Ambulansen varnar för skyddsstopp efter pistolhotet

Ambulanspersonal i Region Stockholm har fått nog av spottloskor, mordhot och skjutvapen. Nu kräver Vårdförbundet och Kommunal åtgärder för att öka säkerheten för medarbetarna. Om inget görs väntar skyddsstopp. ”Polisen har markerade adresser dit de aldrig åker färre än tre. Man glömmer bort att vi går i främsta ledet”, säger Linda Orrvik som är förtroendevald inom Falck ambulans.

Under en utryckning i oktober blev en ambulansbesättning i Södertälje jagad av en person med pistol. Enligt Linda Orrvik, huvudskyddsombud vid Falck ambulans, hade situationen kunnat undvikas om ambulansen fått tillräcklig information om adressen i samband med larmet, eftersom det var känt att det fanns en historik om hot och våld.

– Vi har skrikit efter detta i flera år. Det måste ske en förändring innan någon av oss dör på jobbet, säger hon till Vårdfokus.

Nu agerar Vårdförbundet och Kommunal gemensamt och varnar för skyddsstopp om inte arbetsgivarna och Region Stockholm kan presentera en effektiv handlingsplan för säkrare arbetsmiljö för ambulanspersonalen.

– Vi ser en ökning av grov brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa. Fler vapen är i omlopp samtidigt som toleransnivån för hot och våld har höjts i hela samhället. Sammantaget påverkar det naturligtvis vår arbetsmiljö, säger Emil Skoglund, förtroendevald för Vårdförbundet på Aisab, Ambulanssjukvården i Storstockholm AB.

Nya rutiner och samverkan

Den 2 december är fackförbunden kallade till en partsgemensam överläggning med sjukvårdsförvaltningen och arbetsgivarna – Aisab, Falck och Samariten – för att diskutera hur skyddsstopp kan undvikas.

– Jag förväntar mig att de presenterar handgripliga åtgärder som leder till en förbättrad arbetsmiljö. Man använder oss i dag på ett sätt som inte är hållbart i längden, säger Emil Skoglund som själv utsatts för spottloskor, mordhot och slag i jobbet.

Han, Linda Orrvik och de övriga huvudskyddsombuden kräver nya gemensamma rutiner och riktlinjer med polisen och SOS Alarm kring hur ambulanspersonal kan förvarnas när de dirigeras till adresser där exempelvis personer med känt våldskapital eller som tidigare uppträtt aggressivt bor.

– Polisen har markerade adresser dit de aldrig åker färre än tre. På samma ställen förväntas vi gå in utan förvarning. Man glömmer bort att vi går i främsta ledet, säger Linda Orrvik.

Patientens integritet går först

Enligt huvudskyddsombuden finns i dag system för att både lagra och delge den efterfrågade informationen.

– Men som det ser ut nu sätts patientens integritet framför vår arbetsmiljö och personliga säkerhet. Vi vill att den bedömningen prövas. Vi kliver in i de här personernas bostäder, helt oförberedda på att skydda oss, säger Emil Skoglund.

Ambulansen kan begära poliseskort om det finns uppenbara risker i samband med ett larm, men enligt Linda Orrvik blir de ofta nekade eftersom polisens resurser behövs på annat håll. Därför behövs nytänkande.

– Men det är komplext och det krävs lyhördhet av både regionen och politiker för att åstadkomma en förändring.

Om skyddsstoppet blir verklighet innebär det att en enskild ambulansbesättning som bedömer att det föreligger stora risker inte åker fram till en viss adress ”tills polis bedömt området som ’tillräckligt säkert’”, enligt huvudskyddsombudens skrivelse.

Tryggare för patienterna

Emil Skoglund menar att bättre information även leder till högre säkerhet för patienterna.

– I dag har vi ett överfallslarm och om vi trycker på det rycker polisen ut, beredd på att avbryta pågående dödligt våld. Det skapar en otroligt otrygg situation för patienten jämfört med om vi från början kan förbereda oss genom exempelvis lågaffektivt bemötande.

Det var just detta som hände i Södertälje i oktober, vilket ledde till en omfattande polisinsats.