Förhandlingschefen svarar på tolv frågor om nya avtalet

I fredags slog det ned som en bomb. Efter månader av konflikt var nu ett nytt avtal på plats mellan Vårdförbundet och arbetsgivarparterna SKR och Sobona. Strejken och övertidsblockaden upphörde i samma stund. Sedan avtalet blev klart har debatten bland medlemmar rasat. Många är besvikna på att arbetstidsförkortningen inte omfattade fler och menar att Vårdförbundet kastade in handduken för tidigt. Andra ser det som en bra början på något nytt. Men vad innebär det nya avtalet egentligen? Annelie Söderberg, förhandlingschef, reder ut innehållet i det nya avtalet och berättar varför Vårdförbundet valde att tacka ja till budet.

Det nya avtalet, som kallas HÖK 24, gäller från den 28 juni 2024 till och med den 31 mars 2025. Den om fattar 110 000 personer som arbetar inom regioner och kommuner. Avtalet innehåller bland annat arbetstidsförkortning för den som arbetar natt helt eller delvis. Ett särskilt arbete kring arbetstider samt av övertid och mertid i regionsektorn. Ett kollektivavtal om akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor under specialistutbildning eller utbildning till barnmorska, fortsatt prioritering av särskilt yrkesskickliga och en garanterad löneutveckling på 3,05 procent för kollektivet. Vårdfokus ställde tolv frågor om det nya avtalet till Annelie Söderberg, förhandlingschef.

Vill du berätta om avtalets plötsliga tillkomst?

– I slutet av förra veckan fick vi vårt tredje bud via medlarna. De var tydliga med att det här var ett slutgiltigt bud och att de inte kommer längre, att de gjort allt de kunnat. Det skulle inte komma ett enda bud till på minst ett halvår. Därmed skulle vi inte ha någon motpart och vi hade blivit avtalslösa en längre period.

Många medlemmar är kritiska och menar att Vårdförbundet gav upp för snabbt. Vad säger du till dem?

– Det är klart att vi önskade arbetstidsförkortning för fler. Vi hade helst velat få det för 30 procent av kollektivet men fick för 10 procent. Vi nådde inte ända fram. Men vi är ändå nöjda att vi fick in arbetstidsförkortningar i avtalet. Så såg det inte ut när vi gick in i medlingen i april.

Varför tackade ni ja till budet?

– Vi tackade ja till det slutliga budet för att säkra att vi inte kom i ett längre avtalslöst tillstånd samtidigt som vi säkrade det avtalsinnehåll vi fick i budet. Skulle vi ha fortsatt att vara i ett avtalslöst tillstånd hade vi bland annat riskerat uteblivna lönehöjningar. Nu har vi ett avtal som bland annat innehåller arbetstidsförkortning för 10 procent av kollektivet och som också innehåller ett kollektivavtal om akademiska specialisttjänstgöringar. Vi har dessutom ett eget arbete om arbetstider och skrivningar i kompetenskommission om bland annat avancerad specialistsjuksköterska. Hade vi tackat nej hade vi riskerat allt detta. Vi ansåg att det alternativet hade varit sämre. Det nya avtalet HÖK 24 är faktiskt bättre än det tidigare HÖK 22. Avtalet innehåller inte en enda försämring. Förbättringarna hade vi inte fått in om vi inte slutit avtal. Och det hade inte heller varit säkert att vi fått in det 2025. Medlingen och konflikten hjälpte oss att nå dit.  Hade vi tackat nej till budet hade det inte legat kvar och vi hade fått börja om från ruta ett. Vi hade inte fått mer även om vi hade fortsatt att vara i konflikt.

Vilka får ta del av arbetstidsförkortningen?

– Vi har kommit överens om fyra olika arbetstidsförkortningar. De som i dag arbetar ständig natt och har en arbetstid på 40 timmar per vecka får i stället 36 timmar. De som är arbetar i rotation och har en arbetstid på 40 timmar per vecka får vid 30 procent natt en arbetstid på 34 timmar och 20 minuter och vid 10 procent natt 36 timmar och 20 minuter. De som jobbar i dag 38 timmar och 15 minuter och jobbar 10 procent natt får en veckoarbetstid på 36 timmar och 20 minuter. I dag krävs att man arbetar 20 procent.  Det här är ordentliga arbetstidsförkortningar och berör 10 procent. Man kan minska sin arbetstid så att den blir en halv dag kortare per två veckorsperiod – eller två timmar kortare per vecka. I stället för att, som i dag, jobba en natt varje vecka, blir det med det nya avtalet en natt varannan vecka.  

Många som omfattas av de nya arbetstidsförkortningarna tycker att de redan i dag har bättre lokala avtal. Vad blir skillnanden nu?

– Lokala avtal innehåller ofta även andra saker. Arbetsgivaren kan till exempel förlägga arbetstiden flexibelt på ett sätt som inte alltid gynnar individen i slutändan. Dessutom löper lokala avtal på kortare tid och kan lättare sägas upp, oftast på tre månader. Men när det finns regleringar i ett centralt avtal går inte det.  Det blir som ett nytt golv och ger en hävstångseffekt att ge förutsättningar lokalt. Finns inget centralt avtal finns det ju heller ingen bottenplatta. I de lokala avtalen kan man sedan ha ännu bättre villkor – men inte sämre än vad det centrala avtalet säger.

Varför får bara de som jobbar natt helt eller delvis arbetstidsförkortning? Många som jobbar dag och kväll tycker också att det är obekvämt.

– Vi yrkade egentligen inte på det – utan på en stegvis arbetstidsförkortning med en start för dem som arbetar 38 timmar och 15 minuter i veckan och vi vet att många är besvikna. Men det har varit helt omöjligt att få igenom. Vi har lagt mycket krut i förhandlingarna för att åstadkomma förbättringar för dem och ville helst sänka deras veckoarbetstid till 37 timmar. Även medlarna försökte få till arbetstidsförkortningarna för dem men det har varit omöjligt för både oss och medlarna att få igenom det.  Att vi ändå kunde få igenom arbetstidsförkortningar för de som på något sätt jobbar natt handlar om att arbetsgivarparten ser de passen som de mest problematiska och svårast att bemanna. Att det är det allra mest obekväma tiderna och svårt att bemanna på natten, som är mellan klockan 22 och 06.

Apropå olika ”skrivningar kring arbetstider” Vad innebär det? 

– Det handlar om att se över rotationstjänsterna. Hur ser övertids- och mertidsuttaget? Detta görs på central nivå mellan parterna. Meningen att det sedan ska hända saker på lokal nivå. 

Skrivningarna om särskild yrkesskickliga. Finns det något nytt där?
– Nu finns ett samsynsdokument mellan parterna om vad det innebär att vara särskild yrkesskicklig. Det har också tagits fram filmer som förtydligar vad det är. Det är en gemensam produktion med SKR. I det avseendet är vi överens. 

Vad innebär satsningen på specialistutbildningar?
– Vi har fått ett kollektivavtal om akademisk specialisttjänstgöring och vilka villkor som gäller när man går på utbildning. Det gäller även den som utbildar sig till barnmorska.

Sedan 2011 har Vårdförbundet haft sifferlöst avtal. Men nu är det siffersatt till 3,3 procent, ändå får kollektivet 3,05 procent i löneökningar. Varför blev det så?

– Det hör ihop med att vi fick in arbetidsförkortning. Görs villkorsförbättringar av den dignitet som gjorts, även om det inte omfattar alla, måste man betala för det. Då kan man inte ha sifferlöst. Medlarna och SKR måste följa industrimärket, i år 3,3 procent, i sina uppgörelser. Arbetstidsförkortningen var värd 0,25 procent. Resterande säkrar en lönerevidering för kollektivet på minst 3,05 procent.

Årets lönerevidering gäller från den 28 juni då avtalet började gälla.  Varför inte från den 1 april som det brukar vara?

– Är man i konflikt så har man inget avtal och då gäller det först från när man tecknar nytt avtal.

Finns det någon chans att arbetsgivaren ändå kan ge lön retroaktivt från 1 april?

– Vi jobbar på det och ska göra allt vi kan för att åstadkomma retroaktivitet.

Mer information och frågor och svar kring det nya avtalet finns på Vårdförbundets hemsida.