Intensivvård

Man med bukfetma typisk patient på covid-iva

Man med bukfetma typisk patient på covid-iva
Iva-sjuksköterskan Angelica Lundkvist kontrollerar andningen hos en av sina patienter på c-iva. Foto: Kicki Nilsson

Allt mer forskning pekar på att övervikt och fetma är en stark riskfaktor för att drabbas allvarligare av covid. Det är inget som förvånar personalen på Mälarsjukhusets iva. Här är den typiske patienten en medelålders man med bukfetma och ett bmi på 31.

Patienterna ligger på rad inne på c-iva, djupt nedsövda och kopplade till monitorer som övervakar syresättning, puls, blodtryck, hjärtrytm. Alla utom en är män och det är påfallande att de flesta av dem är storväxta. Magen och bröstkorgen hävs och sänks när luften pressas in i deras lungor. Det är apparaterna och personalen här som håller dem vid liv.

För att få så bra syresättning som möjligt läggs patienterna regelbundet i bukläge. Tolv timmar på rygg och tolv timmar på mage. Att vända en patient på iva är alltid ett riskabelt moment. Den som är sövd förlorar muskeltonus och blir mycket tung i sig. Väger man mycket blir det ännu svårare. Under pandemin har 105 av covidpatienterna på Mälarsjukhuset i Eskilstuna legat i bukläge.

Tungt att vända

‒ Vi behöver vara åtta personer för att kunna vända på ett säkert sätt. Ergonomiskt blir det förstås också tyngre för personalen när patienterna väger mycket, säger vårdenhetschefen Karin Junker, som själv är sjuksköterska och brukar rycka in när det är dags att vända en patient.

Intensivvårdssjuksköterskan Torbjörn Camnérus kontrollerar en patient som ligger i bukläge.
Intensivvårdssjuksköterskan Torbjörn Camnérus kontrollerar en patient som ligger i bukläge. Foto: Kicki Nilsson.

Att patienterna som intensivvårdas för covid ofta har övervikt och fetma är något som har observerats från första början, berättar Karin Frisell, överläkare och medicinskt ansvarig för covidvården på Mälarsjukhuset.

‒ Våra covidpatienter har i medel ett bmi på 31, men vi har haft enstaka patienter med bmi på 50 och över. Det är faktiskt ett fåtal som haft normalvikt och de har oftast någon annan bakomliggande sjukdom, säger Karin Frisell.

BMI, Body mass index

  • Undervikt                                     mindre än 18,5
  • Normalvikt                                   18,5 – 25
  • Övervikt                                       25 – 30
  • Fetma klass 1                                30 – 35
  • Fetma klass 2                                35 – 40
  • Fetma klass 3                                mer än 40

Väger mer än andra iva-patienter

Statistik från Svenska intensivvårdsregistret bekräftar det som personalen på covid-iva ser med egna ögon. Ritva Kiiski Berggren, som är forskningsansvarig för registret och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus, har tagit fram siffror.

‒ När det gäller män som intensivvårdas för covid väger de 11 kilo mer än män som får intensivvård av andra skäl. För kvinnor handlar det om 14 kilo mer i övervikt, säger Ritva Kiiski Berggren.

Statistiken är osäker eftersom inte alla kliniker skickat in längd- och viktuppgifter, men behovet av att få mer data är stort, så intensivvårdsregistret har nu bett om att få det rapporterat framöver.

‒ Under pandemin har vi märkt att intresset för att veta mer om patienternas vikt har ökat och vi får ansökningar från forskare som vill göra studier. Det handlar också om att kunna planera för att tyngre patienter kräver mer resurser i form av personal och utrustning som måste anpassas. Under det här året har vi till exempel sett att vi behöver ha stadigare sängar, säger Ritva Kiiski Berggren.

Det är något de upplevt även på Mälarsjukhuset. Bland de nya sängar som köpts in till iva finns specialsängar för extra tunga patienter.

Tungt fysiskt och mentalt

Angelica Lundkvist började här i juni förra året. Hon är ny som intensivvårdssjuksköterska – men redan en erfaren pandemisjuksköterska. Det gäller att ha ständig koll. Patienterna har många olika läkemedel och de kan försämras hastigt. Tempot är högt, det piper och tjuter hela tiden. Det här året har varit tufft, tycker hon. Jobbet är tungt rent fysiskt och känslan av att inte hinna med för att patienterna är så många tär mentalt.

När patienterna är överviktiga är det många saker som behöver uppmärksammas extra även i omvårdnaden.

Covid-iva på Mälarsjukhuset
Att förebygga trycksår en del i omvårdnaden av patienterna på c-iva. Foto: Kicki Nilsson.

‒ Allt blir egentligen lite svårare. Det är lätt att de får svamp och sådana saker i olika hudveck. Det kan vara svårare när man ska lägga in en trakeostomi eller andra in- och utfarter som är livsavgörande för patienten. Dessutom ökar risken för trycksår, säger Angelica Lundkvist.

Trycksår ett stort problem

Trycksår är ett stort problem när patienterna läggs i bukläge. Det är svårt att hålla koll på om det trycker eller är ett litet veck någonstans.

‒ Även om vår personal är grym på att förebygga och se till att det blir så bra som möjligt, så ser vi att de har rodnader när vi vänder tillbaka dem. I kombination med att de har för lite syre konstant, att de är inflammatoriska och inte har den bästa hudgenomblödningen så är det lätt att trycksår uppstår, säger överläkaren Karin Frisell.

Det är också svårare att ventilera personer med fetma, påpekar hon.

Karin Frisell, överläkare Mälarsjukhuset
Karin Frisell är överläkare och medicinskt ansvarig för covidvården på Mälarsjukhuset. Foto: Kicki Nilsson

‒ Man behöver lite mer tryck i bröstkorgen helt enkelt, även för att motverka trycket från buken som inskränker på lungornas möjlighet att utvidga sig.

Andningen en sårbar punkt

Vad är det då som gör att övervikt och fetma är en riskfaktor för allvarligare covid?

Ritva Kiiski Berggren förklarar att andningen är en sårbar punkt för överviktiga, speciellt om man har sin fetma i buken. Det är sedan tidigare känt att överviktiga har risk för komplikationer när det gäller andningen efter sövning och operationer.

‒ Vid en sjukdom som covid är ju svårigheter med andningen och syresättningen det som är orsaken till att man behöver intensivvård. Har man då redan från början ett större problem där man har svårt att syresätta sig samtidigt som kroppen har ett större syrebehov, så orkar man inte lika länge om man drabbas av covid, säger hon.

En känslig fråga

Forskning har även pekat på att obesitas ofta för med sig sämre immunförsvar, kronisk inflammation och ökad risk för blodproppar – alltsammans riskfaktorer för att drabbas svårare av covid-19.

Att diskutera vikt och livsstil är känsligt mitt under en brinnande pandemi, säger Ritva Kiiski Berggren.

‒ Vi vet ju hur viktigt det är att behålla sin normalvikt, men också hur svårt det är för många. I det här akuta läget är det knappast läge att diskutera livsstilsförändringar. Men kanske kan pandemin leda till att vi tar tag i de här frågorna på ett nytt sätt och förstår att vi behöver stödja hälsofrämjande levnadsvanor, säger hon.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida