”Den etiska stressen finns där så gott som dagligen”

Hög arbetsbelastning gör att över hälften av sjuksköterskorna, 53 procent, upplever att de inte kan ge den omvårdnad de önskar. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Vårdförbundet. "De tunga perioderna blir allt längre," säger Ida Lindbäck, sjuksköterska på infektionsavdelningen på NUS, till Vårdfokus.

En patient har andningsproblem eller svår sepsis och är i behov av livsavgörande, svåra förändringar, som amputation. Sjuksköterskan vill ge ytterligare omvårdnad, lägga om ett sår eller stanna och prata. Men hinner inte, måste vidare till nästa patient.

Den etiska stressen gnager inuti, måste kapslas in för att klara dagen, men fortsätter att bränna som ett konstant skavsår. Ida Lindbäck, sjuksköterska och lokalt skyddsombud vid infektionsavdelningen, Norrlands universitetssjukhus i Umeå, beskriver en situation som inte bara gällde under pandemin.

– De tunga perioderna då det är jobbigt, med svårt sjuka patienter och personalbrist, blir allt längre. Förut kanske det handlade om ett par veckor, nu känns det som om det är flera månader. Den etiska stressen och känslan av att inte kunna ge den omvårdnad vill finns där så gott som dagligen, säger Ida Lindbäck till Vårdfokus.

Infektionsavdelningen på Nus är dessutom den enda i Västerbotten som tar emot tuberkulospatienter, som kan behöva mycket psykosocialt stöd eftersom sjukdomen ännu är så pass skambelagd, framhåller hon.

Etisk stress kring prioritering

Ida Lindbäck är inte ensam om sin upplevelse. Över hälften, 53 procent, av de sjuksköterskor som deltagit i den undersökning som undersökningsföretaget Novus i slutet av april i år genomförde på uppdrag av Vårdförbundet, uppger att de på grund av hög arbetsbelastning känner att de inte kan ge den omvårdnad de önskar.

En klar ökning jämfört med samma period för två år sedan, då motsvarande andel var 34 procent. Drygt hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna, 51 procent, har upplevt etisk stress kring prioriteringen av sjuka på grund av bristen på sjuksköterskor.

Situationen har förvärrats de senaste två åren, enligt Ida Lindbäck, som tog examen 2019 och hann jobba ett halvår innan pandemin bröt ut. Förutom att de patienter som väl ligger på sjukhus har blivit sjukare, förlorar man många sjuksköterskor som väljer att lämna arbetsplatsen, eller yrket, helt och hållet, menar hon.

– Många slutar här hos oss inom bara några månader.

Flera sjuksköterskor som Vårdfokus har talat med vittnar om den etiska stress som den höga arbetsbelastningen och sjuksköterskebristen skapar.

Oscar Anfält, ledningssjuksköterska på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har tidigare i Vårdfokus beskrivit att han numera rentav känner en oro för risken för empatisk avtrubbning bland personal inför de ovärdiga situationer patienter måste utsättas för i väntan på akuten, i ett krisläge som han menar har blivit ett normaltillstånd.

Etikronder

Hur ska en sjuksköterska då hantera den skavande etiska stressen, känslan av att inte kunna ge den omvårdnad man önskar?

Mia Svantesson Sandberg, etikforskare på Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro, har ett tydligt svar på den frågan:

– Etikronder, säger hon till Vårdfokus.

Att jobba under extraordinära förhållanden och stress kan leda till etisk stressbelastning hos personalen, något som blev särskilt tydligt under covid-åren.

I en enkät som under pandemin skickades ut till vårdpersonal i Örebro län och Region Västra Götaland framkom att hälften av dem upplevde etisk stress och oro, och önskade någon form av reflektion i grupp. Efter första covid-vågen genomfördes därför etikronder (enligt modellen Modifierad After Action Review) på iva i Region Örebro, berättar Mia Svantesson Sandberg.  

Tillsammans med traumapsykolog och representant för Sjukhuskyrkan användes en samtalsmodell, där deltagarna med hjälp av etikrondsledaren fick ventilera vad som är en stress-situation och fördjupa sig i den. Utifrån resultat från enkätstudien har Etikrådet i Region Örebro nu i dagarna genomfört en workshop på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. I övrigt har det dock varit svårt att arrangera någon strukturerad reflektion i grupp för vårdpersonalen, enligt Mia Svantesson Sandberg.

– Etisk stress handlar om omsorg om patienter och anhöriga, och etik och psykologi hör ihop. Personal behöver hjälp att förstå sin egen stress, sortera ut den separat från stressen att inte kunna ge god omvårdnad till patienter och anhöriga.

Mia Svantesson Sandberg jämför den krissituation och etiska stress som så många sjuksköterskor i dag upplever med nödsituationen i ett flygplan.

– Precis som föräldern i flygplanet måste sätta syrgasmasker på sig själv först för att sen kunna trä på den på sina barn, så måste man i vården först ta hand om personalen. För de kan inte känna någon omsorg om patient och anhöriga om man inte tar hand om deras stress också, säger hon.

Önskar andra förändringar

Sjuksköterskan Ida Lindbäck uttrycker inget särskilt behov av just etikronder. Sammanhållningen i sjuksköterskegruppen på infektionsavdelningen på Nus är väldigt god, berättar hon, vilket gör att kollegorna sinsemellan kan ventilera jobbiga händelser och känslor.

Däremot efterlyser hon mer handfasta, personalpolitiska förändringar och riktar viss kritik mot vad hon anser vara en ignorans från sjukhusledningen inför sjuksköterskornas arbetstyngd på avdelningarna.

– Vi vet att det inte bara är på vår avdelning som det är såhär. Vi trycker på, men inget händer och många ledsnar till slut. Man vill orka ha ett liv utanför jobbet också, men jag tror att många känner att ingen kraft blir över, säger Ida Lindbäck.

Trots att Region Västerbotten hamnar högt på listan i Vårdförbundets rankning över sjukskötersketäthet, som bygger på siffror från Socialstyrelsen, är sjuksköterskebristen kännbar även i denna region, tycker hon.

Fler behöver anställas, och sjuksköterskelönen höjas. Många av de sjuksköterskor som tar examen nu i sommar kommer att erbjudas en högre lön än vad flera i regionen har som har jobbat under många år. För egen del får Ida Lindbäck sin sammanhängande semester i sommar. Men i regionen finns nu ett erbjudande till sjuksköterskor om 25 000 kronor för varje semestervecka de ”säljer”. Att samtidigt prata om att det inte finns pengar till höjda löner är motsägelsefullt, tycker hon.

– De säger att det inte finns pengar. Men det tycks handla om hur de vill använda dem, säger Ida Lindbäck.