Löner under märket i nio regioner: ”Ett självskadebeteende från arbetsgivaren”
Löner under industrimärket. Så ser det ut för Vårdförbundets medlemmar i en stor majoritet av regionerna där löneöversynen är klar, visar Vårdfokus kartläggning. Vårdförbundets sifferlösa avtal som har lönat sig i många år har fått bakslag i år. Facket ber nu om nya förhandlingar lokalt.
En ovanligt dålig löneutveckling mitt under inflation och kristider. Så ser situationen ut för många av Vårdförbundets medlemmar nu när löneöversynen är klar i 14 regioner. I nio av dessa har lönen landat under årets industrimärke på 4,1 procent, visar Vårdfokus kartläggning. Några exempel är Västra Götaland, Jämtland och Västernorrland, där utfallet enbart blev 2 procent eller strax över.
Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, är djupt bekymrad.
– Jag vill kalla det för ett självskadebeteende från arbetsgivarens sida. De kommer inte att få ihop bemanningen på det här sättet.
Sifferlöst avtal lönsamt hittills
Nu växer missnöjet bland medlemmarna som ifrågasätter den förhållandevis dåliga löneutvecklingen och även ställer sig undrande till Vårdförbundets sifferlösa avtal. I till exempel Läkarförbundets och Kommunals löneavtal finns det en skrivelse om att löneökningen ska motsvara märket minst.
Varför finns inte samma skrivelse i Vårdförbundets avtal?
– Vi ville inte ha ett nivåbestämt avtal utan har velat ha avtal där lönebildningen sker lokalt. Det har gynnat oss väl och vi har fått mer än märket de senaste 10 åren. Det har varit ett bra sätt för oss att få upp lönerna, säger Annelie Söderberg.
Innehållet i det här blocket kan inte visas
Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.
Ändra mina inställningar för cookies
Förra året fick Vårdförbundets medlemmar drygt dubbelt så mycket som industrimärket, nämligen 5,2 procent när märket låg på 2,2 procent, enligt nya siffror från Vårdförbundet. I år uppmanas de lokala fackavdelningarna att begära nya förhandlingar där lönerna har satts för lågt.
– Vi har uppmanat alla avdelningar att skicka förhandlingsframställan till de arbetsgivare där utfallssiffran har hamnat under märket. Får man under märket kommer man under rådande lågkonjunktur få betydande minskning av reallönen. Det är inte rimligt med tanke på den stora bristen på Vårdförbundets yrkesgrupper, säger Annelie Söderberg.
Ändrar årets situation Vårdförbundets inställning till ett sifferlöst avtal?
– Jag tänker att det får bli en fråga för förbundsstyrelsen, när vi arbetar med förberedelser för HÖK 24. Det som oroar är att vi hamnar i en lågkonjunktur som biter sig fast. Vi måste se till att vi inte får en minskad köpkraft på sikt.
Vad betyder ”märket”?
- Sedan 1998 har fackförbund inom industrin som IF Metall, Livs, FS, Unionen, Sveriges Ingenjörer mfl, tillsammans med en rad arbetsgivarorganisationen satt nivån för löneökningen på svensk arbetsmarknad. Den nivå de tillsammans sätter kallas för ”industrimärket” och har varit normerande för löneökningen på hela arbetsmarknaden, oavsett bransch.
- Även fackförbund som inte är med och förhandlar om märket har ofta ha avtal som är bundna till märket – till exempel Kommunal och Läkarförbundet.
- Vissa fackförbund, som Vårdförbundet och Sveriges Lärare, har valt att ha så kallade ”sifferlösa avtal” som inte är bundna till industrimärket. Detta för att medlemmarna ska ha möjlighet till större löneökningar än det som är ”normen” på arbetsmarknaden. Är avtalet sifferlöst finns dock även möjligheten att få en löneöversyn som landar under industrimärket.
- Här kan du läsa Vårdförbundets information ”Så påverkar det nya industrimärket dig som medlem.”
Västra Götaland under märket – nej till omförhandling
I Västra Götalandsregionen har utfallet för regionanställdas löneöversyn landat på drygt två procent i år. Martin Håland, ordförande i Vårdförbundet i Västra Götaland, har fått ett nej till svar på begäran om ny förhandling.
– Arbetsgivaren hänvisar till att vi har fått två till tre procent över märket flera år i rad. Vi får se hur vi går vidare nu, säger Martin Håland.
I Gävleborg är situationen en annan. Där har den politiska ledningen skjutit till 60 miljoner kronor, för att balansera upp Vårdförbundets medlemmars löner till märket.
– Det är ett gott exempel på arbetsgivare som tar sitt ansvar, säger Annelie Söderberg.
Vad händer då om arbetsgivarna inte skjuter till mer pengar i år?
– Jag ser det som att de måste göra det. Annars tar de inte ansvar för kompetensförsörjningen. Arbetsgivaren har i flera år bedömt att våra medlemmar är felvärderade. Det faktumet kvarstår än, säger Annelie Söderberg.
Men om det ändå inte går, som i Västra Götaland?
– Då måste vi försöka förhandla om en kompensation för den uteblivna ökningen nästa år. Men där vill vi helst inte hamna.
Vad kan en enskild medlem göra om man känner att lönen är för lågt satt?
– Man kan alltid ta ett samtal med sin chef och berätta att man tycker att lönen ligger fel, även om man inte kallar det för en löneförhandling när man redan befinner sig i en anställning. Det går alltid att ringa till Vårdförbundet Direkt och be om stöd för hur man samtalar med sin chef kring sin lön. Sedan handlar det att se sig om och jämföra med andra arbetsgivare som erbjuder bättre löneläge, säger Annelie Söderberg.
Vårdfokus söker nu även arbetsgivarrepresentanter för kommentarer.