Smittspårning

Smittspårare i Skåne hinner inte ringa alla med covid-19

Smittspårare i Skåne hinner inte ringa alla med covid-19
Region Skåne har succesivt ökat sin provtagningskapacitet, men det är svårt att hinna med när spridningen av covid-19 går fort. Foto: Monne Ljungberg

Region Skåne har mer än 600 nya fall av covid-19 per dag och utökar nu både provtagning och smittspårning. Sjuksköterskan Jonny Harborg är en av mer än 100 personer som ringer covidsjuka på löpande band. "Det känns bra att bidra på något sätt i denna svåra tid", säger han.

23 november 2020

I våras var Skåne relativt förskonat från coronapandemin. Under hösten har den slagit till med full kraft. I dagsläget ökar antalet bekräftat smittade med mer än 600 per dag. På vårdavdelningarna ligger 145 patienter med covid-19, och ytterligare 22 på intensivvårdsavdelning.

Region Skåne fortsätter bygga ut sin testkapacitet, men det är svårt att hålla jämna steg med den stora efterfrågan. Detsamma gäller smittspårningen, trots att mer än 100 personer lånats in från olika delar av vården, och ytterligare 45 är under inskolning. Nästan halva styrkan är sjuksköterskor från Skånes ungdomsmottagningar.

Sjuksköterskan Jonny Harborg jobbar med smittspårning i Skåne.
Sjuksköterskan Jonny Harborg jobbar vanligtvis på ungdomsmottagningen i Malmö. Sedan flera månader smittspårar han covid-19. Foto: Privat

Skapa en helhetsbild

Jonny Harborg har de senaste 20 åren smittspårat könssjukdomar bland ungdomar i Malmö. Sedan flera månader ringer han patienter som testat positivt för covid-19. Även om arbetssätten skiljer sig åt tycker han den nya patientgruppen ställer många bekanta frågor. De vill veta om de tolkat provet rätt, när smittan kan tänkas ha skett, när sjukdomen bröt ut, vad de ska göra nu och när de blir smittfria.

— Vi gör inga medicinska bedömningar men försöker få en helhetsbild av deras situation, och vid behov hänvisa vidare för medicinsk bedömning. Det är ett arbete som ligger i linje med sjuksköterskans omsorgsarbete. Det handlar om att lyssna till känslor och oro, bekräfta och ge information. Jag tycker att det är ett rätt skönt och trevligt sätt att få bidra i denna svåra tid, säger Jonny Harborg

Samverkan med patienten

Smittspårarna lägger fokus på den person som fått ett positivt provsvar och dennes familjekontakter. Ibland går det att ha högtalarsamtal där alla i familjen får information samtidigt. Bland annat ska övriga i hushållet — undantaget barn i förskola och grundskola — vara hemma i minst 7 symtomfria dagar från det att den smittade provtogs. Under den tiden kan de få smittbärarpenning. Totalt sett handlar det om 14 dagar då kontakterna behöver minimeras.

Jag är imponerad över hur välinformerade och ansvarsfulla många är

Jonny Harborg

Mycket ansvar läggs på den som testat positiv att vidareförmedla information och förhållningsregler från Regions Skåne till familj samt andra personer som man har haft nära kontakt med under den smittsamma fasen.

— Vi skulle aldrig hinna det själva. Men jag är imponerad över hur välinformerade och ansvarsfulla många är. Det första en del säger är att de har väntat på att jag ska ringa. Och sen visar det sig att de har gjort allt rätt, de har isolerat sig och de har informerat alla sina kontakter och sin arbetsgivare, säger Jonny Harborg.

Utbyte med Smittskydd Skåne

Ett genomsnittligt samtal tar ungefär 30 minuter. Men en del ärenden är betydligt svårare och kräver mer tid. Det kan bland annat handla om språkförbistring eller att en smittad bor ensam och har svårt att klara vardagen. Då kan andra delar av vården behöva kopplas in.

—Det är bitvis ett tungt och intensivt arbete. Målet är att vi ska ringa alla som fått positivt provsvar, men det hinner vi inte i dagsläget. Jag har för första gången på 20 år börjat jobba över på vardagar och är inne på helgerna. Det är inget tvång, det handlar om att jag vill hjälpa till. Jag upplever att samtalen uppskattas, och det är en viktig del i att bromsa smittan, säger Jonny Harborg.

Smittspårarna vidareförmedlar kontinuerligt information till Smittskydd Skåne om platser och sammanhang där det kan ha skett en större smittspridning. Med denna information kan Smittskydd sedan lägga pussel och tidigt upptäcka eventuell klustersmitta. Det är en förutsättning för att kunna vidta åtgärder och tidigt bryta smittkedjor. Det kan bland annat handla om att stänga en arbetsplats.

Har hopp om framtiden

Trots att provtagningsenheterna och smittspårarna inte hinner med den snabba spridningen av coronaviruset, och att antalet patienter ökar, vill Jonny Harborg förmedla en positiv bild.

— Väldigt många får milda symtom och klarar sig igenom sjukdomen utan större problem. Jag ser att vi hjälps åt på olika sätt — allt ifrån att någon handlar åt en smittad vän, till att det införs smarta samhällslösningar som gör att vi kan minimera de fysiska kontakterna. Och vården har snabbt ställt om och samarbetar i helt nya konstellationer. Det ger mig hopp för framtiden.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida