Ny psykiatriutbildning för ambulans ska öka förtroendet för vården
Ungefär en tredjedel av patienterna som ambulanspersonal möter har någon form av psykisk ohälsa. Men det finns en kunskapsbrist, vilket riskerar att patienter bedöms och hänvisas fel och därmed tappar förtroendet för vården. Det vill psykiatrisjuksköterskorna Andreas Papagiannis och Anne Hamréus förändra med sin nya psykiatriutbildning för kollegorna på ambulansen.
Andreas Papagiannis hade hoppat runt inom den somatiska vården i både Sverige och Norge i många år innan han till sist slog sig till ro inom ambulansen i Västra Götaland. Väl där ville han både utvecklas och bidra till arbetsplatsen. Men hur? Där fanns redan många ambulans- och anestesisjuksköterskor som var proffs på somatiken.
– Samtidigt är det inte hjärtstopp och det mest akuta kroppsliga som ambulanspersonal tycker är svårast. Det man ofta är osäker på är de psykiatriska tillstånden, säger han.
Andreas Papagiannis utbildade sig till psykiatrisjuksköterska. Han hade ett mål: Att skapa en psykiatriutbildning för sina kollegor på ambulansen.
Och så blev det. Strax därpå släppte Socialstyrelsen en översyn som visade att ambulanspersonal behöver mer kunskap och vägar för att ta hand om och slussa vidare psykiatriska patienter rätt. Regeringen ordnade statsbidrag för att möta behoven, och Region Västra Götaland beslutade att ta fram en psykiatriutbildning för ambulanspersonal.
Gratis utbildning i psykiatri ska underlätta ambulansens hänvisning och bedömning
Problemet: En tredjedel av patienterna som ambulanspersonalen möter har ett primärt eller sekundärt psykiatriskt tillstånd. Men enligt Socialstyrelsen har personalen inte alltid kunskapen som krävs för att möta dessa patienter på bästa sätt eller verktygen för att bedöma och hänvisa dem till rätt del i vårdkedjan.
Lösningen: En utbildning om de vanligaste psykiatriska diagnoserna och tillstånden, skapad av både psykiatrisjuksköterskor som jobbar i ambulans och psykiatriker med lång erfarenhet från akutpsykiatri på sjukhus. Den ger även patientfall att öva på, strategier vid bemötande, bedömning och hänvisning samt beskrivningar av hur diagnosen/tillståndet upplevs för både patienten och personalen. Utbildningen är digital, går att avbryta och återuppta närhelst det behövs.
Resultatet: Utbildningen rullades ut i mars 2025, och är fortfarande för ny för att det ska gå att påvisa förändringar för personal och patienter. Men hittills är deltagarna nöjda. Då utbildningen är finansierad av statsstöd får alla regioner använda utbildningen gratis. Kontakta: anne.hamreus@vgregion.se
Verktyg för att prata med patienter i psykos
Sedan 2023 har Andreas Papagiannis och kollegan Anne Hamréus, som också är psykiatrisjuksköterska och jobbar i ambulans, haft i uppdraget. Tillsammans med två psykiatriker och ett utbildningsföretag har de tagit fram en vetenskapligt förankrad utbildning om de vanligaste diagnoserna och tillstånden, med konkreta verktyg och tips för kollegorna.
Till exempel: Hur pratar du empatiskt med en person med psykos utan att trigga den?
– Det tjänar ingenting till att argumentera och säga ”Du har inte ett chipp i tanden med någon som lyssnar på dina tankar”. Bekräfta i stället den sanna känslan och säg enkelt: ”Jag förstår att du är rädd”. För att få patientens tillit måste patienten känna att vi vill hjälpa, säger Andreas Papagiannis.
Ställ öppna frågor – men inte till en deprimerad
När han och Anne Hamréus klickar sig igenom utbildningens glada färger, rutor och pratbubblor, kommer de ständigt tillbaka till det personcentrerade, empatiska förhållningssättet.
– Samtalet är det viktigaste verktyget när det gäller psykisk ohälsa. Generellt är öppna frågor bra. Men en deprimerad patient kanske inte mäktar med att breda ut sig och behöver stängda frågor. Det beror på vilken människa man har framför sig, säger Anne Hamréus.
Psykiatriutbildningen tar även upp arbetsmiljöaspekter, som personalens psykiska hälsa och säkerhetsbedömning. Om en förvirrad patient uppträder aggressivt, uppmanar utbildningen till exempel till att använda sig av bedömningsskalan BRÖSET.
– Tidigare har vi gått på magkänsla i farlighetsbedömningar. Genom att strukturera det hoppas vi göra det lättare att göra en riktig bedömning, säger Anne Hamréus.
”Kör inte in Arne till psykakuten när han inte behöver”
Vid val av vårdnivå är bedömning och förändring av funktionsnivån viktigt. Har patienten haft schizofreni i 30 år kan du kanske inte förvänta dig att den ska ha en normal funktionsnivå, säger Anne Hamréus.
– Det intressanta är att se om det skett en förändring i just den här patientens funktionsnivå. Skaffa bakgrundsinformation, till exempel från familjemedlemmar. Vilken vårdnivå som krävs beror på hur svår funktionspåverkan är. Kör inte in Arne till psykakuten när han egentligen inte behöver.
I psykiatriutbildningen är det stort fokus på att bedömningen och hänvisningen ska bli rätt och rimlig. En patient som efter sex timmar på akuten får höra att den skulle ha gått till vårdcentralen i stället, söker kanske inte vård igen när den verkligen behöver det.
– Det är dåligt för patienten som inte får rätt vård, men urholkar också förtroendet för vården, säger Andreas Papagiannis.
Psykiatriutbildning för alla i vården
Anne Hamréus och Andreas Papagiannis tror att psykiatriutbildningen kan vara till nytta för alla som jobbar i vården, oavsett var.
– Psykiatriska patienter lever ofta ohälsosammare liv och har högre samsjuklighet än andra patienter. De är konsumenter av all vård – man träffar kategorin överallt, säger Anne Hamréus.
De är glada att andra regioner får ta del av utbildningen gratis, och att den inte upplevs så faktatung som den egentligen är.
– Den ska vara ett levande verktyg som du kan ta med dig överallt. Får du en patient med psykos kan du läsa på igen på vägen dit eller tillbaka, säger Andreas Papagiannis.