Ny undersökning: Sparkar, slag och dödshot ökar

Hot och våld inom vården fortsätter att öka. Det visar en ny undersökning från Vårdförbundet. Värst drabbade är medarbetare inom akutsjukvården. Ambulanssjuksköterskan Linda Orrvik, huvudskyddsombud inom Falck, är inte förvånad. ”Bara de senaste veckorna har jag fått in tre anmälningar om avvikelser. Det gäller både fysiska och verbala påhopp på våra medlemmar”, säger hon.

Sedan 2018 har företaget Novus vartannat år genomfört medlemsundersökningar på uppdrag av Vårdförbundet. Frågorna rör förekomsten av hot och våld i tjänsten. I år svarade cirka 1 200 sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker på webbenkäten.

Den medlemsgrupp som har störst erfarenhet av hot och våld är sjuksköterskor, och då särskilt inom akutverksamhet. Totalt uppger 43 procent att de upplevt muntliga hot och 22 procent har utsatts för eller bevittnat fysiskt våld. 2018 var samma siffror 36 respektive 18 procent. Manliga medarbetare och personer i åldersgruppen 30-49 år har upplevt flest hotfulla situationer, såväl fysiska som verbala.

Vårdpersonal sticker också ut när det gäller sjukfrånvaro till följd av arbetsplatsolyckor orsakade av hot och våld. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket, som presenteras i anslutning till rapporten, står vårdpersonal för 46 procent av denna typ av sjukskrivningar på hela arbetsmarknaden (838 av 1 811).

Droger, frustration och oro

Örfilar från dementa, sparkar och slag från psykiskt sjuka och dödshot eller repressalier i form av anmälningar till myndigheter eller tips till medier, är exempel på situationer som nämns. Men en stor del av tillbuden rapporteras inte, enligt undersökningen.

Vanliga anledningar till hotfulla beteenden från patienter och anhöriga uppges bland annat vara påverkan av alkohol och droger, frustration över långa väntetider och oro för en anhörig.

Linda Orrvik är huvudskyddsombud vid Falck ambulans och lämnade, tillsammans med fackliga representanter från Vårdförbundet på Samariten och Aisab (Ambulanssjukvården i Storstockholm AB), tidigare i höst in en varning om skyddsstopp till arbetsgivarna på grund av ökat hot och våld mot medarbetare. Hon är inte förvånad över utfallet i Novus-undersökningen.

– Vi har sett precis samma sak i våra hot- och våldsavvikelser de senaste åren. Bara de senaste två veckorna har jag fått in tre anmälningar som gäller både fysiska och verbala påhopp på våra medlemmar, säger hon till Vårdfokus.

Att personal inom akutsjukvården är extra utsatt tycker hon låter rimligt.

– Vi träffar personer i sorg och frustration. Många är påverkade av alkohol och droger. På akutsjukhusen finns ofta väktare som kan gripa in vid hotfulla situationer men inom ambulansen besöker vi patienterna i hemmet och är ofta ensamma. Jag upplever att respekten för blåljuspersonal minskat. Tidigare var vi mer fredade.

På senare tid har flera situationer eskalerat på hennes egen arbetsplats. Linda Orrvik har själv varit med om en biljakt, då fientliga personer ville skada en patient som transporterades i ambulansen. Vid ett annat tillfälle hotades två kollegor med pistol. Det senare ledde till sjukskrivningar. Men att vårdpersonal står för 46 procent av den totala sjukfrånvaron efter arbetsplatsolyckor som inbegriper hot och våld tycker hon är en ”fruktansvärd siffra”.

– Efter hotfulla situationer som uppstår plötsligt kan man behöva prata med en terapeut och fångas upp av ett kristeam. Vi måste själva vara psykiskt stabila när vi åker ut.

Anhörig tog stryptag

Ett aktuellt exempel gäller ett larm om ett barn som skadat sig. Ambulansen anlände till platsen mitt på dagen. Anhöriga tyckte att hjälpen dröjt för länge och tog stryptag på ambulanssjuksköterskan.

– Sådant kan vara otroligt stressande för man är inte beredd på det.

Skyddsombuden inom de tre ambulansverksamheterna i Region Stockholm har krävt bättre förutsättningar att förebygga liknande situationer, bland annat genom att förberedas när de får uppdrag på adresser där boende tidigare uppträtt aggressivt.

– Det är en svår och krånglig fråga och det kan ta tid att hitta lösningar. Men det borde gå. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tittar just nu på olika möjligheter, säger Linda Orrvik.

Det aviserade skyddsstoppet innebar att ambulanserna inte skulle åka fram till platser där misstanke om hot och våld förekom. Efter dialog med arbetsgivarna har riktlinjerna kring detta förtydligats.

– De har funnits tidigare, men nu har man gått ut med dem tydligare. Vid minsta känsla av en hotfull situation eller plats ska vi numera inte åka fram utan polis. Det gäller bland annat om personen är agiterad eller suicidal. Det ger en trygghet i att vi agerar rätt men innebär samtidigt en etisk konflikt för oss eftersom människor faktiskt mår dåligt och behöver hjälp.

Säkrar fria flyktvägar

En checklista har också tagits fram med bedömningskriterier kring hur en patient eller anhörig beter sig. Aggressiviteten mäts på en femgradig skala för att ambulans, polis och larmcentral lättare ska kunna kommunicera kring hotet.

Ambulanspersonalen har även utbildats i lågaffektivt bemötande och säkerhetsrutiner.

– Vi har lärt oss att till exempel kolla av alla rum i en lägenhet för att se om det finns personer där som vi inte känner till och att inte ta in båren i bostaden för att ha fria flyktvägar, säger Linda Orrvik.