Nya förslag ska öka säkerheten i ambulansen – här jobbar de redan i skyddsväst

Socialstyrelsen vill hellre se kroppskameror och tillgång till journaler för ambulansanställda, än flaggning av adresser. En annan åtgärd som nämns i en ny rapport är skyddsvästar, som redan används i Region Uppsala: ”Vi är nöjda med varenda krona vi har lagt ner” säger Niklas Rosengren, ambulanschef.

Efter mordet på en ambulanssjukvårdare i Harmånger i Region Gävleborg skärps kraven från bland annat facket på så kallad flaggning av adresser där det tidigare förekommit hot och våld. Det skulle innebära att sjukvården fick ta del av polisens belastnings- och misstankeregister, men då måste lagändringar ske vilket kan ta tid.

I en ny rapport från Socialstyrelsen, som tagits fram på uppdrag av regeringen, föreslås därför i första hand andra åtgärder på säkerhetsområdet.

– Det som hänt i Gävleborg är oerhört tragiskt. Vi ser otroligt allvarligt på när hälso- och sjukvårdspersonal utsätts för hot och våld. Rapporten visar att det är relativt ovanligt men att det får långtgående konsekvenser. Känslan av att ha blivit kränkt och oro för att utföra jobbet hänger kvar under lång tid, säger Mattias Fredricson som är avdelningschef på Socialstyrelsen.

Han konstaterar att det finns juridiska hinder när information från olika register ska delas mellan huvudmän i olika verksamheter. I rapporten refereras även till erfarenheter från Finland, där märkning av potentiellt farliga adresser inte alltid fått den effekt man hoppats på.

– De erfarenheterna pekar på att flaggning leder till felaktig, eller egentligen för bred, information. Till exempel att ett helt bostadshus snarare än en särskild lägenhet flaggas. Vi avfärdar det inte, men kommer med andra förslag.

App kommunicerar med Cosmic

Ett enklare sätt är att dela information inom hälso- och sjukvårdsorganisationen, enligt Socialstyrelsen. Det sker i dag på ett fåtal ställen i landet. Region Kronoberg har exempelvis utvecklat en app som via Ipad kommunicerar med journalsystemet Cosmic och ger ambulanspersonalen tillgång till värdefulla uppgifter.

– Då kan man få veta om en person till exempel vårdats för väldigt allvarlig psykisk sjukdom och nyligen blivit utskriven. Det ger ett bättre underlag för att göra en riskbedömning, säger Mattias Fredricson.

Finns det inga juridiska hinder där?

– Minst en region gör det och därmed finns skäl att anta att det även kunde införas i andra regioner.

Myndigheten förespråkar också en forsknings- och utvecklingsstudie (FoU) kring användning av kroppskamera. När Region Skåne försökte införa det i akutsjukvården stoppades projektet efter en intern utredning som visade att det inte var tillåtet enligt dåvarande lagstiftning. Åtgärden väckte också kritik från sjuksköterskor som tyckte att det var integritetskränkande, till exempel när patienter skulle klä av sig vid undersökningar.

Biljettkontrollanter har fått okej

Sedan dess har bland annat Stockholms lokaltrafik, SL, börjat med kroppsburna kameror på biljettkontrollanter för att stävja hot och våld. En dom i kammarrätten fastslog 2023 att det inte bryter mot dataskyddsförordningen, något Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, hävdat. Däremot är det inte tillåtet att filma personer som tjuvåker i lokaltrafiken i syfte att avslöja deras identitet.

Detta skulle kunna öppna möjligheten för kroppsburna kameror även inom ambulansverksamhet, enligt Socialstyrelsens rapport. Ett antagande är att en sådan kamera kan fungera avskräckande för potentiella våldsverkare, säger Mattias Fredricson.

– Det skulle kunna minska risken för hot och våld, men också användas som bevis vid lagföring. En forskningsstudie med en grupp ambulansanställda kan svara på frågor om hur det kändes för dem, om det hade en avskräckande effekt och om det var användbart vid lagföring, säger han.

Ett flertal utbildningsinsatser behövs också, dels för att bemöta, hantera och avvärja riskfyllda situationer, dels för att förbättra samarbetet med polisen.

– Enligt rapporten fungerar samarbetet på plats bra, men samverkan innan man kommer till platsen kan bli bättre, säger Mattias Fredricson.

Skyddsvästar kan ”provocera till brott”

En ytterligare säkerhetsåtgärd som nämns, men som inte ingår i Socialstyrelsens förslag till regeringen, är skyddsvästar.

– Det finns både för- och nackdelar med det. En risk är att det skickar fel signaler och provocerar till brott om ambulanspersonal kommer klädd med sådan utrustning, säger Mattias Fredricson.

I Region Uppsala finns sedan 2020 stick- och skottsäkra skyddsvästar till all ambulanspersonal.

– Vi förde en diskussion kring säkerheten efter ett antal incidenter i landet med pågående dödligt våld, PDV. Samtidigt höjdes terrorhotnivån i Sverige. Vi ville undersöka hur vi kunde öka marginalerna för våra medarbetare, berättar Niklas Rosengren, anestesisjuksköterska och ambulanschef i Enköping som ansvarade för upphandlingen av skyddsvästarna.

Initialt uttrycktes negativa reaktioner och visst motstånd.

– Det kunde uppfattas som att personalen förväntades ta större risker eller att vi mer sällan skulle få handräckning av polis, vilket inte alls var fallet. Snarare ska västarna väcka tanken: ”Om jag behöver den här skyddsutrustningen – ska jag alls gå in i den här situationen då?” Utbildning i säkerhet och risktagande är en jätteviktig del i det här projektet, säger Niklas Rosengren.

Han gör en jämförelse med de skyddsskor som all ambulanspersonal bär:

– Skorna skyddar mot spikar och glassplitter, men det betyder inte att vi ska söka upp spikar och krossat glas för att gå på det.

Tas på vid larm och skottlossning och kniv

Eftersom skyddsvästarna klassas som krigsmaterial hålls de inlåsta på stationen. Varje pass hämtar ambulanspersonalen ut varsin och förvarar dem sedan säkert i bilen.

– Rutinen är att de tas på så snabbt som möjligt vid larm om skottlossning, förekomst av kniv eller annat våld. Det kan ske redan på stationen, i bilen eller vid brytpunkt. Även om polisen finns på plats vid en insats är det ofta stökiga och röriga situationer.

Att ha utrustningen på ett helt arbetspass vore dock omöjligt, enligt Niklas Rosengren.

– Vi har provat ut en modell där vi kan utföra hjärt- och lungräddning, bära bår och sitta bekvämt och säkert i bilen. Varje medarbetare kan fritt bestämma när de vill använda västen, till exempel vid larm om allvarlig psykisk ohälsa eller en opioidöverdos i en mörk park mitt i natten. Om allmänheten visste vilka situationer ambulanspersonalen går in i dagligen så skulle de tycka att vi var galna.

Hade en skyddsväst kunnat rädda kollegan i Harmånger?

– Det vill jag överhuvudtaget inte spekulera i eftersom jag inte alls känner till omständigheterna, säger Niklas Rosengren.

Däremot rekommenderar han andra regioner att ta efter.

– Vi har lagt miljonbelopp på det här och är nöjda med varenda krona som lagts ner.