Arbetsmiljö

Samtalsgrupper kan förebygga utmattning

Samtalsgrupper kan förebygga utmattning
Reflekterande kollegiala samtal kan hjälpa människor som är i riskzonen för att bli utbrända. Arkivbild: Mostphotos

Kollegiala reflekterande samtal i grupp har visat sig vara till stor nytta för personer som riskerar att drabbas av utmattningssyndrom. I ett försök med nära hundra personer minskade andelen som var i riskzonen från 100 till 26 procent.

30 oktober 2018

Det visar en studie som letts av sjuksköterskan Ulla Peterson, universitetslektor och programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linnéuniversitetet i Kalmar.

– Många deltagare har berättat att de upplevt det som väldigt befriande att få möjlighet att utgå från sin egen unika situation i samtalen. Deltagarna har värdesatt att få möjlighet att prata om hur de känner och få stöd och tips på problemlösning tillsammans med andra kollegor med liknande upplevelser, säger hon i en kommentar till studien som gjorts i samarbete med Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Ulla Peterson är universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Kalmar och programansvarig för sjuksköterskeprogrammet.

Ett stort antal anställda i kommuner, landsting och regioner inbjöds via en e-hälsoenkät att delta i studien. Av dem som enligt ett validerat mätverktyg var i riskzonen för stress och utmattning deltog slutligen 97 personer, mestadels kvinnor, i samtalsgrupperna. Kontrollgruppen utgjordes av 56 anställda som också var i riskzonen men som i stället sattes upp på en väntelista.

15 samtalsgrupper

Deltagarna delades in i 15 så kallade reflekterande kollegiala samtalsgrupper med anställda inom olika yrkesområden och från olika arbetsplatser. Grupperna leddes av utbildade handledare. En gång i veckan under tio veckors tid träffades de för att utifrån sina egna erfarenheter dela och diskutera varandras problem.

De förslag till organisatoriska förbättringar och förändringar som lades fram i grupperna nedtecknades av handledaren och redovisades för arbetsledare och andra personer i ledande ställning.

Goda resultat

Resultaten visar att deltagarna i samtalsgrupperna efter projektets slut upplevde en lägre grad av utmattning, hade mindre depressiva symtom, ångest och stress jämfört med kontrollgruppen.

Vid uppföljningen ett halvår senare ansåg också lägre andel av dem att de behövde arbeta i ett mycket högt tempo eller att de ofta eller alltid hade för mycket att göra. De tyckte att de efter gruppdeltagandet bättre kunde analysera sin egen situation och även bättre förstå hur andra har det.

Andra resultat:

  • 79 procent instämde i att samtalsgruppen hade gett dem större tilltro till framtiden.
  • 94 procent skulle rekommendera en kollega att delta i en kollegial samtalsgrupp.
  • Många beskriver hur skönt det varit att få berätta vad man känner och att få diskutera med några som befinner sig i samma situation.
  • Flera tycker att gruppträffarna har gett dem ny energi och att de lärt sig att lyssna på kroppen.
  • Flera deltagare beskriver också att de har fått bättre hälsa, blivit lugnare, njuter mer av livet nu och att de blivit bättre på att vara här och nu.
  • Andelen som enligt enkätsvaren bedömdes vara i riskzonen för stress eller utmattning reducerades från 100 till 26 procent efter gruppdeltaganden. I kontrollgruppen var 74 procent fortfarande i riskzonen.

Viss utmattning kvarstod

Det enda negativa resultatet var att den lägre graden av utmattning kvarstod sex månader senare, vilket den inte gjorde i kontrollgruppen. En tänkbar förklaring kan enligt forskarna vara att de som stod på väntelistan själva tog initiativ till att motverka stress och utmattning.

En tidigare studie där deltagarna randomiserades antingen till kognitiv gruppterapi, psykodynamisk gruppterapi eller till en kontrollgrupp visade att kontrollgruppen under uppföljningsperioden på eget initiativ hade sökt liknande psykoterapeutisk behandling.

Efter att rapporten publicerades har många hört av sig till Linnéuniversitetet om handledarutbildningen för att de själva ska kunna skapa liknande samtalsgrupper på sina arbetsplatser.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida