågan tolkades som att hoppet var ute för dem.
Mat i palliativ vård – tips till sjuksköterskor
- Ställ öppna frågor till patienten. Vad har mat betytt för dig när du var frisk?
- Lägg upp maten på en tallrik om den serveras i en plastförpackning. Skriva gärna ner någon frukt eller grönsak i vattenkannan som man ställer in på bordet. Och ta bort de orangea brickorna som finns på sjukhus, de kan ju göra även en frisk person illamående!
- Se till att det är fräscht på rummet – frisk luft kan minska illamående. En varmfuktig tvättlapp att tvätta händerna med innan måltiden kan vara uppskattat.
- Servera gärna små mål anpassade efter patientens önskemål.
- Ta dig tid att prata med närstående om hur de upplever situationen kring patientens måltider. Anhöriga är kan vara mer ihärdiga när det gäller mat. Som sjuksköterska kan man hjälpa till att hitta en annan uppgift där de kan känna sig betydelsefulla, som att smörja in torr hud eller ge massage.
- Det kan vara svårt att förhålla sig till alla olika kostråd och trender som finns i samhället. Var följsam till det som är betydelsefullt för patient och närstående, men håll er till Livsmedelsverket rekommendationer och evidensbaserade råd i arbetet. Här kan det finnas behov för att utveckla kliniska riktlinjer på arbetsplatsen.
Källa: Viktoria Wallin
Nära förknippat med hopp
Synen på mat kan också förändras i samband med sjukdom. Någon som alltid ätit nyttigt kanske bara vill äta chips eller tvärtom, berättar Viktoria Wallin. Mat och sjukdom kan också vara kopplat till skuld – är det jag som ätit mig till min cancer? Eller till känslor av orättvisa – varför har jag fått den här sjukdomen när jag alltid levt så hälsosamt?
Även för närstående är maten viktig och förknippad med liv och hopp.
– Att ta med sig goda saker till sjukhuset och se till att patienten äter bra är ett sätt att visa omsorg. Men det kan också bli en press för patienten, säger Viktoria Wallin.
Mer kunskap behövs i vården
I hennes intervjuer med sjuksköterskor kom det fram att de var väl förbereda för att möta fysiska besvär och ge praktisk hjälp och råd, men att de var mindre förberedda för existentiella, psykologiska och sociala frågor relaterade till mat och måltider.
– Här blev det tydligt att sjuksköterskor är bra på att göra, men har svårare att bara vara. En av de intervjuade beskrev det som att sjuksköterskor är ”hjälpnödiga”, vilket jag tycker säger ganska mycket, säger Viktoria Wallin.
För henne blev det så tydligt att det handlar om hur man samtalar kring mat och måltider med patienterna och närstående.
– Vi måste våga ställa frågor och lyssna på svaren, säger Viktoria Wallin.
Viktoria Wallin
Gör: Adjunkt vid Marie Cedershiöld högskola ( tidigare Ersta Sköndal högskola). Undervisar bland annat om näringsfysiologi och klinisk nutrition. Hon har tidigare arbetat som nutritionssjuksköterska på Ersta sjukhus.
Aktuell: Disputerar den 8 april med avhandlingen Mealtimes in palliative care contexts: Perspectives of patients, partners, and registered nurses.
Favoritmat: Allt som är vällagat! Gärna kryddstark, indisk mat. I min egen matlagning följer jag aldrig några recept, utan lagar mat med mina sinnen, säger hon. Om har jag ätit något gott går jag hem och prövar mig fram.