Parterna nöjda med avtalet – men ingen generell förkortad arbetstid

Vårdförbundet och SKR är överens om att den förskjutna arbetstiden måste minska. I avtalet finns det flera höjda ersättningar, både lön och olika tillägg. Men någon generell arbetstidsförkortning blir det inte.

Vårdfokus har tidigare rapporterat om det nya kollektivavtalet HÖK25, som undertecknades under måndagen mellan Vårdförbundet och SKR/Sobona. Avtalet omfattar 110 000 offentligt anställda barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor samt chefer. Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro är framför allt nöjd med löneökningarna, de höjda ob-ersättningarna och de nya ”staketen” kring förskjuten arbetstid. 

– Den stora frågan i år var att bli störd på sin fritid och att man växlar tider och arbetspass, till och med samma dag. Nu ändras ersättningen så att man får extra betalt 14 dagar i förväg i stället för 10 dagar i förväg. Ersättningen höjs också med 50 procent om schemat ändras sju dagar i förväg. Det måste kosta för arbetsgivaren att inte planera kompetensförsörjningen och vi måste veta när vi är lediga och inte, säger Sineva Ribeiro till Vårdfokus.

Hur mycket kommer det att märkas för de som ofta blir störda på fritiden?

– Vi vet att arbetsgivaren tänker mycket på ekonomin och när detta blir dyrare kommer det också att användas mindre, det är jag övertygad om. Vi har försökt ”staketa” in det här för att arbetsgivaren inte ska utnyttja förskjuten arbetstid inom planerad verksamhet. Så min förhoppning är att det kommer märkas.

Värden har växlats för höjda ersättningar

Ulf Olsson (S), ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation är även han nöjd med avtalet och tycker att det har varit konstruktiva förhandlingar. Han ser ett stort värde i att få ordning på framförhållningen i schemaläggningen. Men frågan är om ersättningsnivåerna löser problemet med tanke på kompetensbristen i vården.

– Huruvida detta kommer att fortsätta och i vilken omfattning är svårt att sia om. Men jag tror att alla är medvetna om kostnaderna, det fungerar som en styrsignal som är önskvärd för att få till en bättre förutsägbarhet. Åtgärderna ligger i linje med våra strategier och det är en viktig fråga för Vårdförbundet. Det här är något vi känner blir bra för båda parter, säger Ulf Olsson till Vårdfokus.

Flera ersättningar höjs. Räknas det av från de 6,4 procenten?

– De ändringar vi har gjort ligger inom ramen för märket på 6,4 procent på två år. Sen har parterna gjort vissa byten för att få till exempelvis höjt ob viss tid, ökad ersättning för förskjuten arbetstid samt att mertid räknas som övertid, säger Ulf Olsson.

Bättre ersättning vid beredskap

En annan ersättning som höjs är övertid i samband med beredskap. I det nya avtalet ska restiden räknas som övertid. Sineva Ribeiro förklarar vad förändringen innebär:

– Det är jätteviktigt att göra skillnad på jour och beredskap. I beredskap ska du kunna vara hemma. I dag blandar man ihop det. Man kan ha en inställelsetid som är orimlig, och som gör att man måste vara kvar på arbetsplatsen precis som vid jour men får ersättning för beredskap. Nu får du ersättning från att du blir inringd. Det är något som framför allt kommer att gynna röntgensjuksköterskor eftersom de stora enheterna som i dag använder beredskap felaktigt är röntgenavdelningarna.

Helgersättning betalas enligt det nya avtalet från klockan 17 i stället för klockan 19 på fredagar. Vad innebär det för medlemmarna?

– Arbetsgivaren får betala för helg när det är helg, vilket vi inte alltid fått. Sådana här förändringar har varit väldigt svåra att få till i allmänna bestämmelser tidigare, men nu har vi lyckats med det.

Ändring av natt kan påverka arbetstid

Reglering av nattarbete ändras till klockan 22–06, vilket gör att fler kan kvalificera sig för sänkt veckoarbetstid vid nattarbete. Hur många medlemmar gäller det?

– Vi har inte räknat på det. Men vi vet att vi har en hel del långa arbetspass som går över 22. Så några fler kommer kvalificera sig, det är tydligt, säger Sineva Ribeiro.

Den bilden delas av Ulf Olsson på SKR.

– Förändringen innebär att det kan finnas vissa medarbetare som då kvalificerar sig för sänkt arbetstid, säger han.

Arbetstidskonton en väg framåt

Däremot blir det inte en generell förkortad arbetstid, som varit en stor fråga för hela arbetsmarknaden under avtalsrörelsen. Men Sineva Ribeiro menar att det finns något för alla medlemmar i det nya avtalet.

– Höjd ob-ersättning och bättre ersättning vid förskjuten arbetstid kommer alla till del. Men arbetstidsförkortning generellt för medlemmarna, eller specifikt för de som jobbar 40-timmarsvecka, har vi inte fått till. Däremot arbetstidskonton och i det arbetet kommer vi diskutera hur det ska regleras för olika grupper, för jag tror inte det kan vara lika för alla. De som jobbar i 24/7-verksamheter kommer aldrig få ut det i tid, utan i pension eller pengar. Jobbar du rak 40-timmarvecka så gäller det att få ut i tid. Så det är olika förutsättningar beroende på verksamhet. Här behöver vi göra ett arbete och sådana planer finns med i avtalet, säger Sineva Ribeiro.

Ulf Olsson säger att det i dagsläget inte är aktuellt med några fler sänkningar av veckoarbetstiden för delar av Vårdförbundets kollektiv. SKR:s grundinställning är att värna arbetstiden, som man menar är en viktig del i förutsättningarna att kunna bemanna på ett bra sätt.

– Samtidigt har vi en översyn när det gäller arbetstidsfrågan i vår sektor, som ska vara klar nästa höst. En del av det arbetet handlar om att analysera hur läget ser ut. Men vår utgångspunkt är att värna arbetstiden som den är, säger Ulf Olsson.

Mer samarbete om kompetensförsörjning

Parterna har även kommit överens om att fördjupa arbetet med den så kallade Kompetenskommissionen, där frågor om kompetens och vårdens utveckling behandlas. Sineva Ribeiro berättar att man kommer ha tidsbestämda mål för kompetensförsörjningen, bland annat för att inte förlora antalet specialistsjuksköterskor.

– Det kommer också att ske trepartssamtal med regeringen så att vi får en jämlik vård i hela Sverige, inte enbart söder om Stockholm. En omställning till god och nära vård kräver hög kompetens från våra yrkesgrupper. Det kan inte vänta i två år.

Fler problem som behöver lösas

Vad är en rimlig tidsplan kring reglering av avancerad specialistsjuksköterska?

– Den behöver vi nu! Om vi ska kunna ge en god vård på platser där det inte finns universitetssjukhus, väldigt få hälsocentraler och där sjukhusen läggs ner så kan avancerad specialistsjuksköterska göra en stor insats, inte minst i ett beredskapsläge. Det pågår utredningar här, och i övriga Europa jobbar man hårt med frågan.

Ett gemensamt arbete för balans mellan arbete och fritid ska inledas. Vilka strategier tror du kommer bli aktuella där?

– Vi behöver orka ett helt arbetsliv. Det måste vi sätta upp mål kring hur vi ska lösa. Jag tror att arbetstiden måste ner och nu är det upp till den här arbetsgivaren att visa att det går att göra partsvis.