Granskning

Därför räcker inte vfu-platserna till

Därför räcker inte vfu-platserna till
Söktrycket på sjuksköterskeutbildningarna är skyhögt, pandemin har öppnat mångas ögon för vårdyrkena. Foto: Nicke Johansson

Få rutinerade sjuksköterskor som kan handleda, stängda vårdplatser och tvära kast i covidvården. Vårdens vanliga problem spiller också över på studenterna, visar Vårdfokus granskning av vfu-läget.

Det har varit skyhögt söktryck på utbildningen till sjuksköterska under pandemin. Coronavirusets framfart har öppnat mångas ögon för vårdyrken, samtidigt som unga haft en osäker sits på arbetsmarknaden. Köerna till universiteten har ringlat långa.

Under flera år har regeringen dessutom gjort miljonsatsningar för att utöka platserna på högskolor och universitet. Så lärosätena har varit under dubbel press att ta emot fler sjuksköterskestudenter. Det finns sökande och det finns nya pengar.

Miljonerna skulle räcka till 700 fler nya sjuksköterskor årligen och dit har lärosätena inte nått. Efter att i början på satsningen ökat studieplatserna flera år, har de inte lyckats anta fler studenter under pandemin än innan. Nu till vårterminen ville nio procent fler behöriga bli sjuksköterska, jämfört med till förra våren. Men det ledde inte till fler antagna, tvärtom så var de tre procent färre, visar de senaste tillgängliga siffrorna.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Den stora bromsklossen är den verksamhetsförlagda utbildningen, vfu. Strax före vårterminens start svarade samtliga 25 lärosäten i landet med sjuksköterskeutbildning på en enkät från Vårdfokus. Resultatet visar att bara 10 av 25 lärosäten då hade fått tillräckligt med vfu-platser. På resterande skolor var läget osäkert, men de flesta trodde att det skulle lösa sig.

Dels väntade lärosätena på de sista beskeden från vårdgivare om fler vfu-platser. Dels fanns en stor ovisshet om hur många studenter som skulle klara sina spärrtentor — och då bli behöriga att få fortsätta på vårterminen.

En rad skolor får sätta stopp vid de studenter som halkat ur utbildningen, men åter blivit behöriga.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Generellt har möjligheten att få fram tillräckligt med vfu-platser försämrats: 18 av 25 lärosäten svarar att det har blivit svårare de senaste fem åren. Detta trots att det samtidigt pågått en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen, och att allt fler vfu-platser behövts.

Lärosätena har avtal med regionerna, och ofta med kommunerna, om hur många vfu-platser som ska erbjudas.

Läget blev akut på Mittuniversitetet

På Mittuniversitetet slog blixten ned i december, när de fick beskedet från regionerna Jämtland Härjedalen och Västernorrland att de bara hade en mindre andel platser, 35—40, jämfört med avtalets 63 platser.

— Vi hamnade i ett akut läge. Vi har jättemånga studenter inne i utbildningen och behöver alla våra avtalade platser. Nu har vi löst första delen av terminen, men vi vet inte hur det blir sedan, säger Marie Häggström, prefekt på Mittuniversitet.

— Paradoxen är att här står vi och vill utbilda arbetskraft, men utan en hållbar lösning för vfu-problemet så blir det svårt. Men vi ser att viljan finns hos högsta ledningen, så det finns ett hopp, säger hon, efter de rundabordssamtal som förts med regionerna i början av året.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

I Vårdfokus granskning uppger 20 av 25 lärosäten i landet att just vfu-platserna är avgörande för om de ska kunna utöka antalet studenter på utbildningen.

Carina Sparud Lundin, professor och proprefekt på Göteborgs universitet. Foto: Cecilia Hedström

En som slitit med frågan i många år är Carina Sparud Lundin, professor och proprefekt i Göteborg.

— I höstas fick vi tvärtom ta in färre studenter, enbart 100, när vi borde tagit in 120. Det berodde framför allt på att vi har ovanligt många studenter i de högre terminerna. Vi har ännu inte fått tillräckligt med vfu-platser för våren. Anledningen är bristen på erfarna sjuksköterskor som kan vara handledare, vårdplatser som stängs och avdelningar som omvandlas till och från covid-avdelningar, säger hon.

När vfu-platserna är för få blir studenterna lidande på olika sätt, till exempel genom att de får skjuta på praktiken (till och med sommaren diskuteras), praktisera även nattetid, resa längre, eller gå dubbelt med andra studenter fast det inte är planerat.

Anja Basic blir frustrerad. Hon är ordförande i Vårdförbundets studentorganisation, och går själv sjuksköterskeutbildningen i Västerbotten, en av de regioner som har svårast att lösa vfu-frågan i år. Hon har kontakt med studenter som är oroliga att inte få vfu-plats eller behöva gå med flera olika med handledare.

”Nu måste alla steppa upp, om vi vill ha nya sjuksköterskor.”

Anja Basic, ordförande Vårdförbundet Student

— Nu måste alla steppa upp, om vi vill ha nya sjuksköterskor. Vi kräver att universiteten slutar ta in studenter som de inte kan erbjuda vfu. Samtidigt måste arbetsgivarna se till att det finns tillräckligt med hand­ledare. De får börja betala bättre, så att fler sjuksköterskor stannar och den katastrofala arbetsmiljön blir bättre, säger hon.

Just bristen på sjuksköterskor som kan handleda, eller att man har för många nyanställda sjuksköterskor, är enligt uppgifter till lärosätena de vanligaste skälen till att vfu-platser saknas. Med många nyanställda blir de erfarna upptagna med introduktioner. Pressen under pandemin har försvårat ytterligare.

Bakläxa från EU

I Vårdfokus granskning märks att de som har svårast att få fram vfu-platser också har det tufft med bemanning överhuvudtaget, som i krisdrabbade Uppsala och Västerbotten som skär i vårdplatserna efter stora sparkrav.

Samtidigt tornar ett annat mörkt moln upp sig. Sverige har fått bakläxa från EU, som kräver att vi anpassar sjuksköterskeutbildningen till det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Halva sjuksköterskeutbildningen ska ske kliniskt med direkt patientkontakt. En statlig utredare ser just nu över vad som behöver förändras för svensk del. Sannolikt kommer det krav på att vfu-veckorna blir fler, vilket får skolorna att bäva.

Både enkätsvaren och de Vårdfokus intervjuat poängterar att det är omöjligt för vårdgivarna att bara spotta ur sig vfu-platser — de måste ha hög kvalitet, så att studenterna får en chans att lära sig tillräckligt. Dessutom behövs fler lärare på högskolorna med hög akademisk kompetens.

Kerstin Tham är rektor på Malmö universitet och ingår även i Nationella vårdkompetensrådet, som startades häromåret för att planeringen av kompetensförsörjningen i vården ska bli bättre.

— Vi har bromsat och sagt till regeringen att vi inte kan utbilda så många som de önskar. Vi behöver fler vfu-platser och till det sjuksköterskor som är handledarutbildade, och sedan även forskarutbildade sjuksköterskor till lärare.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida