Förlossningsvård

Så ska vården bli bättre på att följa upp förlossningsskador

Så ska vården bli bättre på att följa upp förlossningsskador
Gravida och nyförlösta måste veta vart de ska vända sig om de får problem och vården behöver bli mer jämlik, konstaterar Socialstyrelsen i sina nya riktlinjer för förlossningsvården. Foto: Getty Images.

Stärkt eftervård, riktade insatser till gravida med psykisk ohälsa och obesitas och noggrannare uppföljning av bäckenbottenskador. Det är några prioriteringsområden i Socialstyrelsens nya riktlinjer för vården före, under och efter förlossning.

Vården behöver bli bättre på att följa upp de som har fött barn och ge mer stöd till utsatta grupper. Gravida och nyförlösta måste också veta vart de ska vända sig om de får problem och vården behöver bli mer jämlik. Det konstaterar Socialstyrelsen i samband med att de nu lanserar sitt samlade stöd för förlossningsvården. Här ingår bland annat det kunskapsstöd som publicerades tidigare i år och som nu kompletteras med riktlinjer för beslutsfattare inom vården.

Prioriterade områden

I de nya riktlinjerna har Socialstyrelsen, i samråd med experter inom professionen och forskare, gjort en prioriteringsordning över de områden som regionerna bör fokusera på.

Porträtt Thomas Lindén
Thomas Lindén är chef för avdelningen kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen. Foto: Socialstyrelsen.

– Vi har över lag en bra förlossningsvård i Sverige, men det får inte skymma sikten för de som får komplikationer. Om man får besvär efter en förlossning är det alltför få som vet vart de ska vända sig. Ofta hänvisas man till en specialistmottagning i stället för till den mödravård som man känner till. Kontinuiteten behöver bli bättre, det är trygghetsskapande, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Regionerna bör därför erbjuda ett uppföljande besök via mödrahälsovården första eller andra veckan efter förlossningen, utöver den efterkontroll som i dag ska ske 12 till 16 veckor efter förlossningen.

­– Så arbetar redan några regioner i dag. Andra bör se över sin verksamhet och ta ställning till om de ska lägga till det som ett extra besök, eller kanske prioritera bort något annat, säger Thomas Landén.

Misstänkta förlossningsskador ska undersökas av två olika personer så snart efter förlossningen som möjlighet för att öka sannolikheten att skador upptäcks och åtgärdas direkt.

Flera delar i riktlinjerna handlar om extra stöd till utsatta grupper, som gravida med psykisk ohälsa och obesitas.

– Det handlar både om de som kommer in i mödravården med psykisk ohälsa och om de som riskerar att utveckla det under graviditeten, i samband med förlossningen eller tiden efteråt. Här behövs mer riktade insatser som är anpassade efter olika behov, säger Thomas Lindén.

Gravida med obesitas bör följas upp noggrannare och vårdpersonal behöver få mer kunskap inom området för att bättre kunna stötta kvinnorna.

– Obesitas har ökat bland gravida och ett högt BMI ökar riskerna både för mamman och barnet, säger Thomas Lindén.

800 nya barnmorskor behövs

Socialstyrelsen har även gjort hälsoekonomiska analyser kopplade till rekommendationerna. De visar bland annat att det skulle behövas ytterligare 800 barnmorskor i vården för att kunna tillgodose kontinuerligt barnmorskestöd, det vill säga en födande per barnmorska, under den aktiva fasen i förlossningen.

Myndigheten publicerar också indikationer för utvärdering av vården och tanken är att de nya riktlinjerna ska utvärderas inom ett par år. Ett uppdaterat basprogram för graviditet och förlossningen väntas bli klart under våren.

– Nu har vi tagit tempen på förlossningsvården och tanken är att riktlinjerna ska vara väldigt vägledande för beslutsfattare. Listan ska läsas uppifrån och ner och prioriteras i den ordningen, säger Thomas Lindén.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida