Utredning: Inga fler specialistutbildningar för Vårdförbundets grupper

Behovet finns av specialistutbildade röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. Men antal sökande till lärosätena bedöms bli för få. Därför föreslår regeringens utredare idag i stället uppdragsutbildningar. Vårdförbundet ser med oro på förslaget.

I dag, tisdag, presenterade regeringens särskilda utredare Harriet Wallberg utredningen om hur specialistutbildningar inom vården behöver regleras. Bland Vårdförbundets yrkesgrupper fanns hoppet att hitta nya, lagstadgade, specialistutbildningar för röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor. En annan förhoppning har varit att rollen som avancerad specialistsjuksköterska ska regleras, en akademisk och klinisk nivå över specialistsjuksköterskan.

Utredaren, som har en bakgrund som läkare och professor på Karolinska Institutet, konstaterade att arbetsgivarna ser ett behov i vården av att införa specialistutbildade röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor.

Få studenter belastar ekonomiskt

Men bedömningen är att antalet sökande till dessa specialistutbildningar skulle vara få, mellan 5-15 individer per år. Det skulle leda att lärosätena hade svårt att bära utbildningarna ekonomiskt. Utredaren tar därför för osannolikt att något lärosäte skulle starta utbildningar och söka examensrätt.

– Det är alltså ett moment 22. Vi gör bedömningen att det saknas förutsättningar att föreslå en författningsreglerad vidareutbildning för flertalet av yrkesgrupperna med yrkesexamen på grundnivå, alltså de treåriga vårdutbildningarna. Det finns ett stort behov för specialister inom de här yrkena, men systemet är uppbyggt så att det saknas förutsättningar att genomföra en reglerad vidareutbildning, säger Harriet Wallberg.

Inspirerats av Lärarlyftet

Eftersom behovet tydligt finns föreslår utredningen i stället det så kallade Vårdprofessionslyftet, inspirerat av Lärarlyftet.

Det skulle enligt utredaren kunna baseras på ett nationellt system där staten köper vidareutbildningar från lärosäten, som ges som uppdragsutbildningar. Arbetsgivarna skulle då inrätta utbildningstjänster och kunna få statsbidrag för lönekostnader. Den som går utbildningen skulle ha en tjänst på heltid och samtidigt studera på halvfart.

– Det skulle då vara en ny ordning för vårdprofessioner med yrkesexamen på grundnivå. Det hoppas vi att vår minister blir lite intresserad av, för att komma runt den här moment 22-problematiken, säger utredaren Harriet Wallberg.

Besvikelse i Vårdförbundet

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro ser att röntgensjuksköterskor, biomedicinska analytiker och barnmorskor redan idag plockar ihop sin egen specialistutbildning.

Hur ser du på utredningens förslag?

– Jag är besviken. Jag tror det är helt fel väg att gå. Det man uttryckte var att det var 5-15 medlemmar per år och inte ekonomiskt försvarbart. Men utbildningarna behöver bli reglerade. Det här är inte första gången det utretts heller, därför att behovet finns i vården.

Nödvändigt med en reglering

Hon tror att specialistutbildningarna behövs för framtidens kompetensförsörjning.

– Ja, om vi ska hålla kvar våra yngre kollegor i yrkena. De behöver få utveckling. Vi ser en intensiv utveckling med AI, IT och en åldrande befolkning med svåra sjukdomar. Då behövs specialistkompetensen.

Hon berättar att Vårdförbundet ska läsa förslaget om att i stället införa ett Vårdkompetenslyft noggrant och sedan ge ett remissvar:

– Jag är orolig över förslaget. Utredaren pratar om att specialistutbildning ska köpas in av klinikerna. Vi kan inte slå sönder det akademiska systemet.  Jag har varit noga mot sjukvårdsministern med att vi måste ge nationellt reglerade utbildningar, som bygger på forskning och fungerar i hela landet. Genom att utbilda genom enskilda klinikers behov låser vi specialisten just där.

Stort intresse bland röntgensjuksköterskor

Anna Persson är ordförande för Svensk förening för röntgensjuksköterskor, som också sedan länge driver på för en specialistutbildning för kåren.

– Enligt utredaren faller allt på bristande förutsättningar, att det bara är högst 15 sökande till en specialistutbildning. Jag delar inte den bilden, jag undrar var de har fått underlaget ifrån. Jag upplever att det finns ett enormt intresse för en specialistutbildning. Man kan samla specialistutbildningen på några lärosäten, säger Anna Persson.

Hon menar att inget är beslutat än utan att utredningen är ett förslag.

– Jag har inte gett upp. Vår profession började uppvakta regeringen och riksdagen på 60-talet för att få en legitimation, den kom först på 80-talet. Det är ett långsiktigt arbete, vi kommer fortsätta sträva efter en specialistexamen.

Ingen skyddad titel för efterfrågad roll

Både Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening hade också hoppats att utredaren skulle ta nästa steg till att införa ett statligt reglerat utbildningsprogram på masternivå för en ny roll som avancerad specialistsjuksköterska.

Utredningen har gjort en bedömning och håller med flera tidigare kommittéer och Nationella vårdkompetensrådet om att rollen kan vara ett värdefullt medicinskt komplement, inte minst inom den kommunala hälso- och sjukvården.

Utredaren rekommenderar att sådana tjänster inrättas, som en ny yrkesfunktion, förutsatt att arbetsgivaren har ett behov.

Utredaren ser däremot inget behov av en reglering i form av en skyddad yrkestitel, med förklaringen att rollen handlar om en yrkesgrupp (sjuksköterskor) som redan har legitimation och tidigare specialistexamen.

Krävs mod för att visa vägen

Sineva Ribeiro menar att även det ökar risken för att arbetsgivare sätter ihop utbildningar som passar den enskilda kliniken.

– Vi har ett bra, akademiskt utbildningsystem. Patienter och kollegor behöver veta att den här personen har gått en avancerad, reglerad utbildning och har kompetens att självständigt på hög nivå göra bedömningar, både i omvårdnad och även medicinska.

Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening driver på i sitt europeiska samarbete.

– Det finns en risk att Sverige hamnar efter. Om EU reglerar rollen får vi anpassa oss i stället för att hålla i rodret. För det krävs det mod.

Föreslår lagkrav på fortbildning

Utredningen föreslår också att fortbildning blir ett lagkrav för både arbetsgivare och vårdpersonal. Vårdgivare ska bli skyldiga att erbjuda regelbunden fortbildning, och legitimerad personal skyldiga att delta. Harriet Wallberg igen:

– Flertalet professioner anser att de inte får tillräcklig fortbildning. 50 procent av barnmorskorna saknar möjlighet att fortbilda sig på arbetstid. 70 procent av biomedicinska analytikerna anser att de inte får tillräckligt med fortbildning. Det är en allvarlig bild som träder fram. Hur ska man kunna upprätthålla kompetensen om det ser ut så här?

Utredningen ser ett stort behov av att förtydliga lagstiftningen, i patientsäkerhetslagen.

– Vi föreslår att vårdgivaren ska identifiera hälso- och sjukvårdspersonalens utbildningsbehov och ge möjligheter till regelbunden fortbildning, i sådan omfattning som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen hålls, säger Harriet Wallberg.

Utredningen innehåller flera förändringar för andra yrkesgrupper, som att medicinska fotterapeuter föreslås få skyddad yrkestitel, samt att logopeder och psykologer får specialisttjänstgöring (ST).